Idag ska vi märka lammen, dottern kommer hit och hjälper mig med det. På den här bilderna tagna tidigare i veckan ligger alla och sover en förmiddagstupplur efter frukosten.
Det tar ett tag innan alla landat på sina platser, tackorna står gärna upp ett slag, ströbädden är varm och just nu behövs ingen extra värme eftersom vi fått försommar här hos oss, igår med full sol och 26 grader varmt. Under natten och förmiddagen är det svalt och skönt här inne men mitt på dagen då når solvärmen hit också.
Vi behöver inte värmelampor nu förstås. De är avslagna sedan några dagar. Lilla söta baggen som Bella fick står och spanar innan han bestämmer sig för att ligga och vila han också.
Dom är för söta med sina mjuka fina öron, känns inget vidare att klämma i öronmärken men nu är det lag på det så det är bara att knipsa dit dom. Varje år säger jag att nästa lammning ska vi märka alla när de är kvar i boxen med sin mamma. Det är bara det att varje år så är de ju så små och pyreliga så några märken i öronen kan vi inte med att sätta på dom, de måste få växa till sig lite först.
Det är förstås smartare att märka på en gång då vet man vem som är vem utan att fundera så mycket på det. Nu får vi ta alla självklara först och sedan notera och märka vilka som diar respektive tacka. Det går bra men tar en stund.
När jag tittar ner så har jag förstås sällskap av Pontus, lillstackarn som inte är riktigt bra i magen och alltid håller sig kring mina ben när jag är och hälsar på. Hans syster som också är flaskis är mycket mer självständig och har börjat äta lite hö. Jag har gått över till Novilamm eftersom Granngården slutat sälja Pontus lammnäring som vi brukar ha. Nu får han ljummen ersättning tre gånger om dagen, tidigare har vi gett lammnäring kall i hink och bara fyllt på men jag tror att han ätit för mycket av den trots att den serveras kall (som ska vara ett sätt att få lammen att bara dricka små doser utspridda över dagen).
Nyss halmat, hela bädden är torr och fin, självklart ligger lammen mitt i solen och myser, oftast i syskongrupp men inte alltid. Det har börjat grönska rejält ute så snart är det bete som gäller, önskar bara att Pontus är bra i magen innan dess.
2 kommentarer:
De är så söta lammen. Ska bli roligt för dem att komm ut.
Ja, det kan inte vara lätt att se skillnad på dem när de är så lika! Jag har fortfarande inte märkt mer än mitt största lamm, som heter Pontus ;-). Mina lamm är ju dock bara 9 till antalet och väldigt olika så den biten ska väl inte vara några problem. Men så är de ju så mjuka och goa...
Skicka en kommentar