Höstens sista göra innan nästa fårår börjar är klippningen. Det har vi fått gjort för någon vecka sedan men eftersom jag sorterar ullen och mannen skickar fram får till Martin som klipper så blev det inga bilder från den dagen här hos oss. Däremot har jag före och efter bilder. Här är tjejerna på bete i slutet på september, det är fortfarande grönt och ullen har vuxit fint sedan april då vi klippte alla tackor innan lamning.
Skönt liv på bete fortfarande.
Vi har varit lite kreativa jag och mannen, i bakgrunden ser ni vårat trädprojekt i den här hagen, tänkte att det kunde vara fint med ett skuggande träd till våra får. Gärna ett som växer hyfsat snabbt, så vi planterade en Schuberthägg som blir 5-7 m hög och har vackra röda blad plus att den blommar på försommaren. Nu är det ju så att får älskar att gnaga bark av rönn, sälg och hägg så vi har fått sätta grindar och gnagskydd runt trädet, något som den förmodligen alltid kommer att måsta ha för att överleva på den här platsen, ja förutom att odlingszon 6 också är en utmaning. Fint borde det bli om den klarar sig.
Sedan när ullen klipps blir dom som runda mumintoll! Ja i alla fall de flesta, vi har ett tacklamm, nr 69, som behöver äta upp sig men de övriga är i fint hull. På bilden är det tio dagar sedan vi klippte så ullen har redan vuxit några millimeter.
Man ser stor skillnad i hagen nu när det är oktober, det är inte mycket kvar att beta men de får gå ute på vallen i alla fall. Vi utfodrar utanför stallet och sedan går de och småplockar med de gräs och örter som finns kvar under dagen. Här har vi lagt in rönn så de har något att syssla med.
Mina tackor är väldigt sociala och nyfikna så det slutar alltid med att jag har en fuktig nos mitt i kameran när jag ska fota. Här är det lilla Sparris, som är dotter till Sparris som vi fick avliva i våras, som måste kolla vad jag pysslar med.
Vi har inte klippt svarta Frökenfröken eftersom vi tänkte ta bort henne. Det hade varit trevligt om hon fått leva vidare som sällskapsdam hos någon för det är inget fel på henne. Men lamm ska hon inte ha då hon inte tar hand om de hon föder fram. Hon får förlossningspsykos av något slag, det är gulligt med flasklamm någon gång men när det blir efter samma individ flera gånger är det bara att inse att något är fel.
Eftermiddagssolen dyker snabbt ner bakom skogen och det blir kallt, vi har svidknott fortfarande, kände det när jag klev in i hagen och skulle fota, det brukar vi inte ha så här i oktober. Det har varit en lång mild höst men de senaste dagarna märks det stor skillnad i temperatur.
Det blir nog riktig nattfrost i natt, trädgårdsmästaren kör värme i växthuset då vi har lite kvar att skörda.
Flinga tar sig en titt i kameran innan hon kollar upp om jag har något gott innanför jackan (hon drar ned dragkedjan som hon lärde sig att göra som litet lamm) för att sedan undersöka om jag gömt något i fickorna. Flinga har än så länge lammat två gånger, båda gångerna har hon fått ett lamm. Vi får se om det blir fler det här året, själv är hon från en tre-kull. Hon är en väldigt duktig mamma vars lamm blir välväxta och stora (förstås) men jag hoppas hon kan ge oss tvillingar nästa år. Ja som sagt, hösten rasslar på, vi har fortfarande en hel del att ordna med på gården innan snön kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar