Lammningen är över för iår

Måndagmorgon föddes den här killen, mamma Sally är andra gångslammare så jag har inte funderat så mycket på henne. Men det blev ganska jobbigt för oss alla.

För han var väldigt stor! Kolla han ser ut som en Charloiskalv, ja inte riktigt för det är ett bagglamm men ändå. Han är... ja jag vet inte vad han väger men störst i stallet av alla lamm och de äldsta är 10 dagar nu. Hon hade nog kämpat ett bra tag med att klämma ut honom när jag kom på morgonen.

Han hade fastnat med skallen, skuldrorna och resten av kroppen orkade hon inte få fram, så efter att jag och dottern trixat och fixat ett bra tag på morgonen ringde jag till trädgårdsmästaren. Han är inte så hågad att hjälpa till med lamningar men nu var hans enda uppdrag muskelstyrka.

- Men vad ska jag dra i? var hans fråga till mig. - I klövarna så klart svarade jag. -Men kommer det att gå, han eller hon kanske går sönder. -Jamen han kan ju inte sitta kvar här, han måste ut död eller levande innan det blir för torrt.

När hon vilat lite och nästa värk satte igång så var vi beredd. Med sina arbetshandskar fick T bra grepp och ut kom han. Hon hade aldrig lyckats föda honom själv, stackars Sally. Mer död än levande men efter en timme så hade jag fått i honom råmjölk som jag mjölkade ur Sally som låg ned hela tiden och slickade rent och pratade med honom.

Han tog sig långsamt, tungan hängde utanför. Jag fick ha honom mot kroppen innanför tröjorna för att få honom torr och varm. Sally hon fick energibalans med sirap i och tillslut kom hon upp på benen. Då hade jag fått honom att dia några slurkar och det var effektivt.

Nu är det tisdag och han äter och sover mest hela tiden som dom gör när de är nyfödda instinkten att äta och vara med mamma fungerar iallfall. Får hålla lite koll på lungorna för han var väldigt slemmig första dagen, hostade och harklade som värsta gubbe.
När jag tittade till dem senare vid 23-tiden så höll stora tjocka Lotta på att krafsa i halmen i sin box.

Jag ställde klockan på halv två och lade mig att sova. Mitt i natten smög jag ut och kikade in i stallet där alltvar lugnt hon låg och idisslade såg inte alls lamningnödig ut, så jag kröp ned i sängen lite lättad och sov väldigt gott.

På morgonen vid 7 tiden när jag kom ut så var allt klart, tre fina lamm stod nästan helt torra och rena och spejade på omvärlden.

Det är sådana lamningar vi vill ha, inga problem och en trygg lugn tacka som klarar av alla tre helt själv. Så bra att jag inte var där och störde!

Ganska jämnstora, jag har gett lite extra till den sist födda som alltid blir sist till spenen. Det är ett tacklamm och med en sådan mamma så är man väldigt mån om att hon ska utvecklas till en fin vuxen tacka!

Det blev 14 lamm totalt 7 av varje. Vi ska rekrytera några själv och så ska vi sälj livlamm. Grovfodret har nästan räckt men tre ensilagebalar här på på slutet har vi fått kassera för att de var mögliga, så nu är det torrhö och korn/kraftfoder fram till betessläpp. Det grönskar bra men det blir inte bete förrän om en vecka eller två.