Juverinflammation

Min fina Prickis har fått juverinflammation. Nu, kan man fråga sig? Det händer väl ändå vid digivning och avvänjning.
Jag upptäckte att hennes högra juver var större i fredags morse. Lite större än det andra men lagom varmt och mjukt. Min tanke var att hon blivit tjuvparad med något av lammen i höstas och redan börjat sätta juver, tänk om det ändå hade varit det!
På fredagkväll så var juverhalvan uppsvälld och stor som en tennisboll. Nu var det bara att inse att här inte varit någon tjuvbetäckning utan desvärre juversjukdom (som är en allvarlig åkomma för tackor... och kor förstås).


Stängde in henne i egen box, tog på mig engågnshandskar och kände efter. På sidan av juvret var ett sår och ur det kunde jag klämma fram en ansenlig mängd gegg (tur att jag inte är kräsmagad).
Gick in och kokade upp vatten och blandade jodlösning för rengöring. Ut igen med rena trasor, bomull och hushållspapper, vill ju inte att varet ska hamna i ströbädden.
Jag klämde och klämde tills det bara kom blodblandad vätska. Sedan tvättade jag rent med jodlösning och sedan torkade jag rent och värmde upp juvret med en mjuk handduk. Prickis stod nästa helt still det var bara när jag klämde det sista som hon verkligen markerade med bakklöven att det gjorde ont. På bilden ser hon faktiskt normal ut, den ena halvan har alltid varit lite större.


Jaha, dina dagar som mamma är över, måste besluta mig för vad jag ska göra, om du blir frisk så blir det bökigt att hålla dig separerad när de andra ska betäckas. Även om det inte är en "vanlig" mastit så är skador på juvret ett handikapp för en tacka som förväntas klara att dia 2-4 lamm i flera månader, då går det inte att ha bara en fungerande spene.
Det grämer mig att vi kanske hade upptäckt det här när vi verkade klövarna tidigare i veckan om jag bara hade känt efter.
När vi skiljde från lammen 12/8 så kollade jag juver varje dag under tre veckors tid. När de sinade som de skulle så har jag inte tänkt någe mer på det, ja man lär sig nytt hela tiden.
Prickis är som vanligt pigg och kelen, äter som en häst och gillar att vara i egen kupé, hon är ren och fin i sin välströade box, får ljummet vatten att dricka och blir behandlad som den prinsessa hon är, min fina ledartacka!