söndag 28 april 2013

Äntligen barmark.

 

Nu äntligen har snön gett med sig och tinat bort. Det är endast några snöhögar på gården och baksidan av huset som envist ligger kvar men snart är de också borta, äntligen.
Idag har vi städat ute, räfsat gräset där det torkat upp, tagit fram trädgårdsmöblerna, plockat undan skräp i växthuset och eldat grenar och gammalt hö från vinterhagen.

Vi har njutit av gott kaffe i växthuset och ätit glödhalstrad fjällröding på hårdbröd med smör.
Sådana här dagar är kikaren alltid nära till hands då fåglarna flyger in över höjden och verkligen signalerar att våren är här. Det är streck med tranor, sångsvan och gäss som kommer över hustaken. Det är mäktigt med 20-30 tranor som signalerar sin ankomst, sedan har vi förstås storspoven som drillar nere på vallen också.

Stamrosen har fått flytta från trädgårdsmästarens jobb hem till växthuset, övriga planteringar väntar vi med till mitten-slutet på maj. Den här skönheten får ett täcke över sig på natten då vi fortfarande har 4-5 minus.

Hursomhelst är allt mycket enklare nu när vintern är över, det är skönt att slippa hacka bort is från vattenkaret hos fåren varje morgon och kväll, ett moment mindre att fixa med. Har förresten väntat på lamm hela dagen men nej, de håller på sig flickorna. Snart dags för kvällsrundan, säkert är någon på gång så det kommer smått på morgonkvisten.

lördag 27 april 2013

Vilken middag.

Kan läsas som vilken middag, utropstecken eller vilken middag, frågetecken. Här är det nog det senare. Landar hemma i soffan klockan 21.00 efter en intensiv jobbvecka med många timmar i kroppen.
I dag efter jobbet så monterade trädgårdsmästaren och jag uteserveringen på Hanssons så vi har den färdig när nya arbetsveckan börjar. Sedan hem och pyssla om får, katter och en liten hund som är lätt uttråkad efter en lång ensamdag, långa arbetsdagar är inte så kul för Atle och idag kunde han inte följa med husse på jobbet.

Jag har noll energi till att fixa middagsmat när det blir så här sent så det blev en tekopp med ost, kex och aprikoser till middag, ja två kokta ägg och en yougurt drog jag i mig stående vid diskbänken när jag kom hem. Man kan inte gå ut i fårhuset på tom mage för man vet aldrig när man kommer in igen.

Nu  har jag precis varit ut och kollat läget, men ingen visar några tecken på lamning så jag går och sover några timmar!

tisdag 23 april 2013

Hur gick det för Sparris?

Idag tog vi bort Sparris. Efter en sista kontakt med veterinären om läget och alternativen så bestämde jag att det fick räcka nu. Hon var ganska stadig men klarade bara av att gå i vänstervarv trots att hon verkligen ansträngde sig att försöka byta riktning, mot slutet i fart som värsta quarterhästen. När hon skulle lägga sig var det samma metod, piruetter tills bakdelen vek ner sig, om inte jag hann hjälpa henne innan förstås.
 
I söndags tändes hoppet lite då hon började tugga i sig grovfoder igen. Tidigare hade hon ratat både hö och ensilage och bara velat knapra kraftfoder, men det tordes vi inte ge annat än som lite tilltugg och strössel på hösilaget. Vatten och energibalans har hon druckit och som sagt hö hela söndagen.
Väldigt ansträngt och sakta tuggade hon i sig höet och ensilaget, vommen jobbade, slurpade och brummade men inget idisslande kom i gång.  
 
Det blir väldigt tydligt vilka effektiva malande käkar ett friskt får har när man står inför en sjuk individ som tuggar höet lika effektivt som en slö sidavbitare eller plattång.
Känslan när man såg henne var att något i skallen gjorde att kopplingen mellan hjärnan och kroppen inte fungerade, som en strokepatient som måste lära om att tugga maten och prata. Men sväljreflex hade hon fortfarande och hon klarade av att dricka vatten ur sin hink, ingen feber eller undertemperatur heller.
 
Måndag och tisdag har hon låtit bli maten helt, jag kryddade med några pellets men hon ratade dom också. Så det har varit en tung dag för den här fårägaren idag, att ta bort en tacka med lamm i magen känns ju bara så helt fel! Tro mig vi har övervägt andra alternativ, från igångsättning och kejsarsnitt till att hålla henne vid liv till lammning. Men mitt belsut blev att nu är det nog, inget mer lidande för fina Sparris.
 
Efter att vi städat och rengjort vattenhinkar och höhäck i hennes box så lägger sig lugnet och alla ligger och vilar i halmen efter maten. Det är lammning snart, focus har legat på en enda sjuk individ de senaste dagarna men nu kräver de här tjockisarna vår uppmärksamhet.

Beräknad lammning 27/4 men jag har beredskap och kollar flera gånger om dagen sedan i lördags. De är för fina, som stora fyrbenta mumintroll ligger de och myser i halmen. Vi får glädjas åt de tackor vi har kvar och hålla tummarna för lammen som kommer. Förresten så har jag behållit en tacka efter Sparris så jag tror hon får bli en ny Sparris, lite som mjölkbönderna gör med sina kossor, de får samma namn som sin mamma.

söndag 21 april 2013

Man får bli lite upprörd så här på söndagsförmiddagen...

Läser en artikel i DI och blir tja inte förvånad men jävligt upprörd, sätt fanskapet på en öde ö, utan vatten, det är uppenbarligen där han hör hemma.

Jag bojkottar Nestlé sedan många många år tillbaka men någon gång har man väl trillat dit oftast ovetande för de skyltar inte med företagsnamnet på sina produkter det är Varumärket som marknadsförs, förstås. Men här är några av dom, bara så att ni vet...

Hehe, se det som en glosläxa ifall ni vill :-)

Ps. Nestlé är också ett av de företag som sålt nötfärsbiffar som innehåller hästkött... men de gör förstås värre saker än så.

  • After Eight - konfekt
  • Cheerios - frukostflingor
  • Hemglass - glass
  • Kit Kat - konfekt
  • Lion - konfekt
  • Mövenpick - glass
  • Nescafé - kaffe
  • Nespresso - kaffe
  • Perrier - vatten
  • Smarties - konfekt
  • Zoégas - kaffe
  • pure life - vatten
  • San Pellegrino-vatten
  • Vittel-vatten
  • PowerBar
  • Juicy Juice-juice
  • Aero-konfekt
  • Galak-konfekt
  • Nestle Fitness-frukostflingor
  • maggi-matlagning
  • Buitoni-matlagning
  • Nestlé Purina Pet Care
  • Felix-kattmat
  • Friskies-kattmat
  • Purina ONE-katt och hundmat

  • lördag 20 april 2013

    Det här går inte vägen...

    Sparris är sjuk, onsdagkväll var hon allmänt hängig, åt kraftfoder och pillade lite lätt i höet. Lammning tänkte jag först men det var inte riktigt likt henne att vara så slokörad, bokstavligt talat. Jag ställde in henne i egen box och gav henne b-vitamin och nytt hösilage att pilla med under natten. Tänkte att hon kanske förätit sig, kan säga att det är mycket som man tänker att de kan ha drabbats av sådana här gånger.
     
    På bilden står Sparris och "låtsas äter" dvs hon plockar och pysslar lite med stråna utan att tugga i sig nåt.
    Ett får håller masken länge innan de visar att de är sjuka, de är flockdjur och sådana gör allt för att smälta in och göra lika som alla andra. Då kan det vara svårt att i tid se att något är galet och när eller om man upptäcker det har det redan gått för långt.
     
    På torsdag morgon så var läget oförändrat men hon bräkte som alla andra och ville ha sitt kraftfoder men ratade grovfodret. Lite feber hade hon också men inte mycket (39,6). Får har mellan 38,5-39,5 och lamm 38,5-40 grader. Oroande är att högra örat hänger och hon är lite vinglig, kollade förstås Får-bibeln och googlade runt så amatördiagnosen blev snabbt Listeria som det är riktigt dålig prognos på.
    Nåväl, ringde veterinären som kom förbi efter lunch.

     
    Bilden skulle visa hur man ger en spruta i halsmuskeln, väldigt dålig illustration så prova inte det här är ni snälla!
     
    Så här skriver veterinär Björn om diagnos och djurägarråd:
    Bakteriell infektion. Temp 39,8. Uppfattas som lite vinglig men klart mobil och ger ett socialt intryck. Våmmen går och avföringen ser normal ut. Kreotonmätare 0,9.
    Infektion? Hypokalcemi?
     
    Behandling
    Ger antibiotika, vitaminer och smärtstillande i muskeln samt lägger lite kalk under huden. Fortsatt pc-giva i minst 4 dagar.
     


    Idag har jag gett henne andra pc-sprutan och utfodrat kraftfoder som vanligt samt lurat i henne grovfoder som jag klippt i cm stora bitar och blandat med lite energibalans. Ja, jag vet, KLIPPT maten! Men det var enda sättet att få henne intresserad av att äta, gick lättare att slicka i sig och tugga lite lätt, kanske hon har lite ont i käken ändå?

    Men inte är hon piggare, det kan man inte säga, var ut nu i kväll och såg till att hon åt lite mer och drack ljummet vatten. Örat hänger men för övrigt är hon inte stel i ansiktet/käken eller ögat och svälja det kan hon.
    När jag står där lutad mot henne i boxen och hör på alla andra som idisslar och suckar så känner jag hur små klövar sparkar i hennes mage, lammen lever ju än så länge. Usch hur ska detta sluta, inte kul att måsta avliva en tacka med pigga lamm i magen, huj vad hemskt. Nä, det här måste gå vägen, hon har kanske en inflammation i käken eller har fått en stroke, eller har åkt på en smäll av någon annan tacka så hon har hjärnskakning, det senare inte så troligt då får är extremt tjockskalliga... eller ja vad då?

    Det kan ju också vara listerios sa veterinär Björn, den bakterien är en luring och sjukdomen ser olika ut från fall till fall. Det är bara att fortsätta behandlingen och hoppas den biter.

    torsdag 18 april 2013

    Slafs och klafs, nu tinar det!

    Med mildväder följer blötlagd gård och geggig stallplan. Tjälen gör ju att vattnet inte tar vägen någonstans förutom dit vi leder det. På bilden skiner solen och allt är ganska trevligt men nu i kväll spöregnar det och alla, även husbondfolket håller sig inne i värmen.

    Kurre håller sig på snökanten, viktigt att vara torr om tassarna, leriga stigar går bort.
    Under två veckor är vår gårdsplan verkligen hopplös och jag tänker varje år att den kommer aldrig att bli normal igen. Vi har grusad uppfart men på gårdsplanen är det som förr i tiden dvs hårdstampat jordgolv med mager växtlighet. Bilarna kör runt brunnen och det blir riktigt trista hjulspår som äter sig ner i backen.

    Pisstofflorna är ett måste sådana här gånger. Det blir små sjöar som vi lägger spångar över för att man ska ta sig till bilen och stallet torrskodd.

    Sedan är det ju annat som syns väldigt bra när snöhögarna försvinner och solen skiner. Fasaden är i stort behov av målning, tänkte beställa linoljefärg från Ottossons den här gången, väldigt skönt att de blandar kulören och levererar färdiga burkar.

    När vi restaurerade fasad och fönster så köpte vi färg från Gysinge Byggnadsvård, vi fick bryta kulörerna själv, dvs blanda/riva färgen själv till rätt kulör. Lite meckigt och ganska spännande men nu har vi provat på den metoden så jag går gärna tillbaka till det mer bekväma med färdigbland färg. Ska bara plocka ut rätt nyanser i NCS-skalan. Fasaden är målad med bruten guldockra och de gröna fönsterbågarna är "kromoxidgrönt", man ser att färgen har kritat lite men för övrigt hållit bra, karmar runt fönster och dörr är vitt blandat med kimrök till en ljus grå nyans.

    Skrapa hus är trist men sedan när färgen stryks på så får man lön för mödan. Trädgårdsmästaren tyckte inte vi skulle ändra färgssättning (jag förstår precis hur han tänker arbetsmässigt) men det kliar lite i fingrarna att göra något nytt.
    Huset har ursprungligen varit helt vitt, snyggt men smärtsamt vitt ska jag tillägga. På sommaren när solen sken var det en plåga att vistas ute med fasaden som reflektor av allt ljus, gick inte att vara i närheten utan solglasögon.

    Vänder man bort blicken från fasaden så hamnar den ofta på den här tråkiga delena av gårdsplanen. Tur att Olof hann köra upp delar av långveden som ska kapas till innan det blev helt blött och snöfritt. Det ligger kvar fler träd på hygget men de får vänta till barmark och fyrhjuling med timmervagn. Nu blir det en tekopp framför brasan tror jag, ruggigt väder ute och inga lamm än så länge.

    tisdag 16 april 2013

    Redan hemma?


    Avrundade lite tidigare på jobbet idag och kom hem till en förväntansfull vovve och dåsig katt i form av Nils som slapppade i en solstråle. Det är verkligen skönt att komma hem till solljus mitt på eftermiddagen, man hinner med både promenad och middag innan mörkret kommer.

    Efter solig promenad i vårslasket så placerar han sig här, brevid sin matplats. Sedan några månader tillbaka så får han maten vid kökssoffan för där är det minst spring av oss tvåbenta. Han blir så lätt stressad om man håller på runt omkring honom när maten serveras. Det är det lite vardagslyx att få torrfoder på en av mattes assietter, fina Atle med sitt krokiga framben.
     
    Anledningen att jag pep iväg hem tidigare än vanligt var årets SAM ansökan. Den ska vara inskickad till 18:e april så jag är ute i god tid, hehe. Nu gör jag inga större ändringar, lägger bara till ett nytt arrende för betesmark och vallodling men det är ändå alltid spännande med dessa digitala kartor och dokument. Ganska snabbt var den ifylld sedan får den ligga till imorgon innan jag trycker på "skicka" knappen, det finns alltid tid till att göra ändringar sedan.

    Här skymtar förresten lathunden för "beräknad lammning" som Fåravelsförbundet skickar ut varje år. Det är en fickbok där vi kan göra noteringar om lammningen, antal bagg- och tacklam, det är också där jag skriver vilka som får resp öronnummer vi märkning och födelsevikt som senare ska försas in i Elitlamm.

    söndag 14 april 2013

    Det blommar!

    Blomsterlönn, finns det någon vackrare blomma? Nu har trädgårdsmästaren planterat om och tagit hem det här exemplaret som vilat i svalt växthus under vintern, den blev över efter sommarsäsongen ifjol och har inte sett något vidare ut förrän nu. Väl hemma i vårt ljusa kök där solen lyser in genom fönstren hela dagarna så har knoppar och blommning kommit igång. En riktig klassiker som passar bra i en gammal gård som den här.

    Men för övrigt är den lite väl skir, blommorna har mer bråttom än bladverket. Nåväl den kommer sig väl, ska bara hålla koll så den inte får lus eller spinn. Den kallas även Rumslönn och Klockmalva, möjligtvis får den flytta ut i växthuset till sommaren, vi får se...

    Vi har äntligen fått vårvärme så nu har våra första penséer flyttat hem till krukan utanför bron. Just dom här minipenséerna är från fjolårets planteringar och hade frösått sig i krukan på vår stamros. De blev snabbt omskolade i egna krukor för att slutligen planteras här. Det ska väl hinna snöa och frysa några dagar till men de brukar klara sig. Ett vårtecken för oss, här hinner vi liksom inte med några vårlökar i rabatterna, än så länge ligger snön djup och sedan när den försvinner är det bara några dagar så ramlar försommaren på oss.

    Tidigare i veckan när jag kastade bort den utblommade tulpanbuketten tänkte jag att nu är det sista gången för denna vår men så blev det inte. Trädgårdsmästaren kom hem med de här helt underbara "papegojtulpanerna" och trots att jag vid det här laget faktiskt är ganska less tulpaner så går det ju inte att låta bli att bli glad av de här blommorna.

    Så okej då, de fick hedresplatsen i köket så vi kan njuta av prakten en sista gång. Men sedan är det färdigt, inga fler tulpaner nu va!

    Nu vill vi ha mer av den här sorten, pelargoner i olika färger är vår och sommar hos oss. Det här är den ganska uttjatade Mårbacka men nog är den fin.
    Vi kastade förra årets plantor och lyxade oss med nya iår. Lite slösigt men för tusan, nån gång kan man väl få konsumera av det egna sortimentet?

    Ni som har egen verksamhet med försäljning gör antagligen som vi. Det är "kunderna först" som gäller sedan får man ta av det som blir över, är trasigt eller kantstött på annat sätt.
    När det gäller blommor och grönt kan det vara sådant som fått en dålig start eller blivit beskuret så det inte går att sälja förrän bladverket kommit igång igen. Men i år har vi som sagt unnat oss helt nya pelargoner till kök och sal.

    lördag 13 april 2013

    I väntan på lammen.

    Väntans tider här på Höjden. Kollade fårboken där jag kan se ungefärlig lammning efter datum för betäckning. Jag som gått runt och sagt att det är kring den 27-29 april fick raskt räkna om till den 20 april som första möjliga dag. Får kan ju också få tidigt (eller gå över tiden). De äldre tackorna är rejält runda om magarna och jag tycker att Lottas mage har sjunkit ned betydligt de senaste dagarna, Lotta står längst bak, trea från vänster.
     
    Tjockisar som njuter av vårsolen innan alla bestyr med smålamm tränger sig på.

    För så är det ju att när lammen kommer då blir det inte en lugn stund så länge de är vakna, precis som med bebisar.

    När de sedan blir större är de ju fulla av hyss och upptåg, då får jag rycka in som barnvakt också för en tacka klarar inte allt som t ex det där med elstängsel och täta grindar.
    Nu håller matte tummarna för att det blir en problemfri lammningsperiod med pigga och friska lamm!

    När jag kollar runt bland mina likasinnade så har det ju varit många svagfödda lamm och en del är hårt drabbade av Schmallenbergviruset. Det hoppas jag verkligen vi ska slippa några efterverkningar av. Betäckning i december garanterar ju noll existens av svidknott (som sprider viruset som ger missbildade och döda lamm) för vår del, men de kan ju ha fått virus tidigare på hösten som påverkat allmäntillståndet utan att vi lagt märke till det. Fast vi hade en j*vligt kall höst om jag inte missminner mig...

    fredag 12 april 2013

    Vi kan minsann roa oss!

    Jaha, fortfarande har vi riktigt kalla nätter så värmemattan på 1000 kw som vi investerat i denna vinter kommer fortfarande till användning för att tina ensilagebalar till mer hanterbarhet. Uppriktigt sagt vet jag inte hur vi skulle ha klarat januari-mars utan den här superduper praktiska värmemattan.
    Varför det har blivit sådan hemska isbollar av ensilgaet kan ni läsa om här: Regnhelvetet

    Det är enormt slitigt för kroppen att hacka loss varv efter varv på en genomfrusen ensilageboll. Rygg, axlar och armar tar stryk och är man redan lite sliten så blir det ju inte bättre precis.
    Men det går liksom inte att strunta i jobbet då djuren står i bakgrunden och bräker *vi svälter ihjäl, skynda er med maaaten*.

    Så vi roar oss med det här efter våra jobb och det går betydligt lättare nu när vi kan tina oss igenom det frusna. Ungefär varannan kväll river vi av ett stort berg med foder så att det alltid ska finnas några givor, det går mycket mat nu när de är högdräktiga.
    Vi ger ju efter principen fri tillgång så det blir en del rator eftersom de plockar i sig det gottaste. De får kraftfoder med korn också, det behöver finullarna eftersom de har så många lamm i magen.


    Det känns bra att ha den här mattan, till nästa säsong kan vi satsa på någon annan investering, Mien i "Mej från gården" har ju tipsat om en balrivare och jag måste säga att det hade varit finfint att ha en sådan som gör grovjobbet.

    Förresten så har det varit fyra plusgrader hela dagen idag så den nyöppnade balen har hunnit tina av sig själv på ytan, hö med lätt frostiga kristaller blev det till middag för både tackor och baggar.

    torsdag 11 april 2013

    Det var inte jag, det var han...

    ...säger Kurre till mig när jag tittar in i badrummet på morgonen. Han sitter på tvättmaskinen och väntar med en uppfodrande min på att jag ska servera frukost på tallriken.

    På golvet ligger kadavret efter en toarulle.

    Kurre hoppar ner och svansar irriterat runt sin bror Tjorv som sitter helt lugn och väntar på maten, det gör han för det mesta, väntar på maten alltså.

    Det var inte jag, det var han säger Tjorv och fortsätter sitta helt lugn medan brorsan irriterat går runt och liksom i förbifarten gör utfall mot den nu helt döda pappersrullen.

    De är syskon men helt olika varandra till sättet. Lugna Tjorv som är flegmatisk och matglad tar det mesta med jämnmod. Medan Kurre är sprallig, busig och helst håller till utomhus, gärna i ladan där han har ett stort område att patrullera dag som natt. Nåväl nu blev det mat i magen och sedan vila en stund innan de gick ut igen och matte städar upp efter morgonens drama.

    söndag 7 april 2013

    Våfflor till bagarbarn

    Investerade i ett nytt våffeljärn till påskhelgen. Det är perfekt att göra våfflor ute i växthuset, var och en som kommer och hälsar på kan komponera sin egen våffla och servera sig själv.

    Syrran och dottern fixar sina frasiga våfflor. Det osar och fräser om järnet utan att man behöver irritera sig för vi är ju "utomhus". Snabbt är det bortvädrat och dofterna blandar sig med röken från grillen utanför.

    Ingen skärpa här men ni fattar bildspråket, gott med tinade skogshallon och vispgrädde. Eller hjortron, eller jordgubbar, eller åkerbär. Det enda vi inte plockat fram ur frysen var blåbär, ja man kan inte komma ihåg allt.
     
    Har en känsla av att det blir fler våfflor den här vårvintern, nödfika kan man väl kalla det, jag är ju "bagarns barn" på så vis att här är det sällan fikabröd i frysen. Fast jag försöker alltid ha vanliga kanelbullar på lager de är gångbara i alla sällskap!

    fredag 5 april 2013

    Promenad i vinterlandskapet

    Nu bär skoterspåren, det är lätt att ta sig över betesmarken, Olof har kört upp lite spår så vi kan promenera och åka skidor. Här är dottern och jag på prommis med Atle som redan hunnit ut på vallen.

    Atle älskar att springa lös på skoterspår, han kan inte hålla samma lusiga takt som oss, nä han vill vara några hundra meter framför och tokrusa fram och tillbaka.

    Vi passerar Harald och Baxe som står i sin vinterhage och kollar vad vi gör. Det kommer så enormt mycket snö här hos oss så de har bara en liten stig ut till solen där de brukar stå och idissla spanandes mot skogen och sjön.

    Vi skottar upp en vändplan åt dom för när det snöar som mest har de ingen lust att gå ut i djupsnön eftersom vi utfodrar dom inne i ladan, det är enklare för oss också har vi bättre koll på hur dom mår. Lite kli bakom örat och någon gosak måste ju även gubbarna få. Längre fram när det blir mer barmark så lägger vi in sälg och rönn så de har något att pyssla med.

    Här fortsätter vår promenad ner mot kallkällan och den del av hagen som vi röjde i höstas, det är nog 60-70 cm snödjup här, den har redan börjat sjunka ihop.

    Kallkällan är populär, här fryser det aldrig. Lömskt hål som man kan gå ner sig i om man är ute i mörkret. Populärt bland fåglar och vilt, ett riktigt vattenhål som på savannen. Kollade på ett annat mindre vattenhål också, det ligger i närheten av ett grind i en av sommarens hagar, inte så lämpligt så jag ska flytta den öppningen. Phu vad jobbigt om någon tacka skulle gå ner sig i ett sådant sankhål!

    I höstas skulle trädgårdsmästaren visa hur sank marken var genom att släppa ett järnspett rakt ner i gräset (som jag trodde att han gjorde). Plupp sa det bara och marken svalde hela spettet,  bara fem centimeter stack upp. Då blev jag lite stressad och drog om elstängslet snabbt som sjutton.

    Fast man är ute på sina marker och går dagligen så vet man inte allt, det kanske är tur det för hur nojig orkar man vara? Får gillar inte blöta marker och håller sig helst på torra hårda jordar men oturen kan ju vara framme.

    onsdag 3 april 2013

    Lunningskälke

    Vi tänkte låna svågerns timmerdoningar men med en otålig svärson på besök under helgen så blev det ett hemmabygge istället. Olof snickrade snabbt ihop en helt fungerande lunningskälke av det virke som fanns i ladan. Stiften som har hållit bräderna på plats i en annan byggnation lät han sitta kvar som naggar.


    Här är första åket för att testa bärigheten och vad Aktiven orkar dra i skarsön. Det är småbjörk från gallringen nere vid blötmyran som är perfekt att ta upp på gården med den lilla kälken.

    Nästa säsongs ved ska nu fällas, kapas och klyvas innan saven stiger. Först blir det några vändor till skogen för trädgårdsmästaren och Olof innan kapen ska fram. Vedhantering är också en del av våren, jag brukar nöja mig att assistera vid kapning och klyv, själva fällandet får de fixa.
    Röjsågen är mer min grej, den är jag riktig kompis med under barmarkstiden när jag putsar bort sly och trimmar elstängsel!

    Soligt och fint på påskafton och då roar vi oss med sådant här! Ja skidåkning och promenader på skoterspår plus korvgrillning hann vi också med.
    När jag tänker efter så är det många år sedan vi haft en sådan här solig och fin påskhelg.
    Fast just ikväll är det riktigt aprilväder med snöglopp och blåst.

    Ett tecken på att det är vinter fortfarande är att vi parkerar bilarna framför huset, det gör vi inte under sommar och höst då står de snyggt och prydligt borta vid stora ladan, men några veckor till står dom här och förfular gårdsplanen.
    En anledning att de står här under vintern är eluttagen till motorvärmaren och att här hinner vintersolen värma upp bilarna på morgonen och tina bort eventuell frost på rutorna (när de inte är helt igensnöade.
    Vi är pragmatiker i den här familjen och kan man snabba på något moment på morgonen så är det mycket värt, jag hatar att skrapa isiga bilrutor, det är kallt, meckigt och tar tid!

    måndag 1 april 2013

    Finaste ullen från klippta fårdamer.

     

    Idag var Martin här och klippte våra får, både tackor och baggar.
    Vojvoj, kolla Lotta till vänster, hon fick fyrlingar i fjol, skulle tro att det är minst tre i år. Första möjliga lamning är 28/4, det är fyra veckors tillväxt innan vi är där.

    Skönt att få klippningen gjord i ett nafs, det tog mindre än två timmar från det att han körde upp på gården tills vi kunde ta oss en kopp kaffe. Då  ingår tiden till att rigga lite med kabelsax och golvskivor plus att baggarna alltid är en historia för sig med inslag av rodeo och liknande konster.

    Jag är glad att vi väntat längre med klippningen i år då vi haft extremt kallt i mars, både på nätter och dagar. Värmen och solen har liksom lyst med sin frånvaro, men nu verkar temperaturen bli mer normal med minus tio på natten och nollgradigt framåt dagen.

    Ifjol var jag så blödig, baggarna fick ha en värmelampa över sitt favorithörn då vi hade minus 25 på nätterna. Där låg de med sina stora kroppar tätt ihop och sov på nätterna så nog tyckte det att det var skönt! Här inne hos tackorna är det alltid varmare än hos baggarna så det räcker med att stänga dörrarna på nätterna för att undvika vind och drag.

    Vårklippningen ger ingen fin ull eftersom vi utfodrar i höhäck. Nackar och rygg blir full med skräp och boss så det är mycket som sorteras bort. Nu fick jag några fällar som duger att skicka till spinneri iallafall men merparten eldar vi upp.
    En vuxen finullstacka ger 1,5 kg prima ull som går att använda om de är rätt hanterade under stallperioden.

    Fina krus och jämna staplar. Det här är ullen som vi ratat, den rena finaste har jag redan packat i pappsäckar så jag kan skicka den till spinneriet till veckan. Jag har samlat på mig några säckar från de senaste klippningarna så vi få se vad de säger om kvaliteten på den äldsta ullen.

    Skräpigt men inte speciellt smutsig, jag ströar ganska ordentligt under vintern och kornhalmen är glansig och platt så den fastnar inte så lätt i ullen.

    Så här ser gobelängullen ut, det ska vara 5 krus och färre per 3cm på den ullen.

    Medan finullen har 6 krus och mer per 3 cm. Det här är andra klippningens lammull, skulle tro att det är minst 12 krus per 3cm på dessa lockar. Den är supermjuk, spänstig, glansig och luktar gott som ull gör.
    Jag hör inte till dom som har något emot doften av ull och är den så här ren och vit så är det en härlig känsla att ha den i näven. Finull är som det låter fin och mjuk ull som passar bra till plagg nära kroppen på stora och små, den är len och skön utan att vara det minsta stickig.
    Det börjar verkligen vara dags för den här fårbonden att få sig ett plagg av den här ullen.

    En annan sak när fåren är nyklippta är att det är perfekt att gosa och klia dom så man får smörja händerna med ullfett, det är en lisa för nariga vinterhänder! 

    LinkWithin

    Related Posts with Thumbnails