torsdag 20 januari 2011

Vårt växthus


Nu ska jag berätta om vårt växthusbygge.
Som allt annat vi renoverat och byggt/bygger hos oss så tar det en hiskelig tid innan det blir klart.
Man måste vara beredd på lååångdragna projekt om man lever vårt liv. Vet inte vad det beror på för jag skulle nog vilja beskriva mig själv som en som får saker gjorda. En anledning är väl att vi jobbar mycket i våra företag, speciellt under sommaren när det vore naturligt att ta itu med byggprojekt och andra förbättringar utomhus.


Trädgårdsmästaren hade länge pratat om ett eget växthus hemma på gården. Så en sensommardag 2005 började han skära bort grässvålen där det skulle stå. Vi räknade och stegade utifrån de fönster vi skulle använda, det blev 5x7 meter.
Vi grundade med sand och grus innan han murade med lecablock. Under två somrar fungerade grunden som en grillplats, vi satt på stenmuren och grillade korv på öppen eld mitt i. Det var en del av våra vänner som trodde att det var just det vi hade byggt en megastor grillplats.


Propotionerna hade jag ritat upp, klurade på taklutning och höjd tillsammans med syrran som är ett jättebra bollplank när man håller på med "projekt". Trädgårdsmästaren byggde syll och spantring klart innan han började med taket. Det såg ganska bedrövligt ut länge, halvfärdig stomme med spretiga gavelstolpar här och där.
Han ville bygga ett växthus som hans pappa och farfar byggde på sin tid. Det är inte vanliga takstolar i sådana hus, nocken bärs upp av mittstolpar i järn. Det ska aldrig vara någon tyngd på taket, det viktiga är ljuset och värmen som solen ger.


Här har han börjat med takspröjsarna, satte dom med 40 cm mellanrum. Hela växthuset är i princip återbruk, lite nytt virke och några lecablock som han tidigare använt på sitt företag har vi kompletterat med . Fönstren i väggarna är gamla "bänkfönster" från jobbet som han sparat i 20 år för att de kan vara bra att ha. Samma med taket, glasen är från ett växthus som det bytt tak på någon gång på 80-talet. Det skulle antagligen kosta en bra slant att beställa nytt glas.


Under tiden som det byggdes så målade jag, tyckte det var lika bra att måla lite i taget och hålla jämna steg med bygget. Det är många vinklar att komma åt. Vi har valt att måla med oljebaserad lasyr som är ganska förlåtande (om man missar eller målar tunt) och ser trevligt patinerad ut. Det var ju meningen att växthuset skulle smälta in i vår gårdsmiljö som är av den gamla modellen.


Här har vi kommit långt tror det är sommaren 2007. Olof och T svetsar och förbättrar mittstolparna så det verkligen ska hålla. Dörren hade vi stående i höladan, de slipade glasen är från ett dörrpar som antagligen suttit i ett vardagsrum på 50-talet. Målade den med kromoxidgrön linoljefärg.


Golvet i delen som vi använder som uterum är av gammalt handslaget tegel. Det är också återbruk av den gamla skorstenen till kokspannan som värmde alla drivhus på Fagernäs Trädgård förr i världen. Den har han också rivit och sparat för att teglet var så stort och fint (måste säga att han har sina ljusa sidor). Golvet är satt som man sätter plattor, i fin sand, under har vi lagt täckduk för att hindra ogräs från att komma upp.



Lilla kransamlingen står på parad, fina mässingskranar som användes till vattenposterna förr.



Här ser man takets glasskivor som ligger nedsänkta i sin kittfals. Alla falsar ska täckas av smala längsgående plåtar. Dom har han tyvärr inte sparat så vi får antagligen beställa nya hos plåtslagarn. Till vänster har han provat skruva fast tunna trälister men han var inte riktigt nöjd med den konstruktionen. Som det är nu så äter skatorna upp kittet och utan kitt så läcker taket när det regnar mycket. Det praktiska med glasskivor är att om det blir en spricka aller går hål så behöver man bara byta just den glasskivan och inte en hel längd (ifall man skulle monterat upp sådana) sedan så blir det bra stadga av skivor som ligger omlott.


Här ser man hur "bänkfönstren" sitter fastskruvade kant i kant.


Vädringsluckan ovanför dörren, den har en öppningsmekanism gjord av ett gammalt underrede till ett cafébord. Under högsommaren så står dörrarna öppna dagtid men på kvällen stänger vi dom. Det går att vädra ut den varma luften som blir stående uppe i nocken med hjälp av fönstren.



Mittstolparna som håller upp nocken är från gamla "gurkhuset". Armarna som går upp mot taket håller upp en järnskena som stöd för taket.



Odlingsbäddarna är murade av gammal mursten från ett av arbetsrummen som revs på 90-talet. Golvet är grusat.



Det blir ljust och fint med de vitlaserade snickerierna.


Mitt i har vi fäst en bänkskiva byggd av gamla golvplank. På den kan man ställa krukor eller duka upp en buffé.



I ett hörn har vi ställt mormors gamla järnspis, den har vi lite kvar att fixa med.



Det är ett riktigt växthus inte ett lusthus. Växthus som man odlar i måste man kunna justera värmen i. Växter mår inte alltid bra av direkt solljus, det blir brännskador och för varmt helt enkelt. Vi gör som trädgårdsmästaren gör på jobbet, kalkar glaset på utsidan, slänger på skuggfärg. Det blir vitfläckigt och för den som inte sett det förut ser det konstigt ut. Jag förstår att den som köper ett fint växthus från Classic inte gör så här men då har de också ett väldigt varmt "lusthus" om det står soligt till och inte har gardiner på insidan.



Vi är mycket här ute och Atle följer med.


Det blir kaffe och middag både till vardags och med våra vänner. Mitt under sommaren så är det oftast för varmt dagtid men perfekt på kvällarna. Lungt, skönt och myggfritt.


På nedre sidan ut mot hagen har vi gjort en grusad uteplats, här äter vi frukost på sommaren eller grillar korv på våren.




Under vinterhalvåret ser det ut så här, i mars när solen värmer rasar snön av men vi skottar/rakar alltid minst två gånger desförinnan.
Odlingen börjar vi inte med förrän i slutet på maj. Vi drar upp alla plantor på trädgårsdmästarens jobb, det är praktiskt och spar lite jobb med vattning och oro för frostnätter. Vinrankorna Zilga har klarat tre vintrar härinne utan att vi täcker dom, vi bara vattnar med lite snö när solen värmer i april.
Det blir varmt och skönt här redan i mars så att sitta och sola och ta en fika inne i växthuset gör vi gärna när vi är lediga.
Från 2005 till 2009 tog bygget, 4 år innan vi började odla i det. Det känns bra att vi kunnat återanvända så mycket material och att det verkligen står still där vi placerat det.


Några fakta och mått:
4,5 x 7,2 m= 32 kvm.
Höjd upp till nocken 3,6m
Väggband 1,9 m varav fönstret är 1.5 högt resten är grundmur och syll.
Bredden på fönstren är 90cm vi har 7 på varje långsida, de är fastskruvade i spantringen sida vid sida.
Grundmuren är murad två varv med 20 x 60cm lecablock

Grunden är i princip murad direkt på marken, vi skalade av gräset och grävde ca 20-15cm djupt sandade och grusade. Marken är väldigt väldränerad då vårt hus och gård står på en stenås.
Taket är gjort av regel som vi fräst kittfals på, reglarna sitter så att vi får plats med ett glas som är 40 cm brett (förutom sista raden med glas som är smalare för att passa), glasen ligger stiftade omlott som tegelpannor så taket blir väldigt stadigt.
Inne i växthuset står två järnstolpar fastgjutna i marken de håller upp nocken. Stolparna har två armar som med längsgående L-järn stödjer takets långsidor.
Eftersom mannen är tredje generationens växthusodlare hade vi mycket glas sparat från gamla växthus b la takets glas. Nu förtiden har alla moderna drivhus kanalplast som är hållbart och isolerande, vi funderade på det till taket först men eftersom det fanns glas tog vi det.


Snön får vi raka av en till två gånger varje vinter, det måste göras innan den blir blöt och tung. Har väl fått laga någon glasskiva genom åren, det är mest höststormarna som ställer till det, vi bor öppet på en höjd så här viner det bra runt knutarna... 

Vi trivs med vårt växthus, vi skulle inte ha gjort det annorlunda om vi byggde det idag, sedan kan man alltid fixa med detaljer och göra det snyggare, men på en sån här gammal gård så ska varje byggnad smälta in, då får det inte vara för elegant. Förresten så skulle vi antagligen ha gjort det några meter längre om vi byggde ett idag, ta till i överkant är mitt råd!

Ha det gott alla växthusälskare!
/Annelie
  



2 kommentarer:

Marianne sa...

Det är så väldigt fint och jag är massor massor avundsjuk. Som jag önskar något liknande! Inte är det till minsta hjälp att vara gift med en snickare...

Annelie sa...

Jag som brukar säga till Bernte att det hade varit bra om han var snickare istället för "odlare". Där ser man, det hade antagligen inte gått fortare att få färdigt saker här hemma...

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails