Moffa moffa och ullkläder.

Ja i det här sällskapet är man bara tvåa, moffa och Birk kollar in fågelbordet som vi har utanför sovrumsfönstret. Det är mycket moffa, moffa nu för tiden och traktor, traktor. Vad ska det bli av den här lilla killen? Han hjälper till med utfodring och vill bära vattenhinkar och hjälpa till då vi halmar. Årets lamm får en liten hjälpreda i sin egen storlek helt klart. Men mest är det moffa som gäller.

Självklart är det ullunderställ som gäller på en sån här liten kille. Hittade norska sidan Nöstebarn 
som har jättefina ekologiska kläder i ull för stora och små. Jag gick en ullkurs i höstas och har efter det blivit helt inställd på att "plastsanera" även i garderoben. Nu är det kläder i ull, ullfrotte och ullfleece som gäller förutom andra naturmaterial.

Har även köpt norska ulltvättmedlet Milo med tillhörande sköljmedel (som innehåller lanolin) för att vårda kläderna bättre. I Norge är det helt självklart att alla barn och vuxna ska ha ullunderkläder, de finns i alla möjliga färger och mönster. Här i Sverige har vi helt förlorat oss i polyesterfleece som är billigt men kortlivat. Förstår såklart barnfamiljer har det knapert att det är prisvärt med polyester men som sagt kvalitéen är ju så mycket bättre med ull också får man fördelarna för miljön på köpet.

Det här med att vi har tappat hela kedjan med att ta hand om ull håller ju nu Fåravelsförbundet på att dra igång projekt om. Kursen jag gick var ett steg av många som hela fårnäringen måste ta i denna fråga. Det är spännande år framöver för hela fårnäringen, vi är helt klart långt framme när det gäller silverlockiga pälsskinn men ullen har vi tappat helt.

Bortstädad jul och vardag igen.

Bortstädad jul och solen når över trädtopparna längre och längre stunder. Nu börjar oxveckorna. Personligen så har jag en intensiv jobbperiod framför mig, det blir längre jobbdagar och korta helger några veckor framöver. Men det passar mig bra, vi har ju haft långledigt över jul och bara myst på med familjen. Ja vi har ju varit rejält däckade i förkylning och influensa också förstås.

Vardag och höst

Vardag och frulle innan jobb. Hösten rullar på, alla köttlådor är sålda. Sålde några helfall till slakteriet också. Det var flera med bättre klassning denna säsong är i fjol. Nu blir det nya tag inför nästa lammsäsong. Konstigt man blir aldrig riktigt nöjd, det finns alltid förbättringspotential! Har skickat in foderanalys för att få göra en foderstat tidigare än jag brukar göra. Det har ju att göra med "fårvälfärdspengen" som vi sökt för vår lilla besättning.

Mer administration men bra att få på pränt det man hursomhelst har i huvudet eller löst nedskrivet i almanackan och på alla möjliga papper i kontoret.
Har i höst gått kurs i ullhantering och klassificering för att bli bättre på att ta hand om vår egen ull. Det var jättekul och lärorikt. Har numer en större nätram för att sortera ullen på vilket underlättar mycket. Det blev ett helt annat flyt i arbetet med ullsäckarna. Så nu är allt packat och förslutet i dubbla pappsäckar... vi ska köra över till Torneå i Finland inom snar framtid för att posta det till spinneriet i södra Finland, spännande att se vad vi får tillbaka av 32 kg vit finull!

På rätt sida om dagsljuset och instagram.

Här passerade vintersolståndet nästan obemärkt, ja trädgårdsmästaren nämner det alltid så man glömmer inte dagen precis. Men idag kändes det verkligen som om ljuset kommit tillbaka, nu når solens bleka strålar precis in i köket och orkar göra en reflektion på skorstensmuren under några minuter. Hur underbart är inte det!?

Jag har ägnat mig åt lite arbete i gårdskontoret, rensat i gamla pappershögar och ordnat med byns bokföring samt gjort lite betalningar som rör gården. Funderat på kommande odlingssäsong och hur vi ska dela in markerna för vall och bete. Skönt att "slösa" en hel dag på denna administrativa syssla som annars alltid ska hinnas med på kvällar och helger utöver vanligt arbete. Tog med mig kaffekoppen och lämnade kakfatet på köksbordet...

...som synes var det någon som tyckte att smörkrämen i drömtårtan var synnerligen begärlig, samme någon som sedan kom och trampade runt bland papper, pärmar och dator så jag tillslut var tvungen att bestämt schasa bort honom och tvinga honom att hämta en nypa frisk luft.

Jo just det, jag har lagt till mitt Instagramflöde här på bloggen i sidospalten, jag får nog erkänna att det är enkelt att ta nåt kort här och där med mobilen och skriva en rad till... helt klart på bekostnad av mer innehållsmässigt skrivna inlägg i bloggen men men, vi följer med utvecklingen även om jag länge stretat emot! Höjdens fårgård har ju en egen fb också, om man är intresserad att kika in där.
God fortsättning på er alla!

Åskrädd vovve och artilleripjäs.

Hittade några fina bilder på Atle från i somras, det känns redan som om det var ett år sedan med tanke på det gråa höstrusket vi har nu. Iallafall så sitter han i försommarsolen och gonar sig.

Håller koll på vem som kommer och går. Han hoppar inte ner från sin plats i första taget, kollar lite innan han vet om det är värt besväret att gå fram och hälsa på den som kommer.

Eller så kanske man kan få sig en korvbit bara för att man sitter still och är dekorativ.

Senare på eftermiddagen går åskan, då är han så här eländig. Punktmarkerar husse eller matte, står mitt på golvet under köksbordet och bara skakar. Flåsar och är påtagligt stressad. Det här har bara blivit värre med åren, numer reagerar han även på militärflyget som dånar i luften och artilleriet från skjutfältet som är en del av vardagen när man bor i en militärstad, ja inte varje dag men vi har ju övningar titt som tätt. Hur normalt man än försöker bete sig för att inte bygga på hans rädsla är det väldigt svårt att inte bli beskyddande när en liten hund mår så här dåligt

Senaste övning var för några veckor sedan. I kombination med ett stort lågtryck blev det en upplevelse utöver det vanliga när övningen med artilleripjäserna Archer genomfördes på Södra skjutfältet. Jag har nog aldrig upplevt ett sådant dånande bombardemang. Rutorna skallrade hemma hos oss trots att det är 15 kilometer bort. Det i sin tur kändes ju så där lagom välkomnande då vi samtidigt är en kommun som ta emot många asylsökande. Men jag antar att syrianer tycker det är en storm i ett vattenglas i jämförelse med deras upplevelser.

Känslan när det är helt tyst

Vi är nästan helt inbäddade i snö, hittade dom här bilderna i kameran, de är två veckor gamla. Jag och Atle är på promenad en mulen söndag efter trettonhelgen, det är lugnt och helt tyst ute.

Det är lite surrealistiskt när det är så här grått och tyst, ljudet bär inte. Det bara landar och bäddas in i all snö på något sätt. 

Just nu snöar det hos oss, trädgårdsmästaren har räknat ut att det ska komma 70 cm innan måndag, redan i morse hade det fallit nästan 20 cm pudersnö, den är lättskottad iallafall... och vitt och fint blir det.

En sådan här dag tar jag stora bilen med fyrhjulsdrift när jag kör till jobbet i grannkommunen. Kollektivtrafiken går bort idag, jag har inte lust att bli sittanden i en buss som kör fast i drivsnön.

Som sagt var, nu har vintern kommit igång ordentligt!

Bandyutrustning till den hågade!

Jag kan bara inte låta bli... Olof och trädgårdsmästaren på allhelgonaafton då de fyndat i en av trädgårdsmästarens latjolajbans-väskor. Den som spar han har kan man väl säga.

Bandyhandskar modell äldre. Välsydda i riktigt skinn, stoppade och slitstarka får man förmoda.

Bandyboll, virkad i tåligt garn och betydligt mjukare än dagens bandyboll.

Ja inte vet jag hur man tänkte med de tidiga bandy- och hockeyhjälmarna, men nog var det begränsat med skydd? Trädgårdsmästaren har den äldsta modellen på knoppen, den som lämnar tinningen bar... större delen av skallen är ju helt oskyddad!

Stickprojekt och hundmys.

Kolla vilka fina! En kompis till mig har alltid så fina sockar på sig. Så jag beställde några av henne.

Nu är det inte hon som stickar utan en kvinna hon känner som är särdeles produktiv och flink med stickorna.
Jag hade glömt bort att jag beställde två par och blev så glad när Ann-Marie kom förbi med leveransen. Att de sedan satt som en smäck på foten och hälen var ju en extra glad överraskning.

Det här gör mig än mer övertygad om att jag kan hoppa över det där med egna stickprojekt, däremot tillhandahåller jag gärna ull till garn!

Här är mattes fina kille som börjar bli grå om nos och ögon. Han gillar OS på tv då får man mysa under filten i soffan med husse som tillbringar mycket tid hemmavid just nu.
Atle är pigg och vital precis som DSG-hundar* brukar vara, man kan lätt tro att han är en unghund...i allafall på håll.

*DSG Dansk-Svensk Gårdshund.

Stadig temperatur!

Är så himla glad att solen visar sig, allt blir så mycket lättare med solljus. Sedan så har temperaturen hållit sig på stadig och lagom kall nivå de senaste dagarna. Det är stor skillnad på -10C och -30C, rena rama blidan och så pass "milt" att bilen startar även om man glömt koppla i motorvärmaren.
Nu vill katter och hundar vara ute igen, själv tar jag gärna en promenad, inte för att jag måste utan för att jag vill.

Fler plus i kanten är att vattenkaret i fårhuset håller temperaturen så att jag slipper slå hål med yxan och fiska upp sjoken med issleven. Fåren klarar sig bra när det är kallt bara de har fullt på foderbordet och torr halm att borra ner sig i men jag märker att de gärna står ute och spanar när det är soliga fina dagar. Det är helt enkelt bra mycket trevligare med gnistrande sol och lagom med kyla!

På företaget är det lugnt, håller på med bokslut och lite allmänt städande, bra att få det gjort nu när vi har gott om tid och glest mellan kunderna!

Hej solen!

Äntligen vek det tjocka molntäcket ner sig och fram kom solen. Den kämpar sig fram ovan horisonten lite mer dag för dag.

Det känns som en evighet sedan jag såg ljuset, vi har haft mulet de sista två-tre veckorna plus midvintermörker som då upplevs konstant trots att vi ska ha dagsljus 3 timmar mitt på dagen i slutet på december. Men vet ni vad, det blir inte dagsljus när solen inte orkar igenom molnen.
Så när den äntligen tittar fram över berget borta i horisonten så fylls man med värme, bokstavligt talat.

Ledig helg för mig som tur är för jag har haft ett stort behov att få se solen i ögonen. D-vitaminbrist så det skriker om det! Passade på att promenera och riktigt bliga in i solens strålar så mycket jag klarade av!

Hur ska vi ha det med grisarna egentligen?

Idag andra advent, det är gnistrande vackert och minus 24 grader ute. Ledig helg för mig så vi tar det lugnt här hemma. Jag har plockat fram finaste kudden som mamma broderat, med mönster från Brunflo socken i Jämtland. Vi syskon har var sin med olika mönster och färgställningar.

Just nu diskuterar vi att skaffa egen gris. Vi har tidigare haft egna hushållsgrisar som vi fött upp och slaktat sent på hösten. Det blir gott och man vet garanterat hur de grisarna haft det. Jag måste säga att veckans rapportering från något/några gödgrisstallar som aktivisterna Djurens rätt släppte (som en bomb lagom till skinkans största försäljningstid på året) sitter som en sorglig och äckelmagad blöt filt över hela mitt medvetande om vad vi människor är kapabla till.

Min första tanke var protektionistiskt att detta kan inte vara filmat i Sverige med tanke på all granskning grisbönderna fått utstå de senaste åren. Men så är ju inte fallet.
Även om det är bilder från 10-15 olika gårdar där de valt ut olika scener och klippt ihop så är det helt bedrövligt, då får LRF och Sveriges grisproducenter säga vad de vill. Den breda allmänheten ser vad vi alla ser på bilderna och dom talar sitt tydliga språk.

Själva har vi redan köpt vår julskinka som är producerad på en lokal gård som jag följer via fb. Där kan jag följa och se vad som händer från grisning till uppfödning. Det var ett enkelt val när jag sedan hittade deras skinka i kyldisken på ICA, lite dyrare men ändå så billigt jämfört med annat som vi lägger pengar på.
Men tanken på egen gris kvarstår för hur ska vi ha det med de svenska grisarna egentligen? Billigt kött är ju på bekostnad av något/någon det begriper väl alla normala människor som har något innanför pannbenet.

Nu när trädgårdsmästaren inte har sin handelsträdgård längre så måste han ju köpa hyacinter som vanligt folk. Just de här är av en händelse inhandlade på annat ställe.
Annars så stöttar vi självklart tjejerna som tagit över trädgården och gör våra inköp hos dom, det har fallit sig så att han ska hjälpa dom under julen med alla planteringar.
Att gästspela som anställd på sitt gamla företag tycker han bara är kul för i ärlighetens namn så har han ju lite jobbabstinens samtidigt som han tycker det är skönt.

Gott kaffe hemma idag. Tänkte baka pepparkakor och sedan besöka julmarknaden uppe i byn så vi får oss några snygga enriskransar till dörren och nybakad rieska. Julgran var trädgårdsmästaren och köpte på marknaden igår så den står vid farstun och väntar på att få komma in.
Ha en fin andra advent allihopa!

Intet ont anade bonde gräver sin egen grav.

"Småskalig bonde planterar ett träd för framtiden" kan passa som rubrik till ovanstående bild.
"Intet ont anade bonde gräver sin egen grav" kanske är mer rätt?

Vi är ju månskensbönder som många andra lammproducenter och är inte beroende av inkomsten från det vi producerar, men självklart finns ju drömmen om att kunna utveckla gården än mer.
Allvarligt talat är jag inte intresserad av stordrift med 300 tackor som är en teoretisk gräns för en persons heltidslön... Alla vi som har något slags entreprenörtänk vet att teori och praktik sällan har med varandra att göra. Men helt klart är att vårt arbete med djuren, landskapet och miljön (som uppskattas av våra kunder, vänner, likasinnade och närboende) inte är det som står högst upp på den politiska agendan i det här landet.

Ska de små jordbruken ha någon framtid i Sverige? Läs Ylvens inlägg här om paradoxen med Sveriges jordbrukspolitik som får till följd att allt ska drivas storskaligt på bekostnad av biologisk mångfald och miljöhänsyn.



Vidare om vår lilla grävning den där höstdagen i början på oktober...

Den här dagen skulle den Japanska rönnen grävas ned i närheten av växthuset. Trädgårdsmästaren började gräva (med publik) där jag tyckte att den skulle stå. Tjong sa det efter två spadtag, självklart mitt i en stenj**el konstaterade mannen trött. Men eftersom platsen är stenig var man än sätter spettet så gav han sig inte, stenen kom upp och trädet ned.

Vår gård ligger på en stenås så hela gårdstunet är helt omöjligt att gräva i. Väldigt bra när det kör in tunga maskiner för leveranser och hämtning men trist när det gäller sådant här pyssel. Lilla Småland kallar trädgårdsmästaren gårdshagen som är full av stenblock under grässvålen, passande namn faktiskt. Både för platsen och med tanke på trädgårdsmästarens härkomst, farfar var smålänning.

Nu får vi vänta och se hur den ädla rönnen klarar vårt bistra vinterklimat, tror den är lämpad för zon 3 så det kan bli lite kärvt... här i Norrbotten.

Hej mitt vinterland!

Ja nu är den här, vintern, det har kommit riktig snö som legat kvar i flera dygn. Det har snöat så pass mycket att vi plockat fram snöbjörn och snöskyfflar.

Jag fick sopa av och ruska foderhäckarna lite innan jag fyllde på med nytt hösilage. Det knarrar under klövarna när de trippar ut ur stallet till frukostbordet mina fina flickor.

Men det är ju skönt att vara uppe den här tiden när ljuset smyger fram över trädtopparna. På någon vecka till är det mörk den här tiden på morgonen, då kan man hålla sig för skratt. Den mörka vintern är inte kul här hos oss, verkar vara någon åldersgrej också eftersom jag tycker det blir värre för varje år. Hehe, låter ju som min egen mamma när jag klagar på det här med ljuset. Faktum är att det bara är att tugga i sig eller flytta söderut. Ingen tvingar en ju att bo här precis :-)

Efter utfodring och rastning av hund körde jag ner till Svensbyn i Piteå för att gå på kurs i skinnsömnad torsdag-fredag, kanske jag får med mig kameran imorgon fredag så jag kan ta några bilder under dagen, vi får se. Kul är det och helt uppslukande så vette sjutton om jag har tid att fota nåt. Hej svejs!

Lite lördagsgnäll...

Skrapar huset, fy faen vad det är TRIST!! Efter två timmar är mina handleder helt slut. Det finns inga genvägar, jo förresten kanske en speedheater kunde vara något men tror ni vi har hyrt en sådan? Nej det har vi förstås inte.
Vi började så smått under midsommar men orkade faktiskt inte, både jag och trädgårdsmästaren behövde en ledig lathelg (gjorde bara sådant vi tycker är roligt här hemma).

Mannen är på jobbet, de har fortfarande bra med kunder och har börjat sin rea så här står jag i min ensamhet och ROAR mig. Jag kan inte ens säga att det blir fint för underarbete är ju liksom före det börjar gå framåt dvs färg i det här fallet. Trösten är väl att framsidan är den värsta delen av husets fyra sidor. Sedan är det det här med hur mycket man ska skrapa? All lös färg förstås men det tenderar att lossna nån lite flisa här och där så tillslut är det trärent.

Tänkte att vi ska göra ett riktigt ryck den här helgen för på måndag åker trädgårdsmästaren till fjälls med sina polare på årlig fisketur och jag blir själv här hemma med fullt-ös-medvetslös på företaget samtidigt som jag sköter djur och gård själv, då kan jag säga att det inte finns nån ork till färgskrapning på kvällarna. 
Undrar hur vårt liv ser ut nästa år? Trädgårdsmästaren gör stora förändringar vad gäller företag och arbete men det får jag skriva om i ett annat inlägg. Jag ser i alla fall fram emot att få rå om honom mer här hemma under vår och sommar kommande år med förhoppningsvis normala arbetstider, lediga helger och sommarsemester!!!

Färdiggnällt för den här gången, nu ska jag fortsätta med det superduper roliga skrapandet.
Ha en fin lördag alla fina!

Vilken middag.

Kan läsas som vilken middag, utropstecken eller vilken middag, frågetecken. Här är det nog det senare. Landar hemma i soffan klockan 21.00 efter en intensiv jobbvecka med många timmar i kroppen.
I dag efter jobbet så monterade trädgårdsmästaren och jag uteserveringen på Hanssons så vi har den färdig när nya arbetsveckan börjar. Sedan hem och pyssla om får, katter och en liten hund som är lätt uttråkad efter en lång ensamdag, långa arbetsdagar är inte så kul för Atle och idag kunde han inte följa med husse på jobbet.

Jag har noll energi till att fixa middagsmat när det blir så här sent så det blev en tekopp med ost, kex och aprikoser till middag, ja två kokta ägg och en yougurt drog jag i mig stående vid diskbänken när jag kom hem. Man kan inte gå ut i fårhuset på tom mage för man vet aldrig när man kommer in igen.

Nu  har jag precis varit ut och kollat läget, men ingen visar några tecken på lamning så jag går och sover några timmar!

Man får bli lite upprörd så här på söndagsförmiddagen...

Läser en artikel i DI och blir tja inte förvånad men jävligt upprörd, sätt fanskapet på en öde ö, utan vatten, det är uppenbarligen där han hör hemma.

Jag bojkottar Nestlé sedan många många år tillbaka men någon gång har man väl trillat dit oftast ovetande för de skyltar inte med företagsnamnet på sina produkter det är Varumärket som marknadsförs, förstås. Men här är några av dom, bara så att ni vet...

Hehe, se det som en glosläxa ifall ni vill :-)

Ps. Nestlé är också ett av de företag som sålt nötfärsbiffar som innehåller hästkött... men de gör förstås värre saker än så.

After Eight - konfekt

Cheerios - frukostflingor

Hemglass - glass

Kit Kat - konfekt

Lion - konfekt

Mövenpick - glass

Nescafé - kaffe

Nespresso - kaffe

Perrier - vatten

Smarties - konfekt

Zoégas - kaffe

pure life - vatten

San Pellegrino-vatten

Vittel-vatten

PowerBar

Juicy Juice-juice

Aero-konfekt

Galak-konfekt

Nestle Fitness-frukostflingor

maggi-matlagning

Buitoni-matlagning

Nestlé Purina Pet Care

Felix-kattmat

Friskies-kattmat

Purina ONE-katt och hundmat

Promenad i vinterlandskapet

Nu bär skoterspåren, det är lätt att ta sig över betesmarken, Olof har kört upp lite spår så vi kan promenera och åka skidor. Här är dottern och jag på prommis med Atle som redan hunnit ut på vallen.

Atle älskar att springa lös på skoterspår, han kan inte hålla samma lusiga takt som oss, nä han vill vara några hundra meter framför och tokrusa fram och tillbaka.

Vi passerar Harald och Baxe som står i sin vinterhage och kollar vad vi gör. Det kommer så enormt mycket snö här hos oss så de har bara en liten stig ut till solen där de brukar stå och idissla spanandes mot skogen och sjön.

Vi skottar upp en vändplan åt dom för när det snöar som mest har de ingen lust att gå ut i djupsnön eftersom vi utfodrar dom inne i ladan, det är enklare för oss också har vi bättre koll på hur dom mår. Lite kli bakom örat och någon gosak måste ju även gubbarna få. Längre fram när det blir mer barmark så lägger vi in sälg och rönn så de har något att pyssla med.

Här fortsätter vår promenad ner mot kallkällan och den del av hagen som vi röjde i höstas, det är nog 60-70 cm snödjup här, den har redan börjat sjunka ihop.

Kallkällan är populär, här fryser det aldrig. Lömskt hål som man kan gå ner sig i om man är ute i mörkret. Populärt bland fåglar och vilt, ett riktigt vattenhål som på savannen. Kollade på ett annat mindre vattenhål också, det ligger i närheten av ett grind i en av sommarens hagar, inte så lämpligt så jag ska flytta den öppningen. Phu vad jobbigt om någon tacka skulle gå ner sig i ett sådant sankhål!

I höstas skulle trädgårdsmästaren visa hur sank marken var genom att släppa ett järnspett rakt ner i gräset (som jag trodde att han gjorde). Plupp sa det bara och marken svalde hela spettet,  bara fem centimeter stack upp. Då blev jag lite stressad och drog om elstängslet snabbt som sjutton.

Fast man är ute på sina marker och går dagligen så vet man inte allt, det kanske är tur det för hur nojig orkar man vara? Får gillar inte blöta marker och håller sig helst på torra hårda jordar men oturen kan ju vara framme.

Blommande väppling och inventera äppelträd

Kallt och snö ute men solen skiner så nu har väpplingen i köksfönstret  börjat blomma.

Jag har inte planterat om den bara gett den lite näring och se, så fort ljuset och solen började återvända i februari så kom den igång med sitt bladverk och skira blommor, tänk att en blomma kan göra en så glad!

Soliga dagar sprider sig ljuset i hela huset, ja inte i hallen för vår påbyggda farstu gör att solen inte riktigt letar sig in genom överljuset som sitter ovanför dörrarna. Jag längtar tills vi kan ha öppet under vår och sommar, då blir även den här passagen ljus och fin.

Hoppsan, så här såg det ut i sommras utanför köksfönstret bort mot trädgårdslandet. På bilden är det kväll och regn i luften.

Det är ett tag innan vi är där igen, före det ska vi gräva om landet och inventera äppelträden för att se vilka som klarat sig från åkersorkarna. Det händer mycket under snön en lång kall vinter. När tjälen släpper så uppdagas det om träden bara står där i sitt eget hål med noll rotsystem kvar.
Det känns lite snopet att ta tag i stammen och finna att det som återstår bara är just stammen, under jord är det nada. Men nu är alla rotklumpar försedda med nät i metall för att göra det svårare för sorkarna att äta upp alla rötter.

Det provisoriska taket på lammens sol- och vindskydd blev kvar. Hoppas vi får tid att bygga något ordentligt det här året, ett skärmtak som går ut flera meter runt om så alla ryms när det regnar. De ligger gärna i skuggan soliga dagar men på nätterna när det är fint väder då ligger de mitt ute på valen men inom synhåll så de har koll på gårdsfolket.

Snöhögar

Alltså, vi har mycket snö, vi har gott om plats för snön och den snösmältning som sedan blir när allt ska omvandlas till vatten. Vår gård är traktorvänlig, dvs här finns inte plats för så mycket lullull för det ska skottas och fösas snö åt alla håll och kanter. Nu när våren kommer så gör trädgårdsmästaren alltid en riktig skottning då han trycker bort snön från gårdsplanen så vattnet från smältingen hamnar ut på betesvallarna.

När jag besöker andra delar av landet, främst söderut så ser gårdarana alltid så idyllliska och gulliga ut. Det är tätt mellan husen, grindar, fina staket, stensättningar och trappor, slingrande vägar med alléer och fina trädgårdar. Alla hus har fina uteplatser med träd och häckar tätt inpå knutarna.

Hos oss är det mer plogvänliga autostrador med vida ytor vart man än vänder sig. På sommaren kan jag komma på att vi ska göra än det ena och det andra med vår gård men det faller alltid då trädgårdsmästaren tar ned mig på jorden och säger att det kommer inte att fungera med ett träd där eller en häck här för var ska vi då lägga alla snö?  Eller så rasar det från taken så en plantering  nära huset är helt dödsdömd. Vi har ju trots allt vinter och snö i sex månader hos oss.

Hehe, måste bara tillägga att jag är glad att vi bor som vi bor för i villaområdena kan det bli riktiga bråk mellan grannar just för det här med var man lägger snön.
Gud nåde den som föser ut det på vägen så att plogbilen föser den till grannens infart, eller fy skäms på den som kör snön på snöbjörn och tippar den på andra sidan vägen i diket hos en annan granne så att spireahäcken mosas sönder.
Det är därför snöslungan är så populär den sprider ut allt i ett fint lager så inga spår syns varifrån all snö kommer...