söndag 26 december 2010

Jul


Vilken skön julhelg, bästa dagen är juldagen som bara är, mat finns i överflöd och julklapparna ligger i en liten hög, i mitt fall böcker och lite bra-att-ha saker.


Kaffe med dopp och häng med dottern framför TVn. Här sitter hon och fixar med sina fötter, tar ett fotbad. De ska flyga till Sydney på tisdag så hon vill ha fina fossingar att att sätta i sandalerna.

På julaftons morgon så överraskade hon mig med en hemmagjord ansiktsbehandling. Jag fick ligga på kökssoffan när hon pysslade med ansiktsmasken. Det här borde man göra oftare
väldigt skön och mjuk hy fick jag efter den. Ser ju inte klok ut men kände mig som en prinsessa.


Vi hade långfrukost medan T var på jobbet, han kom hem lagom till eftermiddagskaffet. Med sig hade han posten med de första frökatalogerna bl a den från Åke Truedssons Tomatklubb. Här smids det planer för kommande odlingssäsong!


Atle sitter på vår säng och håller koll över sina domäner, nere på vägen passerar många jullediga familjer som är ute på promenad med släkten.


Sedan var det julafton hos syrran. Klapparna blir faktiskt färre och färre. Nu är det inga småbarn med i bilden längre så det är väl helt normalt.


Stenne och Olof språkas vid i soffan.

Svägerskan och dottern Janna smakar av ingefärspäronen.


Vi tänkte spela spel men ingen orkade riktigt det blev att vi satt och pratade istället. Jag kommer ihåg att när dottern var liten så var juldagen ofta tråkig för henne, hon fick liksom lite "baksmälla" av att julen var över och alla klapparna öppnade. Då brukade jag överraska henne med något paket som jag sparat så hon fick en oväntad överraskning!
Juldagen i år blev lugna och skön, Olof åkte tidigt för att fixa med sin Jeep som blivit stående med urladdat batteri, trädgårdsmästaren var ledig hela dagen men for på hemvändar-bowling på kvällen. Jag och dottern tog en promenad innan hon åkte hem till Luleå.
Sedan så var det idag som Harald fick flytta från tackorna tillbaka till småbaggarna igen. Vilket liv det blev i baggboxen, småkillarna var på honom hela tiden och skulle visa vilka stora killar de blivit när han varit borta. Flisorna bokstavligt flög ur boxväggarna.
Men Harald han tog det lugnt var mest intresserad av att äta och boxade till dem mellan tuggorna. På kvällen var det lugnt igen, 100kg bagge rår man inte på så lätt om man är i 60kg-klassen. De var helt slut, stod och flåsade med blodiga pannor småttisarna, vilka tjurskallar!

Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails