Godmorgon!

Morgonens fårhussysslor utförda, spatserar och balanser in igen på dessa spänger. Våran väldigt omysiga gårdsplan ser ut så här varje vår,  nu har det iofs torkat upp betydlig, bilden är tagen för några dagar sedan. Vi har inte brytt oss om att göra någon fin plattbeläggning eller grusgång, det ser ut precis som det alltid har gjort på den här gården, övervuxen pinnmo som är stadig och hård att gå på även de mest blöta tiderna på året. Spången är mest för att undvika att dra in så mycket grus och boss, katterna uppskattar den också, de gillar att hålla tassarna torra och rena.

Vi väntar fortfarande på lammen, första lamning kan ske till helgen på lördag om jag har noterat tackornas betäckning rätt. Jag brukar ju hålla koll på hur baggen gör sitt jobb helt enkelt genom att se på tackans kors om hon haft någon bagge över sig, det brukar synas ganska tydligt när man vet vad man ska titta efter.

Det är blött och ganska lerigt ute i deras rastfålla så de hålls helst inomhus, vi fodrar allting inne sedan några veckor tillbaka. Alla ser ut att vara i bra form, det här året kommer vi att klippa alla efter lamning. Vi reste ju på semester i mars och sedan har dagarna rullat på så det blev lite snävt med tid helt enkelt. Inte optimalt men jag har iallafall sluppit våndas över snaggade tackor och kalla nätter, vi har ju ofta -20C på nätterna i mars så det har vi sluppit i år.

Foderanalysen vi gjorde på ensilaget visade något sämre värden på energi och protein än tidigare år så därför har vi ökat på givan samt ger mer kraftfoder än tidigare. Resultatet lär visa sig när lamningen kommer igång. Vi vill inte ha för stora lamm så tackan får problem vid lamning men de ska heller inte vara svaga av underutfodring, svår balansgång då vi inte scannar våra djur utan bara får anta att de får minst två eller tre lamm (eller fyra) som är vanligast bland Finullsfår.

Röjning fortsätter och hävdad betesmark.

Vi har tagit ner träd för kommande eldingssäsonger. Eller vi och vi, rättare sagt jag har skött marktjänsten och servat men räknar med att vara mer behjälplig vid vedklyvning och stapling senare hemma på gården. I år så kapar de alla längder nere på skiftet och kör hem och tippar på hög, då slipper vi ha berg med sågspån hemma under våren och sommaren. Hur man än krattar och sopar så ligger det alltid kvar på gårdslplanen och i gräset.

Timmerhuggande svärson tar igen sig på en stubbe. Det här är i kanten av en åker som ligger höglänt och torrt, jag räknar med att vi på sikt kan öka på odlingsyta och slå vall även här om några år. Nu till våren släpper vi baggarna på bete här så får de gå och trampa och äta av det som börjar växa. Räknar med att ta röjsågen några varv för att hålla bort sly och hallonsnår också.

Det blir nog bra med tiden. Man måste ibland stanna upp och tänka efter vad vi uträttat på den här gården som stått obrukad i så många år innan vi skaffade djur. Ingenting går fort när det ska göra för hand. Man blir lätt otålig och vill helst bara meja ner all busk och sly på en gång men det finns ju en finess i att samarbeta med betesdjur, de återerövrar marken bit för bit och ser till att hålla den öppen och hävdad med lite hjälp av oss.

Innan vi hade får gjorde vi några röjningar för att öppna upp, det blev ju ett riktigt sisyfosarbete då det bara på tre-fyra år stod manshög sälg på samma plats igen. Den här marken är inte någon produktiv skogsmark utan rätt och slätt impediment så någon produktiv skog kan det aldrig bli tal om, den är bitvis väldigt olämplig för får (på de blöta och sumpiga partierna) men lite dungar med sälg och rönn får vi leva med, bin och andra polinerare ska ju ha sitt de med. På det hela taget så finns det gott om bete för våra får, det gäller bara för oss att öppna upp och stängsla så de kan få komma åt alla godsaker när det grönskar.

Lärt sig gå och kloka föräldrar.

Vi var ju bortresta på semester i Mauritius de två första veckorna i mars. När man sen kommer hem och möts av en kille som har lärt sig att gå så känns det ju som om man varit borta i evigheter!

Självklart världens sötaste unge med världens bästa humör, småpratig och glad nästan jämt. Spana in tofflorna han har på sig, inte de mest praktiska att gå i men de ger ett bra grepp och är, hmm väldigt dekorativa, supersöta helt klart.

Ekologiska och Fairtrademärkta ulltofflor från Nepal. Ett jättefint handarbete i stadig tovad ull, mjuka och sköna med små dekorativa bjällror högst upp. Helt hopplösa att gå omkring i men ett så mycket bättre alternativ än de tofflor i fuskpäls och fleece som man kan köpa till barn lite överallt.

Dagens unga föräldrar är så kloka när det gäller materialval och kvalité. När jag var nybliven förälder så fanns inte det tänket på samma sätt, ja utbudet var ganska begränsat vill jag minnas. Träleksaker och tvättbara blöjor höll man på med då, möjligtvis stickade och sydde man också.

Påskhelg och plantering

Påsken är bästa helgen, god mat i kombination med flera röda dagar gör att man kan få känna sig ledig och lat. I år när påsken är tidig är vi inte mitt i lamningen heller, så även på den fronten är det lugnt. Påskmiddag då hela familjen samlades blev lite plockmat typ skandinaviska tapas. Att filéa röding utan huvud blev lite meckigt men det gick, svårt att få rätta knycken i kniven då man inte har någon skalle att hålla i.

Ugnsstekt röding på bakad potatisskiva, ägghalvor med olika fyllningar också lite charkuterier.

God plockmat som kombinerades med en quiche och sallat. Lammstek får det bli senare i helgen.

Långfredagen är en arbetsdag i den här familjen. Ja det vill säga jag är ledig från mitt företag men brukar hjälpa mannen på hans jobb, det är precis som förr i världen med andra ord. Så idag har vi planterat 6000 pensésticklingar av totalt 10 000.

Trädgårdsmästaren och hans kompanjoner sålde ju företaget för två år sedan. Tanken han hade var att jobba lite hemma och ta ströjobb i kombination med sin pension, men så blev det ju inte riktigt...

Ägarna som tog över behövde snart hjälp med att odla inför sommarsäsongen. Det är klart att har man inte odlat i stor skala själv så är det nog i princip omöjligt att ro iland en större handelsträdgård. Så han ryckte in och försökte göra det bästa av den säsongen vad gäller odlingen av sommarblommor och köksväxter. Hursomhelst efter 9 månader lämnade de nya ägarna in konkursansökan, hela drömprojektet för de två entusiastiska tjejerna blev en katastrof som nog får sägas vara ett typexempel på hur hur fel det kan gå när två kompisar blir kompanjoner och ska driva företag tillsammans. 

Efter några månader köptes konkursboet av Lars som tidigare varit anställd och är son till min mans syster. Så nu jobbar trädgårdsmästaren säsong som anställd hos sin systerson. Det är livet på en pinne för mannen som älskar sitt jobb! Från mars och fram till midsommar är det nu odling som gäller. Plantor och sådder vet ingenting om helger så därför har vi arbetat med att få dom i jorden idag, trädgårdsmästaren kommer ju hem fortare om vi är fler som ser till att få arbetet gjort... så efter tre timmar var alla planterade. Nu återstår en lugn och stillsam långfredag, lite så där småtråkig som den var när man var barn och man inte fick göra någonting utöver det som måste uträttas. Trevlig påsk på er!

Streptocarpus en favorit i det här huset!

Trädgårdsmästaren sår fröer och planerar vårens odlingar både hemma och på arbetet. Våren är en bit bort för oss här i Norrbotten men planerandet är liksom halva nöjet. Under tiden får man njuta av de vanliga krukväxterna; Streptocarpus eller Kornettblomma är en favorit som signalerar vårvinter. När den börja blomma efter det totala vintermörkret vi haft november-januari så känner man att våren är inom räckhåll.

Några av våra amaryllisar fick två och tre stänglar så dom har vi fått njuta av länge! Den här limegröna sorten var bara för vacker. Jag brukar föredra de som är röd- och vitstrimmiga men den här har passat jättebra som februariblomma.

Krukväxterna tar alltid stryk under vinterns mörker, men den här lilla "tändstickskaktusen" har klarat sig bra både i mörker och den sparsamma vattningen som bjuds här på Höjden. Vi gillar tåliga växter, helst sådana som överlever utebliven vattning veckovis.

Solen stannar kvar betydligt längre när den visar sig, så pass att den faktiskt värmer upp köket den timme den gassar rakt in genom fönstren. Februari är en månad som bara ska genomlevas på något vis men nog är det härligt när den bjuder på solsken även om det fortfarande är kallt ute.

Traktor och skottad gårdsplan.

Trädgårdsmästaren skottar gårdsplanen så som vi brukar göra senare i mars-april, en riktig vårskottning med andra ord. Det betyder att han tar undan så mycket snö han kan och lägger i högar ute på vallarna omkring huset. Det blir öppet, avskalat och hmm.. väldigt fult, om man nu kan benämna en avskottad gårdsplan som ful. Ja det blir inte pittoreskt iallafall, bara praktiskt. Nu kan man parkera 8 bilar i bredd framför farstukvisten om man vill.

Traktorn parkerar vi i "garaget" som vi byggde i november, det är såklart inte färdigt, vi fick ju stressa lite med att få allt under tak innan snön kom och det hann vi precis tack vare hjälp av bästa svärsonen Olof. En plats till traktorn och den andra till bilen. Väldigt skönt att slippa översnöad bil när man ska iväg på morgonen. Tanken är att vi ska sätta garageportar på bilens sida och skjutdörr på traktorns men jag misstänker att det bara blir ett utav det.

Det har fungerat bra som det är och vi har sluppit drivsnö än så länge. Skönt att det visade sig vara ett så praktiskt bygge eftersom vi dividerarde fram och tillbaka hur det skulle byggas och var, vi hade lite olika idéer men landade i denna prisvärda lösning, det är trots allt den första (och förmodligen den enda) snedtaksutbyggnaden på denna gård!

Skinnleverans!

Årets skinn kom sent, vi slaktade sent och fick inte iväg skinnen innan det magiska datumet som garanterar retur innan jul. Nåväl nu är dom här, äntligen.

Har gått igenom dom och sorterat i olika högar. Det är det hellånga mörkbruna mattskinn i traven närmast och bortanför ligger babyskinnen och de vita mattskinnen.
Det finns ett skinn för varje ändamål. Hemma hos oss har vi skinn lite här och där, det är väldigt skönt att ligga och sitta på ett lammskinn i soffan tex, eller i fåtöljen. Det skyddar möblerna och är samtidigt varmt, luftigt och skönt att ha bakom rygg och rumpa.

Skinnen skakar man av och vädrar ute, upplevs de ofräscha så kan man snöbada dom och sedan låta lufttorka, ull är självrenande! Fläckar kan man punkttvätta med lite ulltvättmedel, är de beredda som "tvättbara" behöver man inte vara rädd att förstöra själva lädret, däremot traditionellt beredda skinn ska man undvika att blöta ned i botten. De klippta med 35 mm ull längd  kan man även karda/kamma för göra dom mjuka och fina igen. Sitter man på skinnet dagligen blir de med tiden lite toviga i topparna.

Våra skinn går även att tvätta i maskin på ullprogram, en säkerhet ifall de blir riktigt nedsmutsade men absolut inte nödvändigt med tanke på den självrenande egenskapen. Helt galet egentligen att man ska tvätta läder- och skinnprodukter i tvättmaskin kan jag tycka! Jag har lagt upp fler bilder på fb "Höjdensfårgård" om man vill se fler skinn.