Kosläpp!

Förra helgen var vi på kosläpp i Ängesbyn. Mitt livs första kosläpp faktiskt. Fina välmående kor fick komma ut på bete. Det var en mulen lite regnig dag, ganska perfekt för jag antar att det är lite jobbigt att komma ut i dagsljus från en lagård som är lite mörk även på sommaren.

 Härligt med glada och spralliga kor som sprang ut i allt det gröna.

Det var stor publik, säkert upp mot två hundra personer, stora och små. Det blev lite lätt parkeringskaos trots att eventbyrån som håller i Norrmejeriers alla 30 kosläpp verkligen hade planerat och förberett allt i minsta detalj. Många barnfamiljer som gjorde sig en utflykt och alla kommer förstås i bil. De vill förstås gärna parkera enkelt och lätt, helst inte nere på en betesvall som snabbt blir lite slirig eftersom det hade regnat just den här dagen.

Alltså jag har ju inte koskräck, är inte rädd för djur och särskilt inte idisslare, men herregud dagens kossor är ENORMA! Tänk er sextio helt gräsgalna kossor som väller ut från ladugården, först ser de gräset sedan upptäcker de staketet med människor som står och tittar på dom, en del blir väldigt nyfikna medan andra håller sig på sin kant.

Ojoj, när de kom studsande mot oss så blev jag faktiskt lite stressad. Tanken att nu rusar de rakt genom elstängslet (och över oss)  for snabbt genom huvudet när de kom sättandes. Eller så kanske de brallar runt och råkar tränga varandra genom stängslet i den allmänna glädjeyran. Nu gick allt bra, det var ju kor och inga kvigor, alla visste vad elstängsel var för något otäckt.
Det är inga magra pinniga koskrällen det här, nej fina blanka pälsar, klippta klövar och runda kroppar med fint hull, härligt att se så välmående djur. Nu får de gå på bete och har fri tillgång till mjölkroboten inne i stallet.
Den här gården hade 75 kor varav ca 60 djur fick komma ut den här dagen.

Vi genomförde dagen till punkt och pricka, bla bjöds det på mjölk och kanelbullar, sedan gick vi tipspromenad och kikade runt lite på gården (inte i stallarna för där fick man inte komma in) sedan avslutade vi med ett litet gruppfoto i sann Norrmejerie-anda, dottern fotade Eva-Gun, mig och syrran. Norrmejerier är mån om sina mjölkbönder och betalar högre literpris till sina delägare än andra mejerier i Sverige, det känns bra och självklart vill vi dricka mjölk och äta mejeriprodukter från kor i Norrbotten (och Västerbotten)