Jul 2016

Snabbt blev det december med allt vad det innebär. Det hann komma mer snö, tack och lov. Vintrarna är så konstiga numer. Snön kommer sent och den mesta faller i februari-mars när vi vill ha vårvinter med skare och sol.

Årets skinnleverans kom någon vecka innan jul. Väldigt bra så vi hann märka upp och sälja fina julklappar. Dottern kom förbi och hjälpte mig en kväll med att få det gjort. Skinnleverans är som julafton men man blir helt snurrig i skallen av sortering i prisklasser och kvalitéer. Årets skinn var väldigt jämna och fina, samtliga efter baggen Lester som jag gärna använder fler gånger, supersnygga skinn!

 Lesterlockar = leicester/gotland-bagge på finullstacka... helt klart får man habegär!

Imför julen har vi ordnat egen "tag" till skinnen och stora rejäla pappkassar som är både snygga och rymliga.

Alla är inte lika intresserade av lammskinn mer än att de är sköna att ligga på. Kurre och Tjorv myser i värmen.

Iskall kväll med fullmåne bakom fårhuset, inte ofta man ser den placerad där. Hela gårdsplanen ligger i skugga men på baksidan var det ljust.

I år firade vi jul hos dotter och svärson. Föredömligt få paket för en gångs skull. Vi hade en jättetrevlig julafton med god mat och sällskapsspel.

Hela julhelgen står glöggen på värmning, kryddig och söt värmer den och ger energi kalla vinterdagar då vi inte gör många knop. Saftglögg ska jag kanske tillägga, vill man ha annat i så kan man skvimsa i lite rom.

Kaffe och julklappsböcker för mig.

Kaffe och eftermiddagsvila i soffan för trädgårdsmästaren. Årets slappaste helg helt klart!

Gården denna söndag...

Gick en sväng runt gården under söndagen. Det har regnat de senaste dagarna men är varmt och skönt ute, tackorna har fått komma till nytt bete så de är nöjda och står i blötgräset och idisslar. Tjorv är mindre nöjd, gillar inte regn och gör allt för att hålla sig torr om tassarna. Tur att vi har stora ladan katterna kan hålla till i, de är både på vinden och under golvet och gör vad nu katter gör...

Nere vid sjön i hörnet på en av hagarna behöver ledet lagas med en ny stör. Kommer att kontrollera stängsel här eftersom vi släpper hit baggarna längre fram på sommaren och vi vill ju undvika att de stora gubbarna kommer ut på fel sida om stängslet. Jag vet att de går hem till gården så fort de kan, de vill inte vara ute på okänd mark någon längre stund men risken är då att de får syn på tackorna och vill ansluta till den flocken, något som vi vill undvika. Fårhållning med baggar handlar mycket om "vart ska vi sätta baggarna" större delen av året, de är ju bara i tjänst två-tre veckor varje år.

En av våra långliggande vallar ser ut så här, vi lär slå ut den om två veckor ungefär. Den här delen är gammal och full av gräs, örter, ogräs och annat mumsigt som får gillar. Helt klart kommer några av de smakligaste ensilagebollarna från den här vallen om du frågar våra tackor. Den som är van att odla kofoder tror jag tycker detta är skräp men jag blir varm och glad av den här "blomsterängen".

I kanten på ovanstående blomsteräng låter jag baggarna beta. Här har det varit fullt med hallonssnår, sälg, älgört, brännässla och gammalt ihoptrasslat fårstängsel/taggtråd. Men nu då de håller det ätbara nertuggat och jag slår med röjmaskinen det som de ratar så börjar det se riktigt bra ut. På köpet har vi även kommit åt att ta bort gammalt stängsel som vuxit fast i träd och buskar.

Mycket på den här gården har handlat om att sanera marken från gamla stängsel av taggtråd och fårnät, verkligen livsfarligt för får och lamm. Vi har fått bort det mesta men är långt ifrån färdiga, det dyker alltid upp nya gömmor av järntråd vartefter vi röjer.

Tanken är att kunna slå även den här delen av "blomsterängen" som foder. Johan som vi anlitar brukar inte vilja gå ut i buskagen med sina maskiner då han slår (verkligen klokt med tanke på alla gamla stängseldelar) men nu kan han snart lägga till fem meter på yttervarvet i den här delen av vallen/hagen. Det är sådant här jag blir så tillfreds av, när man ser resultat av betande och trampande, det gör stor skillnad efter några säsonger.

Nu hoppas vi bara att denna sommar får bli lagom blöt, vi har i början på juni haft flera dagars regnande i kombination med stormvindar upp till 24s/m vilket är mycket i dessa trakter. Just nu verkar det vara ett nytt regnområde som parkerat sig över oss dock utan stormvindar tack och lov. Vi håller tummarna, fyller våra vattenkar och inväntar lite mer soligt väder framöver.

En liten gårdsrapport och flugpapper...

Ja här händer det inte mycket, livet går sin gång. Semestern är slut och jag har börjat arbeta igen. Lammen växer i hagen, vi skiljde från för några veckor sedan och det gick utan problem men det var ändå en svettig historia att dela upp flocken och föra bort tackorna till ett nytt bete med lite gles återväxt. 

Förresten verkar betet räcka till för denna säsong trots att vi har mer djur än någonsin med våra 60 får utspridda runt gården i tre olika grupper. Det kan vi tacka vädret för som bjudit på mycket regn och slutligen en fin augusti med riktig sommarvärme, vegetationen fullkomligt exploderade! 

Men nu får vi nog bara acceptera och erkänna att här i Norrbotten är det höst. 

Med värmen kom också mycket flugor, då åker alla flugsmällare fram och flugpapper... Trädgårdsmästaren tycker flugpapper är väldigt fiffigt och lägger ut papper på lite strategiska platser, dvs där flugor gärna slår sig ned. Men här är det viss någon annan som hamnat i klistret och förmodligen haft lite jobbigt med att lösgöra sig. Misstänker att det är livsnjutaren på den övre bilden då han såg lite tufsig ut ett tag.

Morgon, vinterkallt och ullrock!

Morgonbild från Höjden när stallbestyren precis är avklarade! Kurre kommer smygandes på vår isiga gårdsplan, det är vinterkallt igen så dagsmejan kom av sig. Idag har fårklipparn varit här, tackorna är friserade så de är fina och kortklippta innan lamningen drar igång strax efter påsk. Nu vill vi ju såklart inte har -20C på nätterna då de blivit av med ullrocken. Tackorna har det varmt inne hos sig men baggarna, de stackarna, har utomhustemperatur i sin box. Borde  skaffa sådana där föltäcken till dom, tänker jag varje gång. Blir det nu tjuvkallt får jag hänga upp en värmelampa åt dom, det har jag gjort tidigare och det brukar uppskattas!

En katts julhelg, uppvärmda möbler och årets julgran.

När man är hemma så här flera dagar i sträck så går det upp för en hur lite verkstad det är om man är katt. Barmarkstiden är våra katter riktiga jägare som mest är utomhus hela tiden. Stor skillnad mot vintern, då uppskattar de ett dukat bord flera gånger om dagen och en varm liggplats mellan måltiderna. Är det kallare än -10C ute hålls de helst inne i köket i väl inövad slappar-position.

Här är det Tjorv som som placerat sig i korgstolen i köket. Den här platsen är lite av en favorit för husets tre katter. Full uppsikt över händelsernas centrum (köket)  men ändå en egen vrå nära elementet. Köksbordet är också populärt men inte då husfolket är hemma, så pass mycket förstånd har de här kissarna fått med åren.

Från kallfarstun har man full uppsikt över gårdsplanen. Här kan man sitta och speja utan att frysa om tassarna. Tidigare innan vi hade byggt den här så var de inte så sugna att sitta ute på bron. Då fick vi ställa ut en stol med ett fårskinn så de skulle ha någonstans att hålla till medan de väntade på att bli insläppta. Det kan ta en stund om man som katt går ut på jakt klockan fyra på morgonen.

Jag får sällan sitta i korgstolen själv, men försöker ta min tekopp och sitta där lyssnandes till brasan i köksspisen, därav pallen som får fungera som avställningsyta till koppen. Den är också bra att stå på när trädgårdsmästaren kliver upp och kollar hur mycket elmätaren snurrar i skåpet ovanför garderoben.

Men sedan ligger kissarna här igen, de är gärna två som trängs om utrymmet. De putsar varandra och Nils som nu är gammal och kantig över ryggen får extra värme av någon av brödernas runda och välmående kroppar. Det är väldigt tydligt när man lyfter i Nils hur liten och tunn han blivit de sista året, man ser att han föredrar värme och vila framför utevistelse och jakt.

Kurre sitter vid köksbordet på en varm ylletröja. Han är den som gärna håller sig utomhus trots kyla och snöoväder. Det tycks alltid finnas något att göra ute i ladan och lagårn där fåren är. Jag vill inte riktigt veta vad han pysslar med utan kan bara konstatera att han gärna sitter högt upp på halmbalarna, där han har bra utsikt över golvet. 

Fåren gillar inte när han är och stryker runt deras box i mörkret, då blir de stirriga och oroliga. Han är trots allt ett rovdjur om än väldigt liten och söt.

En annan favoritplats är på toppen av kistan där jag förvarar skinn och filtar. Den står framför fönstret så är man katt kan man hålla ett öga på gårdsplanen och samtidigt få värme från elementet, korgstolen är förstås också ett alternativ. 

Ja så här pågår det, katterna hasar runt mellan olika liggplatser där även husfolket får sägas ingå som en sorts praktiskt uppvärmda möbler. Det lustiga är att så fort jag lägger mig i soffan så har jag tre katter och en hund draperade på och runt mig medan trädgårdsmästaren sitter lös och ledig i sin fåtölj eller soffhörna. Det måste hänga ihop med att jag är bra på att ligga stilla medan han hela tiden rör på sig eller helt enkelt skuffar undan alla fyrbeningar. 

Ni som har katt och hund känner nog igen er... man kan ligga krokig som en banan hellre än att knuffa ner en djupt sovande katt eller snusande hund, alla vet eller anar väl hur obehagligt det är att trilla ur sängen när man sover som bäst!

Årets julgran pryder sin plats, den är huggen nere vid sjön i baggarnas hage, den har inte börjat barra ännu men snart åker den ut hursomhelst, nu kliar det i fingrarna att börja införa vardagen här igen efter en lång och skön ledighet för min del!

Men jag då?

Skönt med ledig långhelg, vår Allhelgonahelg börjar så här. Med förmiddagsvila på soffan. Fast bara för husets katter, vi ska på morgonpromenad jag och Atle. Det är det han sitter och väntar på.
Han ser förväntansfull ut, han vet att efter matte gjort morgonsysslorna i stallet så ska vi ut på prommis. Helst en lite längre de dagar det är fint väder och jag är ledig. Om jag drar ut lite på förberedelserna genom att äta frukost först eller ta en kaffe stående vid diskbänken då har jag den här lilla figuren i hasorna som intensivt iakttar minsta rörelse jag gör för att få bekräftat att nu är vi på väg. Hela han är som ett litet frågetecken.... men jag då? När är det min tur?

Solkatt

Nils den filuren, ligger antingen i växthuset eller glasverandan, bara det är varmt så är han nöjd. Själv skulle man snabbt drabbas av vätskebrist och huvudvärk.

Men inte gammelkisse Nils, han älskar solen och värmen, helst på ett fårskinn, pläd eller filt. Korgstolen är hans plats, det är ofta här man hittar honom på morgonen.
Med en gäspning vaknar han och sträcker på sig innan han försiktigt hoppar ner på golvet och kommer in för att få frukost.

Vi älskar ju katter!

Jag skrattar varje gång jag ser den, exakt så här har vi det hos oss. Jag ser bara trädgårdsmästaren som ligger där och sover i godan ro tills det definitivt är färdigsovet.
Ha en bra fredag!

Kallt igen.

Efter en helt upp- och nervänd mars vad gäller dygnstemperatur är vi nu tillbaka till det normala. Här är det nattkallt med -18C på nätterna, förvisso solsken på dagarna men kallt. Har sett hur det stormat och snöat i södra Sverige och känt att det klarar vi oss utan. Men nu har ovädret smugit sig in över Norrbotten, ingen storm men stark vind och snö som känns som småspik mot kinderna.

Alla husdjuren håller sig gärna inne vid spisvärmen och fåren är instängda för att slippa de isiga vindarna och snön nu när de är nyklippta. Både tackor och baggar fick ny torr halm att bädda ner sig i och en extra giva med hö för att ha något att sysselsätta sig med, det dåliga vädret lär hålla i sig.
Nu ska jag göra som Kurre på bilden, krypa ihop under duntäcket och höra på vinden som tjuter runt knutarna medan jag väntar på sömntåget.

När katten är borta...

Med tanke på föregående inlägg.
Så ser det ofta ut så här när husfolket kommer hem, ja rent av när vi bara lämnar köket och efter en stund återvänder för att hämta något eller lägga in en vedpinne i köksspisen. Jag måste uttrycka ett rejält "schaas" för att de ska masa sig ned med några kliv på stolen bredvid.

Helt lugnt och utan att göra sig någon brådska ligger och sitter Tjorv och längre bak gammel mannen Nils på köksbordet. Världens bästa utkikspunkt med full koll.

Jag och brorsan.

Jag och brorsan är dom bästa kompisar, för det mesta. När vi inte är ute och jobbar på gården så ligger vi helst inne på kökssoffan och myser på fårskinnet. Eller ligger på någon av våra människor som lägligt nog brukar sitta i någon stol eller fåtölj och drälla.

När vi är inne i värmen passar det bra med tvätt och putsning av vår tjocka vinterpäls. Vi hjälper varandra särskilt med mustascher och öron. Människorna får inte hjälpa till, vi blir lätt irriterade om dom kommer och förstör frisyren som vi precis rengjort och fixat, ingen gillar väl att bli omrufsad i håret, särskilt inte om man hållit och lägga det på rätt plats i en halvtimme eller mer.

Kloklipp existerar inte i vår värld det är bara den där jobbiga Atle som får pedikyr under tvång som det verkar, eftersom han alltid sjunger höga arior då det sker. Vi slipper till och med bli badade vilket vi verkligen uppskattar då vatten är onaturligt om det inte serveras i en pöl eller skål.
Ibland tycker vi att servicen, särskilt måltiderna, är alldeles för sölig på det här pensionatet. Men det brukar ordna sig då vi ihärdigt krafsar på skafferidörren.

När vi känner oss allmänt uttråkade så kan det bli lite action om man välter en blomkruka eller pillar ner något annat viktigt på golvet t ex glasögon, ett vattenglas eller en sån där platt sak som man kan ta bilder med och håller mot huvudet medan man går omkring och pratar rakt ut.
Men på det hela taget så har vi inte mycket att klaga på förutom att vi tycker det är lite trångt i den sköna sängen som människorna alltid envisas med att klämma ner sig i när vi redan ligger där på våra uppvärma platser, ganska fräckt faktiskt...

Stillsam dag med köttbullar stjärnor och urinsten.

Stillsam dag idag som tillbringats inne mest hela dagen. Atle han tycker det är härligt när vi är hemma båda två då det blir långa promenader, frigång under snöskottning och mys i soffan med både husse och matte. Jag har haft en lång arbetsvecka och kommande blir också lång och intensiv ända fram till julafton-juldagen då jag alltid har stängt så vi får vara lediga. Men som sagt idag söndag har vi hållit oss här hemma. 

Att Atle står vi diskbänken och ser allmänt alert ut beror på det här, köttbullar under tillverkning.

Mest har dagen handlat om att städa och stöka i stallet med ensilage och halm till både baggar och tackor. Kommande vecka är jobbintensiv så vi "krattar manegen" och förbereder utfodringar och ströar upp ordentligt i boxarna.

Trädgårdsmästaren ska jobba några dagar på sitt gamla företag då de hört av sig om planteringshjälp under julförsäljningen. Det tycker han ska bli roligt, han kommer säkert att bli lite galen också eftersom tjejerna som tagit över naturligtvis inte gör precis som han alltid har gjort... ni vet det där med att lära gamla hundar att sitta, jaja det går säkert bra. Som tur är har han jobbat med en av dom tidigare också är två anställda kvar så helt nytt är det ju inte.

Att vara ledig och hemma är så skönt särskilt med hela julhelgen framför sig, tänk att vi går igång så på gamla traditioner! Hos oss är det julpyntat med våra favoriter bland adventsstjärnorna. I köksfönstren hänger de vita i handgjort papper från tiden då Hanssons även bestod av en inredningsavdelning och vi sålde enorma mängder av dessa vackra stjärnor. Nu för tiden kan man ju köpa pappstjärnor till bråkdelen av priset på vilket varuhus som helst.

Vidare i stjärnfrosseriet, finaste Herrnhuter Stern i salen pryder sin plats och får lysa många timmar nu under december. Den är så omfångsrik så jag låter den hänga uppe året om, men tänder den mest i december. Vi har inget lämpligt förråd att förvara den i så jag har låtit den hänga framme året runt.

Vi gillar den gamla modellen på stjärnor, den här har många år på nacken och är fyndad av min syster på loppis en gång i tiden, känns som om den är från 40-talet.

Sedan en nytillverkad klassiker "proletärstjärnan" som bloggkompisen "Mitt universum" skrev om tidigare i veckan. Trots att jag har moderna färgranna papperstjärnor i olika modeller så är det den här jag helst hänger upp, gammeldags och trygg på nåt vis.

Slutligen har vi en liten/stor sjuk katt här på Höjden, det är Tjorv som ligger på köksoffan och ser morsk ut. Han har fått urinsten, igen ska jag kanske tillägga. Kastrerade hanar får det ganska lätt om man ger dom torrfoder. Våra katter äter både torrfoder och kattmat i konserv. Men just nu får han bara "blötfoder" som vi kallar det. Det är väl bara att inse att han inte alls kan äta torrt.

Hoppas han kissar ut alla stenar så han börjar må bättre. Jag märker att det är något knas genom att han blir orolig och ska in och ut hela tiden, så jag brukar kolla hans kissfläckar i snön. Just nu är de lite blodiga som de blir vid urinsten. Vi har kollat med veterinären och det brukar ordna upp sig om de får kattmat i konserv som innehåller mycket vatten.

Katterna hos oss är ju utekatter men under vintern brukar vi ha en låda med kattsand eftersom de är inne mycket mer då kvicksilvret kryper ner mot -20. Det uppskattas av både sjuk katt och oss då det blir lugnare och mindre spring in och ut för att kissa. Hoppas du får ut alla kristaller och mår bra snart lilla gubben, vi håller ett öga på dig under tiden!

Höst på höjden.

Nu är det definitivt höst. Vi har haft en jättefin augusti med varma dagar och kvällar. Men sista veckan så har kylan kommit smygande, blöt dagg på kvällen med rå luft och nästan nollgradigt på natten. Att det är höst vet vi ju också eftersom vi skiljt lammen från sina mammor. Nu har de gått på eget bete ett tag och vuxit till sig rejält de sista dagarna. Så här ser det ut på morgonen när jag tittar till dom, lugnt slappande med tuggande käkar.

Skuggan är skön, på någon timme så värmer solen upp luften och det blir riktigt varmt. Svidknotten hör också hösten till, de är synnerligen besvärliga för fåren. Själv märker vi inte av dom men så fort man kliver in i hagen och lammen kommer fram så omges man av svärmar av små små ettriga blodsugare som kryper in i öron och ögon. Väldigt irriterande för folk och fä, jag förstår att lammen föredrar att beta på natten när det är kallt för då håller sig knotten djupt i gräset och undviker att flyga upp i kylan, likaså är det lugnare att vara i skuggan, här är det inte heller så mycket svidon.

Trädgårdslandet som vi kom igång med så sent denna säsong har hunnit i kapp och börjat bli övervuxet. Nu skördar vi palsternackor, rödbetor och morötter. Salladen är övervuxen, löken har precis blivit klar och potatisen tar vi senare. Lite övervuxen sallad kan jag leva med bara man får koka sig lite rödbetor med en smörklick till och nypa sig några mogna smultron till frukost.

Tackorna stallade vi in ett dygn när vi skiljde från, dels för att lammen inte ska höra och se sina mammor men mest för att ha koll på fodret som under sinläggningen är av det magra halmlika slaget. De fick kornhalm med gräsinslag att tugga på och dagen efter släppte vi dom på samma bete de gått på med lammen. En nerbetad återväxt med gråbo och hallonsnår i kanterna.
Jag ska klämma igenom alla juver lite senare men än så länge verkar alla må bra. Sedan ifjol så skiljer vi bort alla lamm, även de tacklamm vi ska behålla, då får tackan återhämta sig och båda juverhalvorna sinar samtidigt. Sedan efter två-tre veckor får tacklammen komma tillbaka till flocken.
Här är det Lillis som fyller på vätska vid vattenkaret.

Långveden som legat i drivor på gårdsplanen är nu kapad och klyvd. Trädgårdsmästaren och svärsonen Olof körde ett långpass 08.00-20.00 för att bli klar med det. Båda två var ganska slut efter det arbetspasset men det är skönt att ha det gjort. Nu har vi ved för två vintrar i vedboden, det känns väldigt bra!

Gammel Nils hittar man nu för tiden ofta så här, han ligger och myser på någon varm fläck i solen eller på ett lammskinn.

Eller så här, nerborrad i en varm grop på höskullen. Det är skumt i höladan så det är inte alltid man ser vad som finns i höet. Reaktionen på den här lilla pälsklädda herrn blev först "hjälp en stor råtta" tills jag såg att det var fina Nils. Självklart spanar han på ovälkomna rådisar på logen medan han ligger här helt tyst och orörlig. Det märks att han blir äldre han ligger ofta och vilar mellan måltiderna, det är inte så mycket aktivitet nu för tiden.

Den här sommaren passerade snabbt, för snabbt. Men jag gillar som tur är hösten även om den är vemodig. Här är vi i båt på Luleälv på väg till svåger och svägerska i Harads, bron är den som går mellan Bodträskfors och Harads samhälle, förr var här ett färjeställe. När jag tänker efter så är den här trippen den enda utflykt vi gjort denna sommar. Vi har lite att ta igen i höst på den fronten. Men nu är iallafall halva huset målat, nästa år har vi det lite enklare partierna kvar att måla, så det borde gå snabbare.

Söndagsfika och sommarfönster.

I söndags hade vi finväder här hos oss. Sol och 16-17 grader varmt, helt underbart skönt. Det blev flera koppar kaffe ute i solen under dagen då vi fick besök av lammsjuka vänner som tittade förbi.

Lördag eftermiddag när jag kom hem från jobbet så hade sista tackan börjat lamma, jag fick in henne i egen box så hon i lugn och ro fick sina två första lamm. Vi har nu totlat 22 stycken ulltottar som skuttar runt i stallet. Att vara sist ut mitt i deras busiga upptåg var en lätt stressande inledning på den här tackans (första) lammning men så fort hon kom in i egen kupé så lugnade hon ner sig och skötte allt själv.

Så söndagasmorgon var en sån där skön morgon när man kliver upp tidigt för att utfodra med vetskapen om att årets lammning är över och att det mest troligt inte är något dramatiskt på gång i stallet, bara ett himla massa bräkande för att tanterna tycker att jag fixar deras morgonmål väldigt långsamt!

Efter uträttad morgonsyssla så öppnade jag sovrumsfönstret som numer är öppningsbart dvs innanfönstret med klisterremsor är borttaget så vi kan vädra och känna vårvindarna. Lyxigt att sjunka ner i sänhalmen en stund och lyssan till stillheten och morgonljuden av spoven, tofsvipan och svanarna nere på sjön.

Nils uppskattar också fönstret som står öppet, här kan han komma och gå hur han vill under sommaren. Han tar gärna fönstervägen men har lite svårt att föstå varför han inte blir insläppt här under vintern.
När han pulsar genom snödrivorna och sitter här och krafsar på rutan mitt i natten så kliver vi upp knackar på rutan under rullgardinen och går till dörren, oftast står han redan där och väntar eller så kommer han som en raket med snön yrande runt kroppen, bråttom in i värmen.

Men som sagt nu har vi det så här i några månader, inget konstigt för oss, vi är så van vid att fönstret inte går att öppna vintertid. Det blir liksom en årstidsmarkering när vi tar ur eller sätter in fönstret. Var tid har sin tjusning för på hösten är det bara skönt att montera innanfönstret då kylan smyger sig genom enkelglaset och det är is på nederkanten när man vaknar på morgonen.