Slafs och klafs, nu tinar det!

Med mildväder följer blötlagd gård och geggig stallplan. Tjälen gör ju att vattnet inte tar vägen någonstans förutom dit vi leder det. På bilden skiner solen och allt är ganska trevligt men nu i kväll spöregnar det och alla, även husbondfolket håller sig inne i värmen.

Kurre håller sig på snökanten, viktigt att vara torr om tassarna, leriga stigar går bort.
Under två veckor är vår gårdsplan verkligen hopplös och jag tänker varje år att den kommer aldrig att bli normal igen. Vi har grusad uppfart men på gårdsplanen är det som förr i tiden dvs hårdstampat jordgolv med mager växtlighet. Bilarna kör runt brunnen och det blir riktigt trista hjulspår som äter sig ner i backen.

Pisstofflorna är ett måste sådana här gånger. Det blir små sjöar som vi lägger spångar över för att man ska ta sig till bilen och stallet torrskodd.

Sedan är det ju annat som syns väldigt bra när snöhögarna försvinner och solen skiner. Fasaden är i stort behov av målning, tänkte beställa linoljefärg från Ottossons den här gången, väldigt skönt att de blandar kulören och levererar färdiga burkar.

När vi restaurerade fasad och fönster så köpte vi färg från Gysinge Byggnadsvård, vi fick bryta kulörerna själv, dvs blanda/riva färgen själv till rätt kulör. Lite meckigt och ganska spännande men nu har vi provat på den metoden så jag går gärna tillbaka till det mer bekväma med färdigbland färg. Ska bara plocka ut rätt nyanser i NCS-skalan. Fasaden är målad med bruten guldockra och de gröna fönsterbågarna är "kromoxidgrönt", man ser att färgen har kritat lite men för övrigt hållit bra, karmar runt fönster och dörr är vitt blandat med kimrök till en ljus grå nyans.

Skrapa hus är trist men sedan när färgen stryks på så får man lön för mödan. Trädgårdsmästaren tyckte inte vi skulle ändra färgssättning (jag förstår precis hur han tänker arbetsmässigt) men det kliar lite i fingrarna att göra något nytt.
Huset har ursprungligen varit helt vitt, snyggt men smärtsamt vitt ska jag tillägga. På sommaren när solen sken var det en plåga att vistas ute med fasaden som reflektor av allt ljus, gick inte att vara i närheten utan solglasögon.

Vänder man bort blicken från fasaden så hamnar den ofta på den här tråkiga delena av gårdsplanen. Tur att Olof hann köra upp delar av långveden som ska kapas till innan det blev helt blött och snöfritt. Det ligger kvar fler träd på hygget men de får vänta till barmark och fyrhjuling med timmervagn. Nu blir det en tekopp framför brasan tror jag, ruggigt väder ute och inga lamm än så länge.