Jaha, att man aldrig kan hålla truten, mina lamm har varit i finfin kondition, det har jag nöjt talat om för de som frågat hur de mår. Men det får jag äta upp nu, fyra av dem har diarré och det är inte så bra. Kan vara parasiter men det kan också bero på vårt kraftiga bete i kombination med att det regnat varje dag hela veckan. Betet är vallen/återväxten och där har inte gått ett betesdjur på 30 år så det ska vara parasitfritt.
Tur att Granngården har storpack av vätskeersättning och att vi har torrhö hemma. De har blivit dåliga med några dagars mellanrum. Ungefär tre dagar tar det innan balansen är återställd och det kommer ut fastare spillning iform av komockor. Så iveckan blir det tvätt av baggrumpor.
Alla tacklamm har klarat sig. Om de får välja mellan en hink med saltbalans och en hink vanligt vatten så föredrar de saltbalansen.
Ikväll har vi skiljt ifrån bagglammen, de är i en egen hage över natten, sedan får vi se om de kan gå med gammelbaggarna. Provade att föra över dom dit på en gång men det var ingen hit. Harald och Baxe blev så till sig över att få nya kompisar så de skrämde bort småkillarna från hagen. De hoppadee över trådarna och sprang hem till stallet igen rejält uppskärrade över allt det nya och de stora hårdhänta killlarna.
Inte så genomtänkt av mig men nu vet jag det. Man kan göra en liknelse med att fösa in ett gäng åttaåringar på ett party med 25-åringar som inte tar någon hänsyn till minderåriga.
Dottern och trädgårdsmästaren snickrar på vindskyddet till lammen. Det är gamla järn från timmerkälksmedar fästade under syllen så att den lätt ska gå att flytta mellan hagarna med 4-hjulingen. Sedan ska det vara vindtätt på nedre delen och öppet på den övre och så plåttak. Vi drog in den i hagen i kväll och det gick plättlätt. Inga märken i gräset och så pass lätt att den går att flytta på plats på två man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar