Stora killar

Det har börjat bli en stor bagge av Pontus, det gäller alla killarna. Trillingarna som Prickis fick är något mindre men lika fullt så är de unga bagg-herrar nu.

Alla kommer fram för att kolla vad jag gör. Det behövs inget korn för att locka dem till sig, de vill så gärna bli kliade och ompysslade och så kan det ju hända att jag ska visa dem till nytt bete.

Det blir rent av ganska trångt, här är det lilla "Fröken-fröken" som ser till att hon får vara närmast.

Här är en av trillingarna, "Svarten", som alltid diat mamma Prickis bakifrån och i fart när hon försökt springa ifrån honom. Han är lika stor och kraftig som sina två bröder som varit hennes favoriter.

Jag passar på att känna och klämma på alla, lyfter klövar och kollar tänder. Allt ser bra ut, torra, mjuka och fina fossingar har dom. Fjolårstackornas framtänder har vuxit ut, de såg för hemska ut ett tag när de tappade mjölktänderna!

Nästa vecka ska vi ta blodprov för att skicka in till Djurhälsovården, mina får har MV3- status och det borde inte ha blivit någon förändring, vi får se.
Ska skilja från bagglammen också. Nu funderar jag om de kan gå med storbaggarna eller om de ska få en egen kupé så att säga.

Kajsa förstfödd i år, betar snabbt och Fröken-fröken spanar in mig där jag sitter och dricker kaffe. Måste hålla koll på henne hon är en sån rackare som "stage-divar". På fårens vis är det att kasta sig framåt mot det hon vill nå först. Det kan vara mat eller en trevlig människa som kan klia och klappa. Ganska gulligt när de är små lammisar men inte lika kul när de blir vuxna. Hon har redan nockat mig i käken en gång med sin hårda fårskalle!