Vi blev med traktor!

Stor investering för den här gården men vi har funderat några år och var väldigt överens efter den senaste vinterns enorma snömängder kombinerat med krasslig förste snöskottare (trädgårdsmästaren), inte en till vinter utan traktor, sedan har vi ju ett litet jordbruk där den ska användas först och främst! Jag ser verkligen framemot att slippa dra fram tunga ensilagebollar med bilen eller städa hagen efter vinterns ensilageutfodring med grep och skottkärra. För att inte tala om putsa beten och lufta strängar inför pressning.

Medan vi har funderat har vi kollat runt på både begagnat och nytt, vägt för och emot med den prisskillnad det innebär. Jag var mer inne på en bättre begagnad medan trädgårdsmästaren ville köpa nytt. Ja ja han är dyr i drift min trädgårdsmästare men det fick bli en sprillans ny röd traktor av enklare modell. Andrahandsvärdet är ju trots allt mycket bättre än på en bil i samma prisklass.

Zetor Major 2015, 80 hästar med lastare, planskopa, gafflar och balgrip. Bra många fler reglage, växlar och funktioner än den gamla baklastare vi använt tidigare. Men en stark liten traktor som är lagom för vår verksamhet och nog så avancerad att lära sig köra. Nu måste vi bara bygga ett litet garage/carport till den innan vintern. Under tiden håller vi på att bekanta oss med varandra, den ska köras in några mil innan vi kan börja jobba fullt ut med den.
Övningskörning blir att samla ihop alla ensilagebollar och stapla dom hemma på gården samt flytta lite sandhögar från punkt a till b, däremellan tar sig trädgårdsmästaren en tur längs byvägen för att lägga till några kilometer med normal körning dag för dag.  

En liten gårdsrapport och flugpapper...

Ja här händer det inte mycket, livet går sin gång. Semestern är slut och jag har börjat arbeta igen. Lammen växer i hagen, vi skiljde från för några veckor sedan och det gick utan problem men det var ändå en svettig historia att dela upp flocken och föra bort tackorna till ett nytt bete med lite gles återväxt. 

Förresten verkar betet räcka till för denna säsong trots att vi har mer djur än någonsin med våra 60 får utspridda runt gården i tre olika grupper. Det kan vi tacka vädret för som bjudit på mycket regn och slutligen en fin augusti med riktig sommarvärme, vegetationen fullkomligt exploderade! 

Men nu får vi nog bara acceptera och erkänna att här i Norrbotten är det höst. 

Med värmen kom också mycket flugor, då åker alla flugsmällare fram och flugpapper... Trädgårdsmästaren tycker flugpapper är väldigt fiffigt och lägger ut papper på lite strategiska platser, dvs där flugor gärna slår sig ned. Men här är det viss någon annan som hamnat i klistret och förmodligen haft lite jobbigt med att lösgöra sig. Misstänker att det är livsnjutaren på den övre bilden då han såg lite tufsig ut ett tag.

Måla huset med linoljefärg.

Det ska ju bara göras! Vi målade framsidan och ena gaveln sommaren 2013, ifjol jobbade jag exakt hela sommaren så det fanns ingen ork eller tid att fortsätta. Men nu i år hade vi planerat att måla baksidan och södergaveln. Vad händer då? Jo det regnar nästan precis hela tiden!

Men nu har vi tagit itu med målandet efter några dagar med uppehåll. Skrapade sidan som är mot norr och därmed inte så dålig på en dag. Sedan regnade det konstant i fyra dagar, efter det uppehåll så vi kunde grunda de skrapade partierna. Efter det regn igen i två dagar och nu äntligen tre dagar med sol så vi har kunnat börja måla.

Vi tar flera pauser under parasollet, förmiddagskaffe, lunch och vätskepaus. Viktigt att ta det lugnt och jobba på i lagom takt. Trädgårdsmästaren har ju varit dålig i rygg, axlar och höft hela vintern och våren men jobbat iallafall. Just nu är han mycket bättre men att bygga ställning och klättra runt med plank och målarpytsar på stegar som en annan cirkusakrobat är inte alltid så bra för en sliten kropp. Själv blir jag bara mer och mer höjdrädd och håller mig på marken och stegpallen, kan klättra upp ett steg på ställningen men högst upp går bort.

Vi har en bra byggställning men den är tung att bygga. Den här gången reste vi hela husets längd och vi har inte varit snåla med bommar på de olika sektionerna. Det ska vara enkelt att höja och sänka nivåerna vartefter vi målar och ställning har vi gott om efter många års husrenoverande.
Vi målar med Ottossons linoljefärg. Grundar de renskrapade partierna med en blandning av 50 % kallpressad linolja, 35% färg och 15% balsamtepentin. Låter det suga in och torka två-tre dagar innan vi slutstryker med ockragul på fasad, varmgrå till foder och knutar och kromoxidgrön runt fönstren. Fönsterbläcken får även i fortsättningen vara naturligt galvade. De är en eftergift till modernare tider, tidigare var här påspikat diverse hopplock av utplattade plåtburkar och bitar av plåt i olika stadier av rostigt förfall.

När vi köpte gården för snart tjugo år sedan var den helt vitmålad med linoljefärg, endast fönstren och pardörrarna hade avvikande färg.  Inser att det hade varit verkligt modernt nu om vi fortsatt med den färgättningen :-) Men det var totalt omöjligt att vara ute på gårdsplanen utan solglasögon en solig dag med hela den stora vita fasaden som obarmhärtigt reflekterade soljuset. Så vi valde en för tiden och fasaden mer tidstypisk färgsättning. Hade det varit stående lockpanel eller bart timmer så skulle den blivit faluröd istället som är den typiska färgsättningen på norrbottensgårdar.

Nu har vi kommit mer än halvvägs med fasaden och vädret ser lovande ut några dagar till. Fördelen med linoljefärg är många bla tål den fukt även om hög luftfuktighet inte är optimalt målningsväder men vad gör man? Solen värmer upp luften bra på dagarna och baksidan har morgonsol från kl 4. Vi håller tummarna och målar vidare.

Hur eländig odlingssäsong har ni?

Fick en fråga förra veckan av Anders hur det går med odlingarna här hos oss. Tja vad ska man säga, på en skala 1-10 över misslyckad frilandsodling ligger vi nog på en stark 8:a.
Vi har haft ovanligt kallt med nattempertur ned till 2-3 grader i juli!! Ansenliga mängder med regn på det kombinerat med få soldagar så blir det inte mycket klorofyll i bäddarna. Vi har aldrig varit med om en sådan här kall och blöt sommar vad jag kan minnas. Man tappar ju lite inspiration då det är blött och geggigt hela tiden så vi har verkligen varit dåliga på att sköta om trädgårdslandet.

På bilden ser man delar av vårt nyanlagda jordgubbsland. Närmast är det jordärtskockan som äntligen tagit fart. Bakom den spenslig blast av lök och längre bak romansallad som trädgårdsmästaren förkultiverat i växthus... tursamt nog. Man kan ju jämföra den bilden ovan med den i spalten här till höger, så kan det se ut en gynnsam sommar då vi verkligen bryr oss om odlingen.

Morötterna och rödbetor är på gång och potatisen kämpar på då den trivs bra i svalare väder. Ärtskidor kryper sakta uppåt nätet. Sedan är det fröogräset som frodas men det gör det ju alltid oavsett väderlek. Det är ungefär 14 dagar försenat med tillväxten och den kan vi aldrig ta igen. Vi hoppas att augusti blir varm och solig det skulle kunna förbättra skörden en del. Nu ska vi bara ta ta tag i ogräsrensandet också

I växthuset frodas det, vi har skördat en hel del tomater och gurka. Däremot så har trädgårdsmästaren rensat ut flera gurkplantor av udda sorter på grund av mjöldagg. Något som däremot verkar trivas är chilli, den växer ju naturligt på platser med varierad dygnstemepratur och det är precis det vi har haft här hela sommaren! Slanggurkan är ett säkert kort mitt i sommaren, i juni hade vi flera plantor av sorten Sprint som gav tidig skörd med lite mindre gurkor.

Förra säsongen var det varmt och tacksamt odlingsväder för både friland och växthus om man hade fri tillgång till vatten, faktiskt nästan för varmt i växthuset. Det här året är frilandsodlingen sen pga av kyla och regn men kan ta sig om vi får en fin augusti, växthuset däremot är perfekt med lagom temperatur och fukt, förutom gurkan som inte trivts så har övriga sorter vuxit i jämn takt med få angrepp av bladlöss som vi alltid får tack vare en stor frodig björk vid knuten.

Vi bor i växtzon 6 så skörden är alltid på sensommaren för oss däremot blir det ju problem om den är försenad då hösten kommer snabbt efter augusti månads utgång. Denna odlingssäsong är med andra ord ganska eländig men inte totalt bortkastad, vi kan få en fin slutspurt tack vare vårt dygnsljus kombinerat med lite gynnsamt väder!

Denna regniga sommar...

Vilken annorlunda sommar mot för ifjol! Här slås rekord i antal regndagar per vecka kombinerat med kyliga dagar och nätter. Här flyr fåren när Johan kommer körandes med pressen.

Vi slog vallarna söndagkväll 7/7, en vecka senare än vanligt tack vare den blöta och kalla försommaren men när vi slog var det blåsigt och soligt. Lite abrupt fick vi sedan pressa allt tisdag em/kväll. Jag brukar ju låta det torka två dagar för att få hösilage men nu var vi bara tvungen att få ihop allt då lantbruksväder-appen ändrade prognosen till ihållande regn redan på kvällen. 21.00 var sista bollen plastad och sedan började regnet som pågick i 5 dagar.

Nu någon vecka senare är jag glad att vi fick allt pressat eftersom det varit varannandags väder mest hela tiden. Jag lider verkligen med de som ser sina strängar ruttna bort i vätan. Väderappar är bra men har egentligen inte gjort det så mycket enklare. Det är mycket magkänsla om det inte är ett bergsäkert högtryck som parkerat sig i regionen, då vet man att man har flera dagar på sig att få in allt.

Nåväl vi får se vilken sorts foder det blev när vi sedan öppnar första balen. Mer ensilage än hösilage iallafall. Skönt är att vi även kommit över flera balar med rybshalm så kommande vintersäsong är ströet ordnat.

En fundering som Johan, som slår och pressar åt oss och själv är potatis- och vallodlare, hade är att delvis gå över till rörflen. De senaste åren har det varit flera blöta höstar med följd att kornet inte går att få in torrt. Det blir istället tröskat och skördat ofullgånget och fruset, halmen är rutten och duger inte att sälja som strö. Med rörflen skulle han kunna leverera fin halm då den med fördel sködas på våren och jobbet med vissa vallar skulle minska då rörflen är flerårigt.

Att odla är tidvis väldigt pressande, väder kan verkligen ställa till med stora problem och hålla en sömnlös. Vi håller fortfarande på att anpassa oss till den mark vi har, rätt antal djur för att hålla oss med eget foder och bra bete kombinerat med naturvård är en avvägning och inte alltid hugget i sten, År från år så påverkar väder och vind mer än man kan tro.

Rosenrabatt, check.

Lördagkväll, soligt och lite väl mycket mygg men vi jobbade på med projekt "rabatt till rosor". Den här ytan har vi tänkt fixa hur länge dom helst. I två år har här legat en hög m torvblock, stenar, ströbädd och jord från växthusets bäddar. Nu äntligen är alltsammans på plats, rosorna planterade och gräset klippt. Blev riktigt bra faktiskt, den här gårdens första rabatt!

Herre på täppan och överblivna ensilagebollar.

Bagglamm efter Skäcken. De har Lester som pappa och blir stora och kraftiga med skäckiga pälsar. Ulliga förstås men inte finulliga tack vare sin pappas påbrå.

Stor skillnad mot ett renrasigt finullslamm som är både mer finlemmad och har kort finfinkrusig ull på kroppen med glänsande huvud.

Den här högen med gammalt ensilage och matjord är väldigt populär att klättra upp på. Här står dom största och tuffaste lammen. Blir riktiga fajter om att vara herre på täppan, även ungtackorna tar sig upp hit och knuffar då undan dom mindre. Ser ganska kul ut faktiskt. Jag har varit här några gånger och rensat bland balplast och nät vartefter de trampar upp jord och annat bös. Jag är lite rädd att någon ska fastna med en klöv och bli hängande. Snabbt kan det bli en allvarlig skada eftersom balsnören är extremt hållbara och inte går av i första taget.

Det är den förre arrendatorn som lämnat den här eländiga högen efter sig, jag fattar inte att en stor del av jordbrukarna fortfarande verkar tro att överblivna ensilagebollar försvinner av sig själva på några år... bara man gömmer dom under lite jord eller tränger ihop dom i skogsbrynet under några träd???

Det är verkligen inte miljötänk och väldigt förfulande av landskapet att lämna dom åt sitt öde.
Det minsta man kan göra är ju att klä av dom plast och nät, då återgår dom ju till jord inom en rimlig framtid iallafall. Men just här håller vi då på att bearbeta dom med en massa små hamrande klövar, de har redan säckat ihop betänkligt och är antagligen efter den här säsongen lättare att plana ut eller gräva bort.