Veterinärbesök

Jag ringde till Distriksveterinären på fredagmorgon. Det stora lammet "kalven" har fortsatt med sin rosslande och snabba andhämtning, han orkar inte göra så mycket mer än äta och sova fast han borde vara pigg och hoppa runt med de andra små.

På eftermiddagen kom Björn med sin röda bil och kompisen Knall.

Atle han blir helt till sig när vi får gäster på gården och är det en hund med i hans eget format så tycker han det är väldigt trevlig.

Stigge, vårt flasklamm, han är och kollar till sjuklingen som fortfarande är i box med tackan Sally.

Ordinationen blev antibiotika i fem dagar och smärtstillande/febernedsättande som räcker i tre dagar innan vi måste fylla på med en till spruta. Om han inte blir bra efter 7 dagar så kan han ha ett medfött fel i i lungorna.

Trädgårdsmästaren tycker att jag är helt vansinning som lägger ut veterinärkostnad på ett litet lamm men jag vill veta vad som är fel så jag tar det från mitt "nöjeskonto".

Björn hade kurs med mig hur man ger en intramuskulär injektion på ett litet lamm. Här visar han var i triceps, man håller handen under och runt armbågen och trycker lite uppåt så hittar man den mjuka tricepsbullen lättare.

Eller i låret mellan höften och knät, det var svårare att hitta rätt så första sprutan satte jag fram. En gågn om dagen 5 dagar framöver så ska jag ge honom Penovet. Hoppas det hjälper han är riktigt fin den här stora killen.

Alla andra mår bra. Äter, sover och busar. I lammkammaren har dom fint hö, pellets och lösmineral att pyssla med. Vatten har jag inte ställt in där för det blir bara blött och meckigt, de har liksom inget bordskick utan kliver runt med sina små klövar i allting.

Sista utryckningen idag så Björn hade inte bråttom. Vi drack kaffe och pratade om djur i allmänhet och får i synnerhet plus hur det kommer sig att en skåning sedan två år bor, jobbar och trivs väldigt bra i Norrbotten. Bra jobb, billigt boende, satsande bönder och trevliga människor, blev Björns summering.

-Men de långa, mörka och kalla vintrarna då undrar jag?
-Vi trivs väldigt bra min sambo och jag, vintern har inte varit något problem för oss. När det gäller jobbet så kan du tänka dig en mjölkbonde i södra sverige, där är det nästan aldrig förberett för riktig kyla, redan vid -10 grader kan det bli problem och svårt att jobba. Men här uppe finns resurser och anläggningarna, både gamla och nya, är anpassade för extrem kyla. Vi trivs väldigt bra!

Lammningen är över för iår

Måndagmorgon föddes den här killen, mamma Sally är andra gångslammare så jag har inte funderat så mycket på henne. Men det blev ganska jobbigt för oss alla.

För han var väldigt stor! Kolla han ser ut som en Charloiskalv, ja inte riktigt för det är ett bagglamm men ändå. Han är... ja jag vet inte vad han väger men störst i stallet av alla lamm och de äldsta är 10 dagar nu. Hon hade nog kämpat ett bra tag med att klämma ut honom när jag kom på morgonen.

Han hade fastnat med skallen, skuldrorna och resten av kroppen orkade hon inte få fram, så efter att jag och dottern trixat och fixat ett bra tag på morgonen ringde jag till trädgårdsmästaren. Han är inte så hågad att hjälpa till med lamningar men nu var hans enda uppdrag muskelstyrka.

- Men vad ska jag dra i? var hans fråga till mig. - I klövarna så klart svarade jag. -Men kommer det att gå, han eller hon kanske går sönder. -Jamen han kan ju inte sitta kvar här, han måste ut död eller levande innan det blir för torrt.

När hon vilat lite och nästa värk satte igång så var vi beredd. Med sina arbetshandskar fick T bra grepp och ut kom han. Hon hade aldrig lyckats föda honom själv, stackars Sally. Mer död än levande men efter en timme så hade jag fått i honom råmjölk som jag mjölkade ur Sally som låg ned hela tiden och slickade rent och pratade med honom.

Han tog sig långsamt, tungan hängde utanför. Jag fick ha honom mot kroppen innanför tröjorna för att få honom torr och varm. Sally hon fick energibalans med sirap i och tillslut kom hon upp på benen. Då hade jag fått honom att dia några slurkar och det var effektivt.

Nu är det tisdag och han äter och sover mest hela tiden som dom gör när de är nyfödda instinkten att äta och vara med mamma fungerar iallfall. Får hålla lite koll på lungorna för han var väldigt slemmig första dagen, hostade och harklade som värsta gubbe.
När jag tittade till dem senare vid 23-tiden så höll stora tjocka Lotta på att krafsa i halmen i sin box.

Jag ställde klockan på halv två och lade mig att sova. Mitt i natten smög jag ut och kikade in i stallet där alltvar lugnt hon låg och idisslade såg inte alls lamningnödig ut, så jag kröp ned i sängen lite lättad och sov väldigt gott.

På morgonen vid 7 tiden när jag kom ut så var allt klart, tre fina lamm stod nästan helt torra och rena och spejade på omvärlden.

Det är sådana lamningar vi vill ha, inga problem och en trygg lugn tacka som klarar av alla tre helt själv. Så bra att jag inte var där och störde!

Ganska jämnstora, jag har gett lite extra till den sist födda som alltid blir sist till spenen. Det är ett tacklamm och med en sådan mamma så är man väldigt mån om att hon ska utvecklas till en fin vuxen tacka!

Det blev 14 lamm totalt 7 av varje. Vi ska rekrytera några själv och så ska vi sälj livlamm. Grovfodret har nästan räckt men tre ensilagebalar här på på slutet har vi fått kassera för att de var mögliga, så nu är det torrhö och korn/kraftfoder fram till betessläpp. Det grönskar bra men det blir inte bete förrän om en vecka eller två.

Baggarna och flasklamm

Vår baggtrio, Baxe II, Harald junior och så Harald som är pappa till alla lamm det här året, Han är två år nu och har kanske jobbat klart här hos oss, få se hur jag gör till hösten. Att jag har tre baggar är för att de ska ha sällskap av varann när en av dem tjänstgör och så kan ju faktisk någon dö eller bli sjuk.
Det är inte lätt att få tag i Finullsbaggar här i Norrbotten så det gäller att planera och ha en stand in. Harald är så trevlig så det känns svårt att göra sig av med honom och fina lamm har det blivit.
Hans son som står i mitten fick fina poäng på Riksbedömningen i höstas 5+5+5 och R-, full pott på ull och klart godkänd kropp.
De är i sin vinterhage som de trivs väldigt bra i. Vi lägger in sälg och rönn så de har något att gnaga på i väntan på betet.


Stigge han blev ett flasklamm, jag har inte börjat med lammbaren än men ska introducera den senare i veckan. Alla grindar har varit upptagna till lammningsboxar, även lammkammargrinden har jag dumt nog använt till en box så den är inbyggd mitt i raden. Ska investera i fler grindar för det behövs året runt.

Gretas trillingar är så fina. De har fått gott om tid med sin mamma i stora boxen för jag vill se att alla äter och växer som de ska.

Det här möts jag av när jag kommer in i stallet, en pigg Stigge som är väldigt hungrig. Det kan bli stora problem om jag inte får honom att äta på lammbaren, jag vill inte ha en stort bagglamm rännande efter mig.

Kommer ihåg Pontus ifjol som jag avvande väldigt bra trodde jag. Det var praktiskt att kunna ropa in hela lammflocken med Pontus i spetsen, särskilt när de hamnat utanför stängslet ute i skogen. Mindre kul var det den gången jag provade föra ihop bagglammen med storbaggarna och han blev skraj, var tror ni han sprang, jo till mig, rakt genom stängslet med alla sina kompisar efter. Lite bök innan vi fått in dom i en annan hage. Som tur var så stannade storbaggarna kvar i hagen för de är väldigt rädda för elstängslet, baggrodeo är inte kul på nåt sätt.

Vi hade en trevlig helg med kompisar som tittade förbi hela dagen, här är det Ulla Karin som skär upp den nygrillade fläsfilén till det blev det lite olika såser, sallad, marinerad svamp och vanlig pomfrites, enkelt och gott. Söndagar är jag oftast så trött men inte den här dagen, jag klev upp tidigt och bakade bullar, alltså det är väldigt länge sedan jag gjorde något sådant en söndagmorgon!

Och här sitter EvaGun och berättar om nästa utställning som de ska jobba med på Kulturens hus i Luleå, hon har ett väldigt trevligt jobb den här konstintendenten, lite avunds blir man. Omväxlande med olika installationer och teman och riktig semester under sommaren, ibland undrar jag vad jag ska bli när jag blir stor. Ett vanligt jobb med lediga helger och 5 veckors semester, det känns ganska lockande.

Lördagkväll på Höjden

Lördag med finväder, trädgårdsmästaren jobbar varje helg nu fram till midsommar. Han har 7 dagarsvecka hela tiden och långa dagar blir det. Men lördagar så är han hemma klockan 16.00 så jag fixade middag och sedan tog vi efterrätten ute i växthuset. Efterrätten blev några huttar "flaggpuncsh", en helt klart underskattad dryck, så gott!

Så provade vi den första egenodlade gurkan, fast och god. Den har han odlat på jobbet för vi har ingen värme i vårt växthus. Allt vi odlar förvaras hos trädgårdsmästern på han företag och sedan tar vi hem när den riktiga värmen kommer, ni vet järnnätter och annat sådant som kan ställa till det bland odlingarna. Det är nog med att ha stora trädgårdens drivhus och odlingsbänkar att oroa sig för så här innan sommarvärmen kommer.

Så har vi satt upp en ny holk till Knipan nere vid sjön. Gäddan leker i sjön och Tärnorna skriker också har Kråkan byggt ett bo några tallar bort från där vi står. Jag hann fundera på var vi ska bygga bryggan som vi pratat om i flera år, det kommer bli jättefint, lite svårtillgängligt kanske för jag tänkte ha baggarna här i sommar. Får nog stängsla en korridor som man kan ta sig genom utan att bli jagad.

Lotta är placerad i lammningsbox, hon är enorm, blir lite matt när jag tänker på hur många lamm som den magen kan rymma, kanske fyra? Hon fick egen kupé eftersom smålammen vi släpp lös använder henne som "klättersten" och hon såg inte ut att uppskatta deras hopp och skutt uppe på ryggen.

Här ligger hennes dotter Kajsa som föddes ifjol och pustar med sin lilla mage. Senare efter kvällsmålet så började hon krafsa och bädda. Jag bestämde mig för att låta henne vara och titta till henne efter tre timmar eftersom hon säkert bara bar på ett lamm så liten som hon var.

Efter 2,5 timmar kunde jag inte hålla mig måste få kika lite det kan ju vara något galet också.

Häpp, där stod två fina pyttelamm, miniatyrer så jävla söta, ursäkta svordomen!

Så jag greppade lammen och backade in i lamningsboxen med hela familjen. Här har de precis kommit till ro under värmelampan. Blev några vändor ut i stallet under kvällen för att titta till den lilla familjen. Lilla Kajsa hon sköter om de två så bra, som det ska vara.

Ibland är lammen svaga och tackan medtagen, då kan det behövas lite hjälp med att hitta spenarna och bli varm och torr, man vill ju inte mista ett lamm om det går att förhindra.
Kollade så efterbörden lossnade innan jag ströade och gav vatten och mat så det fanns för hela natten. En fin avslutning på lördagskvällen!

2 x trillingar

I onsdags så satte två tackor igång och lammade samtidigt på eftermiddagen. Jag kom hem tidigt och gick ut för att kolla läget eftersom dottern precis ringde och undrade om jag behövde någon hjälp. Båda två vandrade omkring krafsandes i halmen. Inom en timme så låg båda och lammade.

Samtidigt och trillingar båda två! Här är Greta (som fick fyrlingar i fjol) med sina tre småttingar, bara en timme efter det att sista lammet fötts. De var pigga och hungriga alla tre!
Krävs lite logistik för att alla ska få i sig mat. Greta är en väldigt duktig mamma, ifjol så hade hon problem med lamningen men i år så gick det väldigt bra eller som syrran sa; vi vet ju att hon är en sådan som tar tid på sig, sista lammet kom efter fem timmar!

Alva fick också tre men den första dog efter några minuter, försökte gnugga igång lammet och blåsa lite luft i lungorna men det gick inte. Tåkigt speciellt som det var ett fint vitt tacklamm.

Nummer två blev den här svarta killen som är stor som ett tiodagarslamm, jag ska väga honom imorgon så får vi se. Skulle tro att han vägde 7 kg när han föddes. Kom med bakbenen först så vi fick hjälpa till jag och dottern. Jag ville inte chansa och se om hon skulle klara det själv med tanke på den första som dog och tur var väl det med tanke på vilken bamse han var.

Stor, stadig och matfrisk. Brorsan som ligger bakom var betydligt mindre, han har haft lite knas med magen men nu är han bra igen.

Följeslagare just nu, balsnören, måttet med Tokosel och mina sköna arbetshandskar. Balsnören är bra till mycket, binda fast grindar och sånt. Praktiskt att ha en tändare till hansds om man snabbt måste få upp knuten sedan, det brukar annars inte vara det lättaste. Tokolsel är selen som jag ger en nypa av till alla nyfödda lamm, inte direkt jag brukar vänta tills de diat rejält med råmjölk innan jag pillar in en nypa i munnen deras.

Lammningsboxarna står längs med gamla foderbordet som vi använder som gång. Därifrån är det lätt att komma åt att fodra och ge vatten i hinkarna.
Här står Lillis och kollar på sina lamm Sparris och Stigge som ligger och vilar. Nu är det lammrace i stallet igen!

Tunnisarna Sparris och Stigge

Lilla bagglammet från andra kullen som föddes på valborgsmässoafton fick komma in i värmen 1:a maj. Han fick inte mat och var lös i magen, mamma Lillis var inte vidare intresserad av den lille. Sitt tacklamm som hon fick först sköter hon väldigt noga men även hon var liten och tunn.

Tvättade av honom och bäddade ner honom i handdukar och filtar efter att han fått lammnäring. Råmjölk hann han dia en hel del när han var alldeles nyfödd, men sedan så var tackan inte så brydd i honom. Det var en trillingfödsel men sista lammet var dödfött.

En riktig tunnis som inte har hunnit äta ordentligt. Han låg flera timmar under filtarna, jag lyfte bara upp honom i knät när han fick flaskan som en liten bebis. Varannan timme fick han lammnäring och mellan målen så sov han och tömde magen. När han sög lite bättre så gav jag honom Lamtonic som är en riktig boost för små klena lammisar. På etiketten står att det tar 6-8 timmar för full effekt.

Så blev det, nästan prick 6 timmar senare så kommer han ut till mig i köket bräkande och stapplande på det hala golvet. Ett litet mirakel, vilken dunderkur! Atle han är en jättesnäll farbror som snusar och svansar runt lilla lammet, vill vara med och leka lite men är så försiktig och glad. Mera lammnäring och sedan när klockan var mitt i natten så gick jag ut med honom till Lillis och hennes tacklam. Han var inte välkommen men hon lät honom vara, är oftast enklast att föra tillbaka ett lamm under natten när det är lugnt och ganska mörkt i stallet.

Har gett honom flaskan och stått med när han diat sedan dess. Fortfarand buffar hon undan honom men på nåt vis kommer han åt att äta så nu har han bara fått lite lammnäring morgon och kväll. Här ligger dom under lampan och vilar sig lite. Lilla Sparris först och sedan Stigge.

Sina namn har de fått av våra kompisar som var med när de kom till världen, tack Marianne och Stig för hjälpen!

Äntligen har lammningen kommit igång

Först kom Frökenfrökens lamm. Jag trodde att någon av de allra tjockaste damerna skulle lamma först men så blev det inte.

Valborgsmässoaftons förmiddag är hon född. Jag utfodrade som vanligt vi 7-tiden. Då var Fröken ine så intresseraad av mat, drog sig undan och vandrade runt.

Jag gick in igen och tänkte att jag ger henne två timmar för sig själv, när jag kom ut igen så var allt klart. Det är hennes första lamm och hon verkar vara en exemplarisk mamma.



Här står hon stolt och pratar med de andra damerna som är så sugna på lamm.

Lilla dunfluffisen, vad ska hon heta, ja för det blev en liten flicka!

Frökenfröken är själv född den 12 april så hon är en ung fårmamma. Tack och lov får de oftast bara ett lamm första gången, att det var nätt och fint så hon klarade av att föda själv tackar jag för! Senare på eftermiddagen när jag kom från jobbet så hade Lillis börjat lamma. Ska ladda ner några bilder imorgon, nu är det dags att sova.