Smarriga semlor i söndagsolen

Bjöd på goda hemgjorda semlor till söndagskaffet. Det blir några stycken den här årstiden.





Nils han gillar grädden, här spejar han efter ett tillfälle att ta sig upp på bordet. Går inte så bra för vi sitter fyra till bords.





Här sitter två av dom och smakar lite försiktigt på grädden. Mina stalldrängar som hjälpt till med klövar, lammning och annat. För oss är lamningen långt bort ännu, jag beräknar att första lammet kommer runt 20/4. Harald fick komma till tackorna sent i år, det var inte planerat men så blev det. Det var en juverinflammation och långa arbetsveckor som gjorde baggsläppet försenat.



Under söndagen var det gnistrande solsken. Upptäckte på lördagkväll att vattnet i duschavloppet inte rann bort som det skulle så under söndagen kollade T kommunens avloppsbrunn ute vid vägen och mycket riktigt, det var igenfruset. Ringde journummret och de kom nästa direkt med stora slambilen som tinar upp isproppar med varmvatten och tryck.

Det har varit en kall vinter så trots isolering inne i brunnen och ovanpå så har kylan letat sig ned i botten där det ska vara frostfritt. Det är många år sedan de var här senast men vi förstod direkt vad det var för fel så det var snabbt ordnat.

Klövvård igen

Söndagens viktiga fårskötselmoment var att verka klövarna på mina baggar.
I november när jag och dottern gjorde alla tackorna var det så kallt så jag sköt på att ta deras också.


Men idag var temperaturen bättre och jag hade bett syrran om hjälp.

Började med 100kg tunga Harald. Alltså prova hålla fast en ovillig ullboll som inte alls vill vara med. Ja men tillslut så klämde vi in honom i ett hörn och jag kunde krypa runt och klippa alla klövar. Det behövdes men var inte så illa som jag trott. Passade på att kolla i klövspalten efter tecken på klövröta men där var rent, fint och normalt med päls (allt hår lossnar och det blir som ett eksem om det finns klövrötebakterier där).

Borde lära mig att sätta ett får på rumpan men just den här gubben skulle jag inte orka få ned på baken med bästa vilja i världen.




När vi sedan tog oss an småkillarna så var det nästan en "baggis" *ha*. De är hälften så massiva som Harald och ganska fjompiga men skuttiga istället. Deras klövar var också jättefina och bara en aning för långa. Så skönt att få det gjort, jag har gått och oroat mig att det skulle vara alltför fula och felväxta. Det är svårt att se hur klövarna ser ut när de går i halm och snö man måste lyfta varje klöv eller ställa fåret på ett vanligt golv för att se hur det ser ut.
Det är ju inte precis så att jag leder omkring mina får i grimskaft även om jag en sån här gång ångrar att jag inte vant dem vid en sådan hantering. Ska tänka på det med kommande baggar.

Många bollar i luften när man ska fixa middag

Jag har jobbat men trädgårdsmästaren har varit ledig hela dagen och fixar lördagsmiddag. Dottern hämtar mig på jobbet vid 17.00 tiden. Vi stannar och handlar lite och då när vi strosar runt där på ICA så ringer en något stressad T till dottern. -Var är ni, vad håller ni på med, varför tar det sån tid?

-Men mamma har ju städat hela lokalen efter jobbet och nu är vi på affären, du låter lite stressad pappa vad är det, behöver du hjälp?

-Kanske det, blir det korta svaret i luren och sedan ett klick.
*Klassisk telefonkommunikation med trädgårdsmästaren*

Hursomhelst när vi kommer hem så ser vi att hela framsidans snö från taket har rasat ned. Vi har inget rasskydd och med den senaste tidens snöande så är det gigantiska mängder hårt packad snö som ligger i en stor, lång driva utmed hela framsidan och på bron (21 meter lång för att vara exakt).

-Okej säger vi, han kanske hade anledning att vara lite stressad (vi skulle nämligen ha middagsgäster). Nog för att det gick att klättra in i huset men snön måste bort innan det fryser på och blir en kompakt ishög och så är det väl inte så välkomnande med en snödriva framför dörren. Det blev jag som snöröjde så att T fick laga middag klart i lugn och ro.

God mat och prat som vanligt. Lite planerande för våren och sommaren, plockade fram frökataloger som vi skummade igenom, planering runt arbetsfördelning för att hinna med att hjälpa varandra med våra olika projekt.

Atle han låg mest i soffan och myste, hoppade upp på en av köksstolarna för att kollla matbordet då och då. Självklart hade han fått smaka lite kött på sin middagstallrik. Sedan tog vi en promenad och följde syrran en bit på vägen mitt i natten.

I tryggheten under trappen

Atle försvann med svansen mellan benen när dottern plockade fram lasermätaren hon ska använda imorgon när de ska mäta upp sitt renoveringsobjektet. En liten hund tycker det är väldigt läbbigt med en röd prick som virrar runt på tak och väggar. Han blev riktigt skraj och gömde sig under trappan, här sitter han aldrig annars. Vi brukar ställa backar med ved på en tidning här och så förvarar vi lite sommargrejer som inte får frysa sönder som rödfärg och insektssåpa osså nu den rädda lilla hunden. Stackars lillprinsen, matte var tvungen att locka fram honom till kökssoffa och prata lite vardagligt med honom, sedan gick det över.

Bryskt uppvaknande

Telefonen ringer 03.25, larmet går på mitt café. Det är inget skönt uppvaknande mest för att det blir sådan adrenalinkick. På med kläder och iväg med gasen i botten. Inget inbrott bara ett falsklarm, men jag går runt och kollar alla frysar och kylar ifall de har löst ut larmet. Måste kolla med larmleverantören vad det är som händer när det blir så här. Vi körde hem igen och ställde fram klockan lite och sov vidare. Men som ni vet så tar det ju ett tag att gå ned i varv, usch vad jag var trött sedan när klockan ringde.

Tänk de som har kor och mjölkrobot, de lever också med larm och akututryckningar, inte för att det är inbrott utan för att mjölkroboten strejkar. Kossan hon kan välja att bli mjölkad när hon vill på dygnet och då måste den fungera.

Men nu har vi ju inte kor, bara små trevliga får som är väldigt kravlösa så här års. Här har jag precis klivit ut från stallet efter morgonbestyren. Atle är ute på sin pinka-in-gården-runda, jag hör hur han, ofint nog, skäller ut en som passerar på gångvägen nedanför vårt hus.

Vi har fått kanonväder med +3!!! nu på morgonen. Genast börjar jag oroa mig för takras av stora tunga snösjok ned på pregnanta fårdamers ryggar. Baggarna är jag inte lika ängslig för, de klarar det mesta och är ju bara tre stycken så det borde inte bli kalabalik om de springer undan.

Paltkoma med knoppvärmare

Här ligger dottern och Atle på kökssoffan med begynnande paltkoma. Atle har ätit sin vovvemat piffad med lite fläskbitar. Dottern har klämt ett antal paltar till middag. Mössan hann hon inte få av sig innan maten, så hungrig var hon. Näe det är väl så att hon är på väg ut och känner sig frusen efter hemkomsten från Bali och jetlag gör sitt till också.


Det var på söndag jag gjorde storkok på palt. Det räcker till flera dagars middag. Hos oss är det ingen som klagar på att äta likadan mat i flera dagar när vi har kokat palt eller köttsoppa.


Jag fyller alltid palten med fläsk men steker på sidan om också, det är gott med fläsk i salt steksky till och lingonsylt och kall mjölk. Syrran hon brukar ta en klick med sirap också, tror det var något vår mamma brukade ha till sin palt, tradition från Älvsbyn eller?

Här krattar man manegen och vad händer då?

På förmiddagen står jag här i buskagen och fixar med fågelbordet.


Jag har sett till att kissekatterna är inomhus. Den här killen, Kurre, är en hejare på att jaga, har satt i system att sitta uppe på fågelbordet och speja. Självklart vågar inga småfåglar fram och äta när han är där. Så därför har jag kasta in honom och efter lite mat så somnar han i korgstolen.


Nils kan också hålla sig kring fågelbordet men är mest intresserad av möss och sorkar, verkar tycka att fjädrar och dun är jobbiga saker att ha i smilgroparna. Gammal och klok men han får också hålla sig inne några timmar nu när solen skiner och vi har många gäster vid fågelbordet.


Så här ser det ut just nu men vi ska göra om det så att inga katter kan sitta uppe på hyllan. Det får helt enkelt bli fler automater som hänger i luften. Men just idag så har jag sett till att inga katter är ute på ett tag.


Jaha jag fixade så det inte skulle vara några predatorer i närheten men när jag kikar ut så är alla fåglar borta utom en större en som sitter på snön.



När det inte finns några katter som stör då vågar sig Sparvhöken fram, den fick tag på en Talgoxe. Klart de ska äta de också och det känns bättra att rovfågeln äter småfåglar än att våra välgödda katter tar dom för att ha kul en stund. Men jag som fixat och bänglat med motsträviga katter, att hålla reda på en går plätt lätt men tre som ska in och ut hela tiden det är lite bökigare och så kommer den här och käkar fågelkött mitt i vårt idylliska fågelbuskage det var inte riktigt min plan, så kan det gå.


Dagen började med en promenad i solen, så härligt och Atle han var så glad att det var lite varmare ute, han rusade omkring i snön som en galning. T har hämtat en ny halmbal och så har vi tillsammans rivit ensilage så det finns för några dagar.


Solen står inte högt och landskapet får långa skuggor. Så härligt med sol, jag är ledig hela helgen och ska bara hålla mig hemma och fixa med sådant som jag inte hinner på veckorna, det är mycket enklare att få saker gjorda i dagsljus.