måndag 21 januari 2013

Sol, dagsljus, avgaser och oljud.

Söndag, vi städar i stall och på gårdsplan, kör in foder och halm, rensar hagen på avgnagda sälgkvistar som jag lagt in som tidsfördriv till fåren. Kör någon vända till återvinningsstationen med sorterade sopor, dricker kaffe i bleka solstrålar som letar sig in i köket och lagar middag utan att stressa. Umgås under vardagliga sysslor helt enkelt, det finns något avstressande i det också.

Nu är jag inne i en period där jag jobbar 6 dagar i veckan så helgerna bara kommer och går. På söndagen blir det lite pyssel ute under de timmar det är dagsljus sedan ska det städas och tvättas inför kommande arbetsvecka och hux flux är det kväll igen. Det liv vi lever nu är verkligen i stor kontrast till den ljusa årstidens ackumulerade "ska-göra-dagar" då man somnar av äkta fysisk trötthet varje kväll, nu är man mest trött av att det är så mörkt och segt!

Hursom, det var finfint väder för att få lite saker gjorda utomhus, mildväder och klar himmel med en sol som tar sig upp lite högre för var dag som går.
 
Mannen finputsar uppfarten och tar en grovjobbar-paus dvs hänger på "spaden" en stund. Kolla, vi har glömt att sätta tillbaka fönstret in till höladan. Vi öppnar alltid upp där på våren så att svalorna kan komma in även när dörrarna är stängda. Spelar inte så stor roll nu förutom när det är snöstorm och nordlig vind då blir det en präktig snöhög över hela golvet nedanför.

Vacker solig söndag innebär att ett tungt moln av avgaser från alla snöskotrar på sjön letar sig upp på höjden. Inte riktigt, men många är det i villaområdena som tar fram sina skotrar och kör fram och tillbaka (utan mening och mål enligt en irriterad trädgårdsmästare). 

Jag störs inte lika mycket som  mannen, det hör liksom till, men lite jobbigt kan de vara när man bara vill höra på tystnaden och andas frisk luft. Har faktiskt tipsat honom att vi kan köpa en stor gård med mycket mark uppåt älvdalen i inlandet. Man kan få mycket för pengarna här i Norrbotten bara man är beredd att flytta från tätorterna i kustlandet.  Han är inte så sugen på det så vi blir kvar och får stå ut med oljud och avgaser från leksakerna som var och varannan villaboende familj köper till sina tonåringar.

1 kommentar:

MrsUniversum sa...

Det är så roligt att läsa om vinterlandet. Och mitt i alltihopa kommer sommartankar då du skriver om ladusvalorna. Omtänksamt att öppna för dem!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails