fredag 1 maj 2009

Det som göms i snö kommer fram i tö.

Dom här typerna bodde hos oss förra sommaren. Trevliga, matfriska och bökiga. De kultiverade hela sin hage på ca 200kvm under sin tid hos oss. När de levererades så vägde de ca 25 kg och hade aldrig varit ute. Det tog ett tag innan de började använda sina trynen i jorden. Här är vi i slutet på september, så allt det gröna har börjat ta slut, kvar är diverse rötter att äta.
Jag driver ett café så det blev mycket gosaker de fick tugga i sig! Favoriterna var helt klart wienerbröd och andra kaksmulor indränkta i vaniljsås och vispgrädde.

Måste vara de enda grisarna som haft en pläd i sovkojan?
Jag tror nog att de hade en skön tid hos oss. De var väldigt sociala och gillade att bli kliade, men snabba med att "smaka" på allt. Grisbett ska man passa sig för.
Jag bestämde mig från början att inte ge dem något namn, de blev som mina småbarn iallafall, ompysslade med god mat och alltid nattade med lite hö till förströelse och lite klapp och småprat. De boade in sig i sin sovkoja och sov buk mot buk.
Trädgårdsmästaren och Johan (som köpt den ena grisen) döpte dem till Karre och Fille.


Det här har töat fram nu. Spåren av höstslakten. Trädgårdsmästaren, O och Johan servade slaktaren. Det blev 90 kg finstyckat kött per gris.



Men nu är det får som gäller. Vi hämtade hem ett lass (grönt) fjolårshö i onsdags från en gård i Unbyn. Vi ska ta halm därifrån till hösten. Bra att ha det fixat. Höbalarna fick sig en besiktning av min näsa innan vi lastade dem på släpet, jag är mycket känslig för mögellukt och det vill vi inte ha i höet. Fåren ska ju beta när de kommer men än så länge är det lite magert med det så därför denna backup.




Här blir första hagen.






Inga kommentarer:

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails