lördag 31 mars 2012

Lite odling så här på lördagsmorgon

Trädgårdsmästaren har fullt upp på jobbet. Alla drivhus är igång, värmen är på och borden fylls med skolade plantor. Inatt har det varit kallt så nu har han den ständiga oron om fläktarna klarar kylan på nätterna. Viktigt att vispa runt luften så inget fryser. Härligt är det iallafall med fuktig jord och varma växthus.


Karparna i vattenkaret längtar nog till sommaren.

Fast fiskar längtar nog inte men jag kan göra det åt dom. I dammen så får det leva ett naturligare fiskliv långt in på hösten.

Sticklingar av Bacopa, Helichrysum och Surfinia


Här är det några flak av Millionbells och Gaura.
När dottern var liten så hade vi kaniner, de fick övervintra här inne. Det tyckte vi var en jättebra lösning tills vi upptäckte att de minerade hela golvet med sina gångar. Herregud vad de grävde de små liven och mannen var inte glad, så det blev kaninbur tillslut. Men de trivdes verkligen i den hårdpackade sanden.

tisdag 27 mars 2012

Snart kommer lammen

BB avdelningen på höjden, tunga och runda, förutom tonåringarna som är betydligt nättare. På fredag är första möjliga dag för lamm enligt fick-fårboken. I helgen har jag byggt lammboxar och hängt upp värmelampor. Det går snabbt att ordna nu när vi har krokar och kjedjor färdigt.
Vi köpte lite fler grindar från LG produkter så nu behöver vi inte böka med provisoriska grindar, det känns lyxigt.

Några balar med riktigt torr halm är sparade till lammen kommer. Det har varit ett elände med halvtorr halm som vi förtorkar innan den går att strö med. Nästa år ska jag (som många andra) hamstra halmbalar för flera år framåt. Vi hade väl inte kunnat tro att det skulle brist på torr halm!?

Här är tonåringarna som bara har en liten bula till mage.

Alva däremot är stor i sig själv och med lamm i magen blir hon gigantisk,

Nu får de kraftfoder uppdelat på tre gånger, tackorna med många lamm i magen får sån liten plats till maten, precis som vi människor när vi är höggravida, så tre måltider om dagen passar bättre än två som vi ger annars. Vi ger kraftfoder de sista 6 veckorna. Det innebär att jag åker hem en sväng efter lunch och utfodrar.

Vårt hösilage verkar ha varit av bra slag, skördat tidigt och bra blandning med flera sorters vitklöver. Jag tycker att alla har bra hull förutom bengeten Greta som alltid är mager som en mjölkko över ryggen.

Söta lilla Flinga som med sina höga fölben är som en liten fårgasell!

Ja herregud hur många har du där inne Alva? Det blev trillingar i fjol, stora baggar som vägde 5-6 kg styck.
Nu när de är klippta och fina så kan man se en klöv eller nos som trycker mot bukväggen, det är hur härligt som helst att känna sparkarna på deras goa runda magar. Vi längtar efter lammen, tackorna och jag. Känner mig så förberedd man kan vara, det är bara att vänta och hjälpa till med det man kan när det blir dax.


söndag 25 mars 2012

Viltmiddag 2012

Förra helgen hade vi vår årliga viltmiddag här på Höjden. Frosseri i proteiner av det röd-köttiga slaget.

Vi var 14 till bordet den här gången. Jägarna gjorde ett finfint kockjobb som vanligt, de ser rätt nöjda ut faktiskt.

Älg, ripa, hare och orre, helstekta och som gryta, vi gjorde en tjälknöl av älgsteken och som kontrast till allt det vilda även en lammstek. Sallad, potatisrulltårta, olika geléer också lite småplock med inlagda oliver och chilli till det.

Camilla, Åsa och Lena väntar på att alla grytor ska ställas fram. Trevlig kväll som alltid. Vi avrundade med att spela spel. Det kan gå ganska hett till på slutet av kvällen, musikquiz är faktiskt alla bra på och tävlingsnerver verkar alla ha, det blev blodigt allvar!

Dagen efter när jag städar kan man hitta sånt här lite här och var i huset. Måste säga att jag hajjar till när jag får in en sådan här sak i synfältet. Det liksom kryper till kroppen och jag hinner tänka på olika läbbiga saker det kan vara.

Men så är det bara en helt vanlig fot från en fågel, inget konstigt med det, våra katter bara älskar riktiga leksaker!

På söndagen fick Olofs gamla Aktiv ta sig en tur runt gården, trädgårdsmästaren och han har fällt lite vedskog nere i hagen och efter det så tog han sin spätta på en puttrande tur.
 Toppenväder hela dagen och riktig skarsnö. Det är annat än idag, söndag en vecka senare, det har kommit blötsnö under natten och allt är moddigt och blött ute, nu är våren på väg.

  

lördag 24 mars 2012

Vedförråd...

Morgon, jag och Atle tar en promenad i vedskogen. Här ska det kapas och röjas. Björken duger till ved iallafall... också kan tackorna få beta här. Ett av många projekt här hos oss. Under tiden så är det ganska fint att ströva här en kall morgon när skoterspåret fortfarande bär.

torsdag 22 mars 2012

Kan man kanske få sig en örontvätt?


När jag kliver upp kommer småkatterna (som är stora nu) och lägger sig i sängen, de har redan varit ute några timmar så nu vill de vila sig lite. Atle han ser till att vara i centrum. Kanske man kan få sig en örontvätt eller lite bus?
Myspluttar är dom alla tre, gillar varma filtar och renbäddade sängar...





söndag 18 mars 2012

Lagat lite glas

Växthuset har tinat fram. Trädgårdsmästaren passar på att byta några glas i taket som blåst sönder i höstas. Sprätta kitt och rensa falsen innan glaset sätts fast med stift.
Väldigt händigt när man kan stå på de 1,5 m höga snödrivorna. Ingen stege behövs den här tiden på året.
Vi fick en härlig söndag i solen med kaffe, promenad och skidtur.

torsdag 15 mars 2012

Skinnberedning och premiering




Vi gjorde studiebesök hos två skinnberederier, Tranås skinnberedning  och Donnia skinn.

 
Hos Tranås skinnberedning träffade vi trevliga Eva Bjersander som driver Ödins Garveri i Visby. Hon var här för att sortera och gå igenom alla skinn som hon och hennes kollegor skickat för beredning, mer om Evas företag kan ni läsa om här.
På köpet fick vi en lektion i sortering och hur hon som skinnhandlare tänker när hon går igenom de olika skinnen. Alla skinn har sin användning och om ni håller på med skinn så är sorteringen ett av de viktigaste momenten, rätt skinn på rätt plats. Vi fick också se hur hennes egen märkning med kniv ser ut på ett färdigberett skinn. Mycket snyggare än den vanliga stansningen!

 
Tranås bereder alla skinn på plats, det är många moment innan det blir en färdigt mjukt skinn. Här tas resterande fettslamsor bort genom putsning mellan valsarna.

Skinn som ska vidare till nästa moment, det är ett tjugotal olika stationer innan skinnet är klart. Ganska fantastiskt att vi får hem våra egena skinn efter allt de har varit med om på vägen.

 De stora karen där skinnen garvas.

 En del vill ha färgad mockasida, det gör man här.

Torkning i stora tumlare med fint spån som fluffar och suger upp fukt. Om ditt skinn fäller mjäll (av spån) så är det som är kvar efter den här tumlingen. Svarta skinn tumlas inte den med spån eftersom de skulle bli helt vitprickiga och fula av den behandlingen, det tar tid att få bort allt och en del stannar alltså kvar i botten på skinnen.

 Sedan klipps de som ska klippas en gång till. Mattskinnen kardas så de blir helt fluffiga.

Färdigt vitt Leicesterskinn som jag tror är plädklippt, 35 mm. Ulf Axelsson, VD,  guidade oss och svarade på alla våra frågor, ett väldigt trevligt besök som ökade på kunskapen om hur våra skinn blir till.



Donnia skinnberedning.
Efter Tranås så åkte vi vidare till Donnia skinn där Katarina Ugrinovska, andra generationen som driver Donnia tog emot och guidade oss runt deras verksamhet.

Donnia skickar sina skinn till sitt berederi i Bosnien som de efter några år förvärvat för att driva i egen regi. Även där är det slutna system med återvinning av spillvatten och utvinning av det krom som används vid garvning. Hennes pappa Tome har ju tidigare arbetat som produktionschef vid Tranås garveri och har efter det startat Donnia.
Både Ulf på Tranås och Katarina på Donnia berättar att deras inleveranser på skinn ökar,  under 2011 med 15 000 skinn per företag, inte undra på att vi får vänta på våra leveranser!
Att bygga upp ett nytt garveri på plats i Sverige är idag en omöjlighet med dagens miljökrav kopplat till de investeringar som krävs. Det var också något som slog mig när vi strövade runt på Tranås att allt var väldigt väl använt och slitet, det är nog ingen fabrik man bara flyttar till ett bättre ställe eller byter ut hela golvet och bassängerna på.

Grundaren av Donnia, Tome har hunnit med att jobba på Grönland också, där gravade han ett skinn med trofémonterat huvud. Just den här isbjörnen var en sådan som började komma in till bebyggelsen så tillslut avlivades den.

 Sorterade och märkta skinn som ska med nästa långtradare till Bosnien.

Katarina visar deras märk-/stansmaskin, vi fick också se hur hon skär till råhudarna och tar bort svansarna ifall de är kvar. Den här stansen gör små sifffror som sitter på sidan eller i ljumsken på skinnet. Även här fick vi diskutera och fråga hur olika skinn bereds och behandlas. Vad ekoskinnen är och hur de bereds.
Katarinas meddelande till oss och våra kunder var att tänka om med att alla skinn ska vara tvättbara, det är ju faktiskt inte naturligt att tvätta ett skinn i vatten. Själva pälshåret tål alltid att tvättas ur med lite ullschampo.
-Jag träffar ju kunder, ofta unga mammor, som så fort de får hem sitt nya skinn slänger det i tvättmaskinen för att vara säker på att det är rent och då kommer det precis från beredningen! Det är något som har blivit väldigt fel här, skinnen är levande och ska inte behnadlas som ett tygstycke.

Skinnpremiering

 Söndag var premieringsdag för pälsskinn.

Ett stort antal skinn låg i långa rader indelade i olika klasser, mattskinn, pläd, päls, lamm, vuxen, och vita skinn. Vi i publiken fick rösta på våra favoriter.

Själv röstade jag på det här storlockiga mattskinnet som senare vann sin klass. Det var Fjällbete som skickat in det.
Överlag så var alla skinn mindre glansiga än tidigare år och med mycket spindelull något som även domarna påpekade och funderade på orsakerna.  Kanske kan den blöta sommaren och hösten ha påverkat.
Efter prisutdelning så höll Dag Ygdren ett seminarium där han höjde ett varnande finger för färgens utveckling bland pälsfåren bl a mot rödbruna toppar och orena grå nyanser. Eftermiddagens workshops hade just färg som huvudtema.

Efter Dag berättade Elvy Johansson om sin bok Lammskinn och hur hon och hennes man drivit lammproduktion och skinnförädling under många år. Jag passade på att köpa en bok av trevliga Elvy som vi träffat hos Gertrud Karlsson, de är gamla vänner och båda verksamma inom skinnhantverket, Elvy som är utbildad pälstekniker har genom åren sytt många pälsar, mer om Kälder Skinnbod kan man läsa här.
Efter det här så var vi tvungna att susa vidare till Arlanda för att börja vår hemresa. Många intryck och nya bekanstskaper har vi fått efter den här studieresan. Jag har lärt mig mycket nytt och faktiskt blivit sugen på att börja sy i skinn, vi får väl se här framöver. Någongång...

tisdag 13 mars 2012

Studieresa till Tranås

Jag har varit till Tranås med omnejd för att bl a besöka årets skinnpremiering. Hushållningssällskapet Norrbotten och vår egen Fåravelsförening var initiativtagare till resan. Efter flyg till Arlanda och sedan en 33 mil lång bilresa så kom vi fram till Gertrud Karlsson i Ydre som bjudit in oss och ordnat med inkvartering i sitt fina hem.

Gertrud som är skinn- och pälshantverkare har sina fina alster överallt i huset, fällar av alla det slag skyddar möbler och värmer när vinden tjuter runt knutarna.

Det blev många intryck under  helgen och en härlig stämning just för att vi bodde så trevligt och verkligen fick möjlighet att lära känna varandra. Ingen hotellmiljö kan mäta sig med det här!

Jag spanar vidare på alla skinnarbeten, ytterligare en fäll som pryder soffan i tv-rummet. Här har Katarina parkerat sig, antagligen ligger hon och pratar med Sture och skryter om "jaktkojan" vi bor i.

I ett av sovrummen låg det här fina fälltäcket över fotändan. Helt underbart med pälssidan av Leicester.
Själv sov jag i en skön säng med en rävfäll över benen, värmande ersättning för katten och hunden som jag är van vid hemma. Det är sällan jag sover gott borta men här hos Gertrud somnade jag som en stock. Det är något med gamla hus som gör mig lugn antar jag.

Överallt fanns det högar med sorterade skinn till kommande arbeten och kunder, mest pälsfår och så lite vita skinn och några rävskinn.

Den här lommen trodde jag först var uppstoppad innan jag kom närmare och såg att den var tovad.

Förutom skinnberederierna och premieringen hann vi med fler studiebesök. Här är vi hos Maj-Britt Bohlin en annan välkänd päls- och skinnhantverkare.

Hennes atleje låg på övervåningen och flödade av solljus och väntande kreativitet. Här hålls det kurser blandannat.

Mönster till pälsar, västar mm i olika modeller och storlekar. Papper och byggplast är bra material att rita upp mönster på.

Gertrud hade pusslat ihop ett intressant program under lördagen då vi gjorde flera korta beök hos olika entreprenörer som driver företag på landsbygden. Här hos Camilla Kall på Råås gård som driver Kakelbutik hemma i vagnslidret. Hon hyr också ut några av sina hus till bofasta och turister, driftig tjej som verkar fått bra snurr på verksamheten.
Vi besökte också Brostorps gård som med ägaren Anita i spetsen byggt upp ett eget mejeri där dom gör goda ostar och sin egen supergoda ostkaka. Här blev vi bjudna på gott fika med både ostar och ostkaka och självklart så handlade jag av alla sorter. Tog tyvärr ingen bra bild där men ni kan kolla deras hemsida, jag måste nog beställa av den där ostkakan för den var supergod.

Vi hann med Östergötlands ullspinneri också. Här är kardmaskinen, det var tre stora kardverk efter varandra. I kardan är det Finull, innan den hamnar här så sorteras den för att sedan skickas till England för att tvättas, det finns ingen i Sverige som tar på sig att tvätta de mängder som Östergötlands ullspinneri  använder.

Spinnmaskinen var enorm och Börje som driver spinneriet var mycket kunnig och trevlig, en riktig eldsjäl som kan sina maskiner utan och innan.

Jaquardvävstolen modell äldre, med sina mönsterkort hängande på sidan.

 Här vävs Pia Walléns fina filtar.

 Sina egna får har de slutat med men utanför spinneriet står den här flocken.

 Ullig tårta i butiken.

Sista studiebesöket innan vi åkte till själva skinnpremieringen på söndag var till granngården där det både finns mjölkor och en besättning på 150 tackor. Här hälsar vi på Finullsblandningar som precis sinat. Stor gård som drivs av en kvinna i min egen ålder. Fåren hölls i det gamla ombyggda kostallet  och på logen med rastgård på kortsidan med rundbalshäckar ute. De stora portarna var nybyggda och helt nödvändiga för utgödslingen av ströbädden. Ganska kostnadseffektivt hade de fixat ladugården till stort fårhus.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails