Finullsgarn!

 

Nu har vårat supermjuka och fina tvåtrådiga Finullsgarn kommit från färgningen! Hela paletten av regnbågen ligger på sofflocket och riktigt ber om att få bli stickade till mjuka sköna plagg.

 

Ann-Britt (som komponerat kulörer och färgat) och Katarina tog sig en tur från Töre och Överkalix på lördagen för att leverera allt det fina garnet. Vi gick en härlig lördag med besök hos tackorna och massor av får- och ullprat. Vi hann även med att planera ett gemensamt projekt, spännande och utmanande, vi får se vart det slutar!

 

Vad har vi gjort sedan sist?

Oj vad tiden går! Vi är redan i mitten på juni och det är som vanligt att dygnets timmar inte riktigt räcker till. Men vi jobbar på både på gården och på våra företag/arbeten. Växthuset är planterat och klart, vi har haft flera kalla nätter så fortfarande får värmefläkten gå vissa nätter men nu ska nog "järnnätterna" vara passerade med råge.

I fjol satte jag jordärtskockor och de har minsann överlevt, förmodar att detta kan bli ett framtida problem ifall jag inte håller efter dom och begränsar deras yta manuellt. Men väldigt kul att den här knölen verkar trivas i vårt grönsaksland!

Trädgårdslandet är grävt, planterat och nästan klart, vi har bara några gångar som ska täckas med tidningar och ensilage för att hålla värsta ogräset borta, det blir mindre att rensa iallafall. Att vi är klar med detta jobb till 15 juni får nog räknas som en bedrift för mig och trädgårdsmästaren då vi är alltid sena. Men i år så har vi haft flera fina och varma dagar i maj så jorden hann torka och "reda" sig ordentligt, skönt att få gräva klart innan myggen invaderar. Nu sak vi bara hålla efter och komplettera med sådder vart efter sommaren framskrider och vi skördar.

Vi satsar på lättskötta dekorativa växter i år. Här olika grässorter och sälg som vi har gott om på den här gården. Sälgen är ett experiment, tre kvistar har fått rota sig, sedan har vi planterat dem i en trätunna som sedan får stå ute hela vintern. Stammarna har jag flätat ihop. Nu ska vi hålla den uppstammad och tukta grenarna upptill så vi får ett kompakt växtsätt på "kronan".
Som sagt det är ett test, är det något vi har gott om så är det sälg/sly och det vore särdeles trevligt om den gick att använda till något dekorativt. Den är i vilket fall väldigt livskraftig då dessa pinnar har övervintrat i tre plastkrukor bortglömda under en snödriva och sedan blivit styvmoderligt behandlade utan vatten eller annan näring innan trädgårdsmästaren planterade dom här.

Målningsprojektet är inne på sista gaveln denna säsong. Vi har ju verkligen inte jobbat ihjäl oss med fasadmålningen. Vet inte riktigt vilket som är att föredra, att göra allting färdigt på en sommar och inte få tid för något annat (känns det som) eller sprida ut målningen över tre sommarsäsonger (som det blir den här gången, tanken var att göra det på två) så att det verkligen känns som ett långtidsprojekt. 

Nåväl fjolårets juli var en blöt och regnig månad. Det regnade tre dagar ihållande och var uppehåll i tre eller fyra dagar i flera veckor. Så vi hade i vilket fall som helst inte hunnit med gaveln då den kräver mycket underlagsarbete. Här syns det att vi ändrat kulören till en mer ljusgul gulockra samtidigt som jag gjort den grå knuten varmgrå istället för den mer kalla nyansen av ljusgrå. Grönt är fortfarande kromoxidgrön.

Det blir en del att göra på den här delen av fasaden, södervägg som får ta mycket sol. Panelen är original från sekelskiftet 1890/1900 så den är torr men av rätta virket! Eftersom det är en begränsad yta så tror eller rättare sagt vet jag att den här väggen kommer blir riktigt kul att få göra fin igen. Det känns bra att få sätta skrapan i arbete och stryka på linoljefärg efter konstens alla regler.

Tidigare i vår så har vi såklart haft lamning på gården, den började en lördagskväll då vi hade gäster till middag och för att sedan pågå under tio dagar. Precis som vi vill ha det, en jämn ström med lamm som kommer under en kortare period. Målet var två veckor så tio dagar var ju över förväntan! Här ligger mannen under fällen och tar igen sig efter morgonens utfodring den där helgen i april då vi hade middagsgäster kvällen innan. Vi chansade nämligen att lammen skulle komma någon dag senare trots att jag visste att det kunde börja den lördagen. Jag brukar undvika att ställa till med kalas när jag vet att jag kan behövas ute i stallet. Nu blev det precis så iallafall, det gick bra men blev lite stressigt och maten kom inte på bordet förrän sent.

Vi har bara haft tolv tackor denna vinter varav elva lammat. Det blev totalt 28 levande lamm. En tacka fick tre ofullgångna plus en fullgången som dog i magen. Verkligen sorglig och jobbig lamning, att dra ut döda små lamm ett efter ett var inte kul. Tackan var helt slut efter det men repade sig efter några timmar och fick till sin lycka adoptera ett lamm då en annan tacka fick trillingar några timmar senare. Jag bara tog undan det sista lammet precis då det kom ut  och lade in det hos Pinglan som var utan lamm. Oj så hon pysslade och pratade med lammet, hon fick helt klart ny energi av att få göra sin uppgift!

Den här säsongen har jag hållit olammade tackor i egen grupp, blev mycket lugnare på så vis. Tackor med lamm i egen storbox med sin fodergiva och olammade i en avdelning närmast ytterdörren med tillgång till rasthage så de kunde välja att ligga ute på dagarna eller vara inne.

Lamningen var i rätt tid men däremot så hann vi inte klippa innan lamning, så veckan efter sista lammat kom Martin förbi och klippte alla tackor och baggar. Vilken jobbig klippdag! Det gör jag aldrig om, dels så var de svårklippta med tät tjock ull på varma kroppar (i början på maj) men framförallt så var det stressigt för både tackor och lamm eftersom jag av hanteringsskäl skiljde av dem från varandra innan vi skulle plocka ut tackorna en och en. Just klippningen tyckte Martin var ovanligt tung och slitig men logistiken var det inget fel på, bara att ha öronproppar och koppla bort oväsendet enligt honom. Ja, jag är väl lite för blödig men jag såg att även tackorna tyckte det var stressigt men skönt att bli av med all ull förstås.

Baggarna är alltid ett kapitel för sig, blir lite rodeo innan vi har dom på rumpa, men men det går på något sätt varje gång tack vare att klipparen är så lugn och van att hantera stora baggar.

Valborgsmässoafton eldade vi upp resterande rishögar på det nya betet vi röjt under hösten och vintern, då såg det ut så här. Behöver putsas också men det får bli till hösten. I sommar ska fåren få beta det som går. Alla stubbar lär sätta nya skott så det är bra om tackorna håller efter det vi röjt bort.

Den hage vi kallar vinterhage hade en del "förna" att elda upp, den har fått vila från djur en säsong med tanke på parasittrycket och behöver därför rensas från gammalt gräs med hjälp av eld.

Denna vår har vi eldat mycket gammalt gräs. Vi har aldrig tidigare behövt elda i den omfattning vi gjort i år. Det beror på fjolårets regniga sommar med översvämning av markerna som följd, det blev så blött och surt att våra låglänta partier på vallarna inte bar några maskiner och att slå med lie eller röjmaskin finns inte med på kartan, det var det för stora ytor för att klara av och för blött förstås.

Det blir hursomhelst fin grönska efter det att elden gjort sitt så jag gör det gärna även om det tar tid och inte alltid är genomförbart beroende på väder och vind. Ja, det var en lite resumé över det som varit på gården sedan april. Hej hej!

Våren i antågande och handvevat.

Våren kryper sakta fram, än har vi gott om snö och is, det passar bra att sköta om lite verktyg sådana här dagar. Slöa yxor tycks vi alltid ha gott om på den här gården.

Handvevat men relativt lätt att dra runt om man bara ska stå en kortare stund och slipa.
Min pappas gamla slipsten som jag har vevat mycket som barn. Fastmonterad på en bock så den är lätt att lyfta fram då den ska användas.

Ja ni ser ju hur muntert det ser ut här. Snö och is i olika stadier av förfall. Vi har fortfarande minusgrader på nätterna så det tinar bara under halva dygnet, men det går ganska snabbt ändå. Sångsvan och Tranor flyger över hustaken trumpetande sin karaktäristiska sång, våren känns på riktigt nu!.

Inne i växthuset är det såklart varmt och skönt på dagarna. Har planterat några krukor med penséer bara för att få lite vårkänning. Här hos oss hoppar vi över lökväxter ute i "trädgården". Känns inte som någon stor idé då de oftast blommar först till midsommarafton. Men penséer är riktiga aprilväxter här hos oss, stryktåliga som de är med "växtglykol" i bladverket. Ha en fin lördag!

Röjning fortsätter och hävdad betesmark.

Vi har tagit ner träd för kommande eldingssäsonger. Eller vi och vi, rättare sagt jag har skött marktjänsten och servat men räknar med att vara mer behjälplig vid vedklyvning och stapling senare hemma på gården. I år så kapar de alla längder nere på skiftet och kör hem och tippar på hög, då slipper vi ha berg med sågspån hemma under våren och sommaren. Hur man än krattar och sopar så ligger det alltid kvar på gårdslplanen och i gräset.

Timmerhuggande svärson tar igen sig på en stubbe. Det här är i kanten av en åker som ligger höglänt och torrt, jag räknar med att vi på sikt kan öka på odlingsyta och slå vall även här om några år. Nu till våren släpper vi baggarna på bete här så får de gå och trampa och äta av det som börjar växa. Räknar med att ta röjsågen några varv för att hålla bort sly och hallonsnår också.

Det blir nog bra med tiden. Man måste ibland stanna upp och tänka efter vad vi uträttat på den här gården som stått obrukad i så många år innan vi skaffade djur. Ingenting går fort när det ska göra för hand. Man blir lätt otålig och vill helst bara meja ner all busk och sly på en gång men det finns ju en finess i att samarbeta med betesdjur, de återerövrar marken bit för bit och ser till att hålla den öppen och hävdad med lite hjälp av oss.

Innan vi hade får gjorde vi några röjningar för att öppna upp, det blev ju ett riktigt sisyfosarbete då det bara på tre-fyra år stod manshög sälg på samma plats igen. Den här marken är inte någon produktiv skogsmark utan rätt och slätt impediment så någon produktiv skog kan det aldrig bli tal om, den är bitvis väldigt olämplig för får (på de blöta och sumpiga partierna) men lite dungar med sälg och rönn får vi leva med, bin och andra polinerare ska ju ha sitt de med. På det hela taget så finns det gott om bete för våra får, det gäller bara för oss att öppna upp och stängsla så de kan få komma åt alla godsaker när det grönskar.

Traktor och skottad gårdsplan.

Trädgårdsmästaren skottar gårdsplanen så som vi brukar göra senare i mars-april, en riktig vårskottning med andra ord. Det betyder att han tar undan så mycket snö han kan och lägger i högar ute på vallarna omkring huset. Det blir öppet, avskalat och hmm.. väldigt fult, om man nu kan benämna en avskottad gårdsplan som ful. Ja det blir inte pittoreskt iallafall, bara praktiskt. Nu kan man parkera 8 bilar i bredd framför farstukvisten om man vill.

Traktorn parkerar vi i "garaget" som vi byggde i november, det är såklart inte färdigt, vi fick ju stressa lite med att få allt under tak innan snön kom och det hann vi precis tack vare hjälp av bästa svärsonen Olof. En plats till traktorn och den andra till bilen. Väldigt skönt att slippa översnöad bil när man ska iväg på morgonen. Tanken är att vi ska sätta garageportar på bilens sida och skjutdörr på traktorns men jag misstänker att det bara blir ett utav det.

Det har fungerat bra som det är och vi har sluppit drivsnö än så länge. Skönt att det visade sig vara ett så praktiskt bygge eftersom vi dividerarde fram och tillbaka hur det skulle byggas och var, vi hade lite olika idéer men landade i denna prisvärda lösning, det är trots allt den första (och förmodligen den enda) snedtaksutbyggnaden på denna gård!

Ensilagebalar och hydraulik.

Utfodring vill man ju ska flyta på så bra som möjligt. Vi kör fram två balar åt gången, brukar försöka göra det i god tid och gärna när det är mildare ute. Kopparna på hydraulslangarna blir tröga i minusgrader, jag tycker de är svåra att rubba hursomhelst men i i vintertemperatur är det näst intill omöjliga att hantera.
Självklart var vi tvungen att fylla på foder under de kallaste dagarna då vi hade -30C, det går åt betydligt mer då blir extra kallt.

Trädgårdsmästaren fick ta värmepistolen till hjälp för att värma metallen så att vi tillslut med gemensamma krafter fick på slangarna. Det är snöiga balar med isskorpa som vi först sopar av och sedan slår sönder isen på innan vi kör in och sedan strippar av plast och nät innan vi kan börja rulla av varv efter varv. Smidigt med balgrip, fattar inte att vi klarat oss utan tidigare!

Trettondagen, veden inburen och staplad.

Fyllt på veden för denna dag. Idag är det -26C ute. Då är det extra skönt att tända eld i spisarna. Beträffande ved så finns det ju olika kvalitéer. Helst ved av björk (men även gran och tall i köksspisen för det knastrar så trevligt) och den ska naturligtvis vara torr innan man eldar den. Det är vår ved men i det här partiet verkar det ha smugit in sig en björk som inte är avverkad i rätt tid eller torkad rätt. Den har vita partier av svamp som är ett tecken på fukt som inte kunnat avdunsta som den ska. Händer då man avverkar sent på säsongen eller då det är väldigt ogynnsamma torkförhållanden och kombinationen mellan de två. Ingen vidare energiutvinning i den klabben men den får gå med iallafall. Vi brukar försöka ta dom när vi eldar utomhus på vårkanten istället.

Eldat ute gjorde vi i mellandagarna då vi satte fyr på rishögarna nere på röjningen för det nya betet. Det brann bra i den lätta vinden, vissa delar av högarna ligger under snön så där brann det sämre på sina ställen, vi får gå hit till våren och kratta ihop det som är kvar. Det ska tas ner mer sly så vi kommer förmodligen elda fler brasor.

Kallt idag med lilarosa himmel. Hos oss har vi städat undan julen och pysslat om krukväxterna som alltid tar stryk den här tiden på året. Var ut till fåren för att titta till dom i kylan, alla låg ner i halmen och idisslade, ingen var på humör att stå ute i snön. Kloka djur, det gäller att spara på energin och värmen när det blir kallt. Jag har serverat julgran ute i rastfållan men den kan dom gnaga på imorgon, de får vara inomhus och vila idag precis som husfolket.

Vi blev med traktor!

Stor investering för den här gården men vi har funderat några år och var väldigt överens efter den senaste vinterns enorma snömängder kombinerat med krasslig förste snöskottare (trädgårdsmästaren), inte en till vinter utan traktor, sedan har vi ju ett litet jordbruk där den ska användas först och främst! Jag ser verkligen framemot att slippa dra fram tunga ensilagebollar med bilen eller städa hagen efter vinterns ensilageutfodring med grep och skottkärra. För att inte tala om putsa beten och lufta strängar inför pressning.

Medan vi har funderat har vi kollat runt på både begagnat och nytt, vägt för och emot med den prisskillnad det innebär. Jag var mer inne på en bättre begagnad medan trädgårdsmästaren ville köpa nytt. Ja ja han är dyr i drift min trädgårdsmästare men det fick bli en sprillans ny röd traktor av enklare modell. Andrahandsvärdet är ju trots allt mycket bättre än på en bil i samma prisklass.

Zetor Major 2015, 80 hästar med lastare, planskopa, gafflar och balgrip. Bra många fler reglage, växlar och funktioner än den gamla baklastare vi använt tidigare. Men en stark liten traktor som är lagom för vår verksamhet och nog så avancerad att lära sig köra. Nu måste vi bara bygga ett litet garage/carport till den innan vintern. Under tiden håller vi på att bekanta oss med varandra, den ska köras in några mil innan vi kan börja jobba fullt ut med den.
Övningskörning blir att samla ihop alla ensilagebollar och stapla dom hemma på gården samt flytta lite sandhögar från punkt a till b, däremellan tar sig trädgårdsmästaren en tur längs byvägen för att lägga till några kilometer med normal körning dag för dag.  

Finfin skare och mysig grillplats?

Bästa vårvintermånaden är mars. Superfin skare tack vare varma dagar och vinterkalla nätter. Enkelt att ta sig en promenad ut på de av knallhård snö täckta åkrarna. Snön har den här tidiga vårvintern redan packats ihop så det bara är 40 cm ute på vallen. Här hade vi en meter snö tidigare. Syrran kom traskandes över vallen i söndags, slapp gå i snöslask och ishalka då hon sneddade över markerna helt obehindrat.

Uppskottad grillplats tinar fort när backen kommer i dagen, ett trick är att strö ut sand eller aska, då tinar det ännu snabbare. Askan är ju inte så kul att få under skorna men bara man kommer ihåg det så är det inga problem att stampa av sig i någon snödriva.
Den här veckan ska det bli mer normalt väder, dvs kallt dygnet runt... den här försmaken på vår var bara tillfälligt. Visst har vi mysig grillplats btw? Fyller sin funktion iallafall, solen är det viktigaste och möjligtvis det som ligger på grillen en sådan här fin dag!

Gårdsbesök, ljusstöpning och minihen...

Hade inspektion av djurskyddet från Länsstyrelsen förra veckan, de gör gårdsbesök hos länets alla fårbesättningar under 2014. Innan besöket har de skickat ut en checklista så man får en chans att korrigera ev felaktigheter i sin djurhållning, det har verkligen funnits förutsättningar till att det ska bli ett trevligt inspektionstillfälle som flyter på utan mankemang.

Våra sociala tackor var fram och hälsade nyfikna som de är. Nyfriserade och med välklippta klövar visade de upp sig från sin bästa sida. Hullbedömningen var det inte heller några problem med.  Det var skönt att inspektionen kom efter att vi skiljt från baggarna, vilket vi gjorde bara någon dag innan. Det är alltid lite rörigt och bökigt när stallet är indelat i mindre boxar för att inte tala om att det kan vara vanskligt att jobba ostört inne i boxen tillsammans med en beskyddande bagge. Nu gick allting bra och redan efter 30 minuter hade vi gått igenom checklistan och känt och tittat på djuren.

Så här såg det ut tidigare, vi hade delat in stallet i tre avdelningar, foderborden på höger sida och grindar med täckta sidor mitt i, det blev stadigt och bra då det finns stolpar från den gamla båsindelningen att fästa grindarna i.

Betäckningen i år blev i tre grupper, plus en liten grupp med småtackorna som inte ska betäckas. Just det gick inget vidare eftersom vigulante Lester hoppade över grindarna till deras box så minst en av dom är betäckt vid det här laget.

Sedan visade det sig att bruna fina Putte var ett jobbigt machosvin som vaktade foderbordet och jagade runt sina tackor mest hela tiden. Vi får se om det blir några lamm i den gruppen, han var verkligen inte snäll, tyvärr. Han var ju väldigt testosteronstinn då han kom hit till gården i höstas och det verkar inte ha mattats av.

När vi skiljde från så var det slagsmål utöver det vanliga, särskilt mellan finullsbaggarna. Det  slutade i finkan som ni ser på bilden, liten trång box av grindar så de knappt kan vända sig. Meningen är att de inte ska kunna ta sats och stångas samtidigt som de gnider sig mot varandra och med tiden får samma doft. Fick komplettera med tak också då bruna Putte hela tiden skulle rida på dom andra till deras stora irritation. De stod nog så här i 5-6 timmar innan jag tordes öka på utrymmet.
Efter ytterligare någon timme fick det sån yta så att alla tre kunde ligga ner samtidigt, de fortsatte att puckla på varandra men var då rejält trötta så det blev inte någon kraft i bufflandet.
Inför natten fick de hö att pyssla med och vatten såklart. 
Sedan har vi ökat på boxen lite varje dag för att sedan släppa ut dom.

Annars så rullar dagarna på, har hunnit vara på en heldagsseminarium som Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet bjöd in till. Den handlade om renovering av betesmark, bete som foderstat, ekologiskt kött och parasiter och betes planering. Mycket intressant och lärorikt. Som vanligt inspirerande och kul att komma iväg och träffa andra får-människor, ja det var ju nöt- och hästfolk där också förstås.
Ja, sedan så arbetar jag förstås så vardagarna bara flyger iväg, tänk att vi redan är i december! Har hunnit baka saffransbröd och ska försöka göra lite pepparkakor i veckan också.
 

Dottern är inne i ett pysslar-flow så hon fick oss att boka in en lördag med ljusstöpning på schemat.

Vi höll till hemma hos min syrra.
Ja vad ska man säga vi var väl lite för koncentrerade på att använda upp alla ljusstumpar så vi missade att när man stöper ljus ska 70% vara annan ljusmassa än rent stearin, annars blir ljusen inte raka och fin på någon ledd, vi valde att vara hemma hos syrran just för att undvika drag som kan ha samma inverkan.
Så nu har vi väldigt många hemstöpta, vita stearinljus av den krokiga sorten. 100% stearin använder man bara när man gjuter ljus, kom ihåg det!
Jag som har stöpt ljus för många år sedan kom inte ihåg det alls och ingen av oss läste på så noga innan vi entusiastiskt satte igång.

Att dottern är i pysslar tagen är kanske inte så konstigt, med en liten mini hen i magen så brukar ju de värsta boa-in-sig hormonerna slå till. I februari blir jag mormor!!! Det är stort och smått ofattbart faktiskt, ni vet man begriper ju inte att man blir äldre, jag tänker fortfarande på mig själv som en kvinna i 30 års åldern vilket ju uppenbarligen inte stämmer. Den här lilla krabaten ser vi framemot men törs inte riktigt längta efter förrän den anlänt helskinnad till den här världen.

Med anledning av tillökningen så har syrran fått lite inspiration till handarbete, här i form av bok med trevliga mönster... Åhh jag som är så kass med stickorna får till och med lust att börja med ett projekt! Tur att det är julmarknader i hela december, jag borde kunna hitta något fint som någon händig människa producerat att slå in till julklapp. Vi får väl se vad man kan hitta på, helt klart ska ju den ungen ha det bästa lammskinnet att ligga på, nästa leverans kommer v 50 så då ska vi vraka och välja!

Bandyutrustning till den hågade!

Jag kan bara inte låta bli... Olof och trädgårdsmästaren på allhelgonaafton då de fyndat i en av trädgårdsmästarens latjolajbans-väskor. Den som spar han har kan man väl säga.

Bandyhandskar modell äldre. Välsydda i riktigt skinn, stoppade och slitstarka får man förmoda.

Bandyboll, virkad i tåligt garn och betydligt mjukare än dagens bandyboll.

Ja inte vet jag hur man tänkte med de tidiga bandy- och hockeyhjälmarna, men nog var det begränsat med skydd? Trädgårdsmästaren har den äldsta modellen på knoppen, den som lämnar tinningen bar... större delen av skallen är ju helt oskyddad!

Bagarstugan

Natten mot lördag, vi eldar i bagarstugans bakugn och öppenspis för här ska bakas mjukkakor och vetebröd hela lördagen.

Vi brukar inte baka så här sent på hösten eftersom det tar tid att värma upp ugnen och murstocken. Vi har haft riktigt kalla nätter senaste dygnen med minus 8-9 grader, det är både kallt och vackert när man kliver upp på morgonen då.  Men just nu har vi både tid och gott om ved så nu ställer vi till med storbak!

Det är helt svart ute, men vi är så van att gå över gårdsplanen fram till stugdörren. Vid det här laget vet vi precis var stora trappstenen börjar, lutar och slutar.

Ska blir riktigt roligt att kliva upp i ottan och sätta första degen som får jäsa medan vi dricker morgon kaffet och hör på hur elden tar fart igen efter att ha legat på sparlåga under småtimmarna. Sedan lär det bli ett antal smörgåsar på nygräddat bröd, ni vet så där varma och goda så smöret smälter.

Baka, baka liten kaka.

Vi har en jättefin bagarstuga i vår by, en nybyggd och funktionell bagarstuga med rejäl täljstensugn och stor degmaskin så man kan sno ihop stora satser. Förra helgen hade dottern och Olof hyrt den så att vi kunde baka.

Så vi bakade mjuk-kaka så det räcker och blir över. Vi var tre "hushåll" som bakade, det var egentligen en present till Olofs mamma som fyllt jämt. Kul att göra något tillsammans, det underlättar när man bakar stora satser att man är flera som sköter de olika momenten.

Ämnen som ligger i rader och väntar på utkavling. Min bästa kavel som jag fått av min mor. Den är tillverkad av någon klok person i Älvsbyn... superbra och lätt att jobba med. Ränderna gör att man snabbt kavlar ut degämnet till en rund kaka utan att det kletar eller fastnar. Finaste tagelborsten är ett måste för att smidigt borsta bort allt mjöl innan man gräddar, då slipper man bränt mjöl på brödet, som inte smakar gott. Det är varmt i ugnen och går snabbt att grädda i den höga temperaturen.

Egentligen så är värmen i ugnen som bäst efter en dag. Helst ska man baka två dagar på raken, snabbgräddat första dagen och större limpor och bröd dag två. Vi hade bokat en dag så det fick räcka. Kvällen innan hade trädgårdsmästaren och Olof gjort upp eld två gånger under kvällen, sedan en tidig brasa på morgonen innan vi övriga kom dit. Ugnen ska helst hålla kring 300grader och det tar någon timme innan den är genomvarm, men sedan är den het och behöver bara eldas någon enstaka gång för att underhålla värmen. Det passar bra att göra det när man sätter en ny deg och tar lite kaffepaus.

Efter ett tag när man får upp rätta snitsen så gräddar man med lätthet två kakor åt gången. Gäller bara att inte tappa koncentrationen så man bränner vid något eftersom det går fort.

Kakor som svalnar innan paketering.

Jag och dottern brukar baka hemma i vår egen bagarstuga, den är mer pittoresk och gammeldags. Mysigt och bra på sitt sätt men ska man baka stora mängder så är den här lättstädade stugan att föredra. Alla ytor är generöst tilltagna och alla bord behövs verkligen för att ha någonstans att lägga alla bröd som ska hinna svalna innan de paketeras. Vi var alla varma, mätta och nöjda efter den här dagen. En symptom man ofta kan få är vätskebrist, jag glömmer alltid bort att dricka nog med vatten då det är gode varmt att baka på det här sättet!