måndag 30 juni 2014

Solkatt

Nils den filuren, ligger antingen i växthuset eller glasverandan, bara det är varmt så är han nöjd. Själv skulle man snabbt drabbas av vätskebrist och huvudvärk.


Men inte gammelkisse Nils, han älskar solen och värmen, helst på ett fårskinn, pläd eller filt. Korgstolen är hans plats, det är ofta här man hittar honom på morgonen.
Med en gäspning vaknar han och sträcker på sig innan han försiktigt hoppar ner på golvet och kommer in för att få frukost.



söndag 29 juni 2014

Pressat och klart.


Fick årets foder bärgat idag, det har varit finfint torkväder så nu funderar jag på om ensilerings processen i balarna kommer igång som det ska. Det blev lite mer som torrhö i storbal med plast runt på vissa vallar. Ja herregud aldrig är man riktigt nöjd, det ska ojjas och oroas över allt möjligt. Men det här med grovfoder kan ju bli riktigt fel om man skördar för sent eller för tidigt eller vid fel väderlek. Det som är kvar ska putsas, trots sval juni så har det varit gynnsamt väder för gräs och övriga växter.  

Själv har jag roat mig med att klippa gräs och röja under elstängsel, det är som vanligt den här tiden på året med andra ord. Hann med att baka en rabarberpaj med coccos till kafferasten, serverade vaniljglass till, gott med lite gofika mitt i arbetet.

Det är skönt att ha skörden avklarad för till veckan drar högsäsongen på Hanssons igång på allvar. Då finns det mindre tid för mig att hinna med saker hemma. Trädgårdsmästaren är lös och ledig han, den lyckosten! Jag har faktiskt väldigt svårt att ens fantisera ihop hur min sommar kommer att se ut nästa år.

Ett är då säkert efter att konstant ha jobbat sommarmånaderna i 17 år så är jag färdig med det efter årets säsong. Att jobba hemma på gården är något helt annat :-)

lördag 28 juni 2014

Stängsel och vi slår ut årets foder.

Våren och sommaren handlar mycket om stängsel och bete när man har djur. Vi har fasta elstängsel på de flesta betesmarker. När vi investerade i stolp och high tensile tråd så var det just för att det skulle hålla i många år. Men vad hjälper det om man slarvar med hörnen. Nu i år har vi gjort om några hörn och genomgångar så de ska hålla för den uppspända tråden. Här är det ett hörn som vi stagar med parallella stolpar som binds samman med bräder allt för att göra hörnet stabilt och undvika att stolparna kryper upp som de gör om man stöttar med snedställda stag.

Sedan har vi andra problem som t ex snömassorna som blir när plogbilen trycker ut snön för att bredda gångvägen som går längsmed stängslet på den här sträckan. Vi har fått byta några stolpar som gått av när snödrivorna tryckt på,men för det mesta går det bra. Marken är bitvis blöt och sank så stolparna får sig några dunk med gummiklubban varje vår eftersom de kryper upp.

Jag är ganska sugen på att be kommunen ordna en egen cykel- och gångväg så vi kan släppa våra djur ända ner till sjön, det är vår mark och kommunen har inget servitut men men vem vill röra om i den grytan? Vi skulle antagligen bli osams med traktens alla villaägare som nyttjar den som cykel- och promenadstråk i tron om att den är kommunal. Så än så länge får det vara som det är, om man skulle göra om så kan ju gångstråket vara kvar men cyklar och mopeder får ta en annan väg.


Igår kom Johan förbi och slog ut våra vallar, så nu ligger strängarna och torkar innan vi pressar. Jag känner mig lugn beträffande vädret, klar himmel med sol men kallt och blåsigt borde vara bästa förutsättningen för att det ska torka bra innan balning. Kommer det nederbörd så tror jag det blir snö! Vi har verkligen inte fått känna på någon sommarvärme i juni. Igår natt var det 0.5 grader ute, gurkan i växthuset gillar det inte men fåren trivs. Blåsten och kylan gör att det är minimalt med knott och flugor så alla ligger mitt i hagen och idisslar.

tisdag 17 juni 2014

Arbete, odling och att karva av sig armen...

Vad pysslar vi med här på Höjden? Förutom att vi arbetar båda två, jag på mitt företag och trädgårdsmästaren åt de nya ägarna på sitt gamla så försöker vi hinna med här hemma.
Det är som vanligt med andra ord, i stressar på jobbet och landar sedan lätt utpumpade hemma på gården. Den här tiden på året är det galet mycket som ska hinnas med.

Det blir en hel del odlingspyssel med fikapauser i växthuset. Vi är just nu inne i en period med kallt försommarväder, nordlig vind med regnskurar och temperaturer ner till 7 grader. Ganska perfekt arbetsväder med enormt omysigt, blir en aning kallt om fingrarna. Då är det skönt med en tempererad yta som håller blåsten ute.

Resultat av stressig livssituation för oss blir snabbmat, här en variant på pizza som är bekvämt och hyfsat gott när man adderar lite mer gosaker på dom. Alltså ni har ju hört att jag gillar ägg men man kan ju inte alltid äta 5 ägg till middag, blir en aning torftigt i längden. 


Växthuset är fortfarande belamrat med handelsplantor av tomat och chilli så vi har inte ställt i ordning våra egna odlingsbäddar ännu. Men trädgårdsmästaren säljer av eftersom så till midsommar ska vi gör färdigt vårt eget. Det blev lite väl många av varje sort så det kan vi minska ner till kommande år (tänker den toleranta frun som ett tag höll på att få nippran av alla sålådor inne i huset).

Ibland har vi tur, vår fina dotter som vet vad päronen uppskattar kommer hem och lagar trerätters. Ikväll doftade det gott av vitlöksbröd och koriander i vårt kök. Nea och Olof hade lagat varm getosttoast med honung. Sedan som huvudrätt en räksallad med rostad sötpotatis, färsk mango, smörstekt sparris och chili-lime-koriander marinerade räkor.. som efterrätt färsk annans med glass och gräddig chokladsås. Smarrigt värre, till efterrätten fick vi ett glas champagne då vi ville förgylla den här kalla regniga tisdagen lite extra.

Anledningen till kalaset var flera men bland annat gör jag stora förändringar i mitt yrkesliv. Jag får återkomma till det när allt är spikat och klart. Jag kan iallafall säga att just nu är jag inne i slutskedet av en två år lång process (med mig själv) som går ut på att sälja mitt älskade Hanssons som jag startat, utvecklat och drivit i 17 år.

Det är dags för mig att gå vidare i nya utmaningar, så här länge har jag aldrig jobbat på ett och samma ställe. Men fy tusan vad jobbigt det har varit att komma så här långt, det är som att karva av sig armen eller sälja bort sitt tonårsbarn.
Som egenföretagare kan man ju inte bara säga upp sig och gå, det är lite mer komplicerat än så.

söndag 15 juni 2014

Att avliva sina trotjänare...

Nu har vi låtit Harald och Baxe vandra vidare till de evigt gröna ängarna. 
Ni kanske tycker bilden är magstark men så här kan det se ut när det är gjort.

Jag har dragit mig hela våren för det här, men tillslut gick det inte att skjuta på längre. 
Hur går det till? Ja gör man det hemma så är det enkelt att göra det lugnt och stilla i den vanliga boxen, kanske med lite mumsigt hö framför nosen. 

Först bedövar man djuret med en kula i huvudet som slår ut medvetandet sedan sticker man hål på halsådern. Blodtrycksfallet gör att djuret avlivas. Från skott till inledd avblodningen tar det mindre än en minut.
Den här dagen var det två skott och två snitt, allt var över på två minuter. Till baggar används samma ammunition som till tjurar, de kan ha rejält tjockt pannben sådana här gamla gubbar.

Om det är en avlivning så skickar vi kroppen till destruktion, vilket vi gör den här gången. 

Känner att det här var just ett mysigt inlägg så här på söndagskväll. Men det bjuder jag på, ät kött med vördnad och sänd en tanke till det ståtliga djur som satt livet till.

torsdag 12 juni 2014

"Prinsessan" och ny bagge bokad.

Hon växer för varje dag nu, de här bilderna är en vecka gamla och de ger redan en missvisande bild om hennes storlek.

Jag får se det som idolbilder innan öronen fått sina märken.

Fina lilla prinsessan som fortfarande håller sig vit och fin i pälsen, hon är en försiktig ung dam som inte går lägger sig i något smutsigt hörn när det ska idisslas.

Kan hänga ihop med att hon gärna håller sig i lammkammaren när det är middags- och nattvila. Där kommer inga vuxna in och skitar ner med spillning som är lös av allt regnigt gröngräs.

Vi har haft några varma dagar med både sol och regn så det här med att skjuta fast öronmärkena får vänta lite. Det får gärna vara svalt och blåsigt ute så det läker fint.

Men att vänta för länge är inte heller så bra, det är enklare att hantera små lamm än tonårslamm.

Ikväll har vi haft besök från Överkalix, Katarina och Sture som också har Finullsfår kom förbi för att inhandla några tomat- och chilliplantor till sitt växthus. Självklart blev det en massa trevligt prat om får, gård och landsbygd till kaffet innan de styrde hemåt igen.
Nu har jag preliminärbokat bagglamm till hösten både åt mig och Catrin (bara så att du vet Catrin). Sen får vi se om det blir Riksbedömning på dom också eller gårdsmönstring.
Anar att Katarina har några riktigt fina guldklimpar bland årets lamm, här på Höjden är vi i behov av nytt blod i vår Finullsavel. Planen är att införskaffa tre nya baggar till hösten, då borde vi klara oss i några år.


tisdag 3 juni 2014

Mer om bete...

Första välkomstbetet blev snabbt nertuggat så efter fyra dagar var jag tvungen att stängsla en ny hage längre ner på vallen.

Här har det aldrig betet får någonsin, det är ganska magert och glest mellan stråna så lite tramp, gödsel och "mulbete" mår marken bara bra av.

Att öppna upp till en ny frodig hage är nog präglat av tillfredställelse för alla fårägare. Tackorna sveper runt och tar tuggor till höger och vänster. Det är som om de måste provsmaka hela smörgåsbordet av grönt på en gång.
När kvällen kommer så hörs inte ett endaste litet bää från dom, de ligger helt proppmätta och dästa medan de idisslar allt de tuggat i sig.

Det finns ett stort dike eller en liten bäck längst bort bland träden, vi har inte stängslat där utan hoppas att de håller sig på rätt sida och att inget oönskat djur, typ hund eller lammtjuv kommer in i hagen den vägen.

De är långt från stallet nu, så alla håller tyst till och med lammen bäar dämpat. Man märker tydligt att de blir mer försiktiga när de är långt bort från trygga fårhuset.

Vår äldsta tacka Lotta som är född 08 tappar pälsen och ser allmänt skruttig ut. Kanske proteinbrist eller möjligtvis anlag, hennes dotter fäller också ullen.

All sly man ser i bakgrunden står på igenvuxen åkermark som vi ska röja upp med tiden, som jag sagt tidigare så har vi gott om sälg. Det tar tid att öppna upp igen då vi valt att göra det för hand.

Det är tur att man har en målbild i huvudet hur fint det kommer se ut med öppet landskap blandat med dungar av sälg, rönn och björk, det blir såklart jättebra!

Alla lammen betar och idisslar, några har varit lösa i magen så vi har behandlat med Effydral morgon och kväll. Det har gett resultat så nu hoppas jag att det räcker med det, om det börjar om ska jag skicka träckprov för att få veta om det är koccidier som vi hade ifjol.

Lotta på väg upp till gården igen, här ser man att det är rejält nerbetat, det finns inte mycket kvar att äta i det här partiet. Just här har vi också mycket av Revsmörblomma, tackorna äter men blir lösa i magen av den. Den är giftig men inte lika farlig som vanlig smörblomma.

Ljusgröna komockor skiter dom efter en veckas diet på den stygga växten. Jag erbjuder hö som komplement, bra att ge hö hursomhelst de här första dagarna med gröngräs, vitklöver och smörblomma. Snart flyttar vi dom till nästa hage där det är mer buskage och örter.

Att det snart är dags att flytta flocken förstår när man ser hagen på distans, uppe vid huset blir det väldigt tydligt var beteshagen är.
Vallen till vänster vilar från får iår, där gick dom ifjol på välkomstbete och högsommarbete. Den här säsongen tar vi ensilage där så först till nästa sommar släpps tackor och lamm ut på den marken.
Vi försöker alltid ha ett hyfsat rent första bete, det ska ha gått två vintrar och en sommar innan vi släpper på samma ställe igen.
Där de har betat ordentligt tar sedan vitklövern fart. Vi har sått in mycket vitklöver som kvävefixerare. Det har tagit några år att få den etablerad men nu syns den tydligt på flera ställen. Så nu är den antagligen svår att bli av med om man skulle vilja det...





söndag 1 juni 2014

Grönbete


Kvällen vi släppte på bete, förra söndagen, var perfekt sval och blåsig. Myggfritt så att säga...

Ganska uppenbart vem som är mamma till den här lilla prinsessan.

Krävdes lite övertalning och stödjande närvaro för att få henne med ut i hagen.

Men helst håller hon sig kring mina ben, sötnöten. Nu har det gått en vecka och hon äter gräs som alla andra och kommer när jag ropar annars lämnar hon inte flocken, vilket känns bra. 

Men är vi i hagen så springer hon runt fötterna det lilla charmtrollet. Man kan nästan inte tro att det är samma lamm, då var hon lika hög som nappflaskan nu är hon lika stor som sina kullsyskon.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails