Äntligen barmark.

Nu äntligen har snön gett med sig och tinat bort. Det är endast några snöhögar på gården och baksidan av huset som envist ligger kvar men snart är de också borta, äntligen.
Idag har vi städat ute, räfsat gräset där det torkat upp, tagit fram trädgårdsmöblerna, plockat undan skräp i växthuset och eldat grenar och gammalt hö från vinterhagen.

Vi har njutit av gott kaffe i växthuset och ätit glödhalstrad fjällröding på hårdbröd med smör.
Sådana här dagar är kikaren alltid nära till hands då fåglarna flyger in över höjden och verkligen signalerar att våren är här. Det är streck med tranor, sångsvan och gäss som kommer över hustaken. Det är mäktigt med 20-30 tranor som signalerar sin ankomst, sedan har vi förstås storspoven som drillar nere på vallen också.

Stamrosen har fått flytta från trädgårdsmästarens jobb hem till växthuset, övriga planteringar väntar vi med till mitten-slutet på maj. Den här skönheten får ett täcke över sig på natten då vi fortfarande har 4-5 minus.

Hursomhelst är allt mycket enklare nu när vintern är över, det är skönt att slippa hacka bort is från vattenkaret hos fåren varje morgon och kväll, ett moment mindre att fixa med. Har förresten väntat på lamm hela dagen men nej, de håller på sig flickorna. Snart dags för kvällsrundan, säkert är någon på gång så det kommer smått på morgonkvisten.

Vilken middag.

Kan läsas som vilken middag, utropstecken eller vilken middag, frågetecken. Här är det nog det senare. Landar hemma i soffan klockan 21.00 efter en intensiv jobbvecka med många timmar i kroppen.
I dag efter jobbet så monterade trädgårdsmästaren och jag uteserveringen på Hanssons så vi har den färdig när nya arbetsveckan börjar. Sedan hem och pyssla om får, katter och en liten hund som är lätt uttråkad efter en lång ensamdag, långa arbetsdagar är inte så kul för Atle och idag kunde han inte följa med husse på jobbet.

Jag har noll energi till att fixa middagsmat när det blir så här sent så det blev en tekopp med ost, kex och aprikoser till middag, ja två kokta ägg och en yougurt drog jag i mig stående vid diskbänken när jag kom hem. Man kan inte gå ut i fårhuset på tom mage för man vet aldrig när man kommer in igen.

Nu  har jag precis varit ut och kollat läget, men ingen visar några tecken på lamning så jag går och sover några timmar!

Hur gick det för Sparris?

Idag tog vi bort Sparris. Efter en sista kontakt med veterinären om läget och alternativen så bestämde jag att det fick räcka nu. Hon var ganska stadig men klarade bara av att gå i vänstervarv trots att hon verkligen ansträngde sig att försöka byta riktning, mot slutet i fart som värsta quarterhästen. När hon skulle lägga sig var det samma metod, piruetter tills bakdelen vek ner sig, om inte jag hann hjälpa henne innan förstås.

I söndags tändes hoppet lite då hon började tugga i sig grovfoder igen. Tidigare hade hon ratat både hö och ensilage och bara velat knapra kraftfoder, men det tordes vi inte ge annat än som lite tilltugg och strössel på hösilaget. Vatten och energibalans har hon druckit och som sagt hö hela söndagen.

Väldigt ansträngt och sakta tuggade hon i sig höet och ensilaget, vommen jobbade, slurpade och brummade men inget idisslande kom i gång.  

Det blir väldigt tydligt vilka effektiva malande käkar ett friskt får har när man står inför en sjuk individ som tuggar höet lika effektivt som en slö sidavbitare eller plattång.

Känslan när man såg henne var att något i skallen gjorde att kopplingen mellan hjärnan och kroppen inte fungerade, som en strokepatient som måste lära om att tugga maten och prata. Men sväljreflex hade hon fortfarande och hon klarade av att dricka vatten ur sin hink, ingen feber eller undertemperatur heller.

Måndag och tisdag har hon låtit bli maten helt, jag kryddade med några pellets men hon ratade dom också. Så det har varit en tung dag för den här fårägaren idag, att ta bort en tacka med lamm i magen känns ju bara så helt fel! Tro mig vi har övervägt andra alternativ, från igångsättning och kejsarsnitt till att hålla henne vid liv till lammning. Men mitt belsut blev att nu är det nog, inget mer lidande för fina Sparris.

Efter att vi städat och rengjort vattenhinkar och höhäck i hennes box så lägger sig lugnet och alla ligger och vilar i halmen efter maten. Det är lammning snart, focus har legat på en enda sjuk individ de senaste dagarna men nu kräver de här tjockisarna vår uppmärksamhet.

Beräknad lammning 27/4 men jag har beredskap och kollar flera gånger om dagen sedan i lördags. De är för fina, som stora fyrbenta mumintroll ligger de och myser i halmen. Vi får glädjas åt de tackor vi har kvar och hålla tummarna för lammen som kommer. Förresten så har jag behållit en tacka efter Sparris så jag tror hon får bli en ny Sparris, lite som mjölkbönderna gör med sina kossor, de får samma namn som sin mamma.

Man får bli lite upprörd så här på söndagsförmiddagen...

Läser en artikel i DI och blir tja inte förvånad men jävligt upprörd, sätt fanskapet på en öde ö, utan vatten, det är uppenbarligen där han hör hemma.

Jag bojkottar Nestlé sedan många många år tillbaka men någon gång har man väl trillat dit oftast ovetande för de skyltar inte med företagsnamnet på sina produkter det är Varumärket som marknadsförs, förstås. Men här är några av dom, bara så att ni vet...

Hehe, se det som en glosläxa ifall ni vill :-)

Ps. Nestlé är också ett av de företag som sålt nötfärsbiffar som innehåller hästkött... men de gör förstås värre saker än så.

After Eight - konfekt

Cheerios - frukostflingor

Hemglass - glass

Kit Kat - konfekt

Lion - konfekt

Mövenpick - glass

Nescafé - kaffe

Nespresso - kaffe

Perrier - vatten

Smarties - konfekt

Zoégas - kaffe

pure life - vatten

San Pellegrino-vatten

Vittel-vatten

PowerBar

Juicy Juice-juice

Aero-konfekt

Galak-konfekt

Nestle Fitness-frukostflingor

maggi-matlagning

Buitoni-matlagning

Nestlé Purina Pet Care

Felix-kattmat

Friskies-kattmat

Purina ONE-katt och hundmat

Det här går inte vägen...

Sparris är sjuk, onsdagkväll var hon allmänt hängig, åt kraftfoder och pillade lite lätt i höet. Lammning tänkte jag först men det var inte riktigt likt henne att vara så slokörad, bokstavligt talat. Jag ställde in henne i egen box och gav henne b-vitamin och nytt hösilage att pilla med under natten. Tänkte att hon kanske förätit sig, kan säga att det är mycket som man tänker att de kan ha drabbats av sådana här gånger.

På bilden står Sparris och "låtsas äter" dvs hon plockar och pysslar lite med stråna utan att tugga i sig nåt.

Ett får håller masken länge innan de visar att de är sjuka, de är flockdjur och sådana gör allt för att smälta in och göra lika som alla andra. Då kan det vara svårt att i tid se att något är galet och när eller om man upptäcker det har det redan gått för långt.

På torsdag morgon så var läget oförändrat men hon bräkte som alla andra och ville ha sitt kraftfoder men ratade grovfodret. Lite feber hade hon också men inte mycket (39,6). Får har mellan 38,5-39,5 och lamm 38,5-40 grader. Oroande är att högra örat hänger och hon är lite vinglig, kollade förstås Får-bibeln och googlade runt så amatördiagnosen blev snabbt Listeria som det är riktigt dålig prognos på.

Nåväl, ringde veterinären som kom förbi efter lunch.

Bilden skulle visa hur man ger en spruta i halsmuskeln, väldigt dålig illustration så prova inte det här är ni snälla!

Så här skriver veterinär Björn om diagnos och djurägarråd:

Bakteriell infektion. Temp 39,8. Uppfattas som lite vinglig men klart mobil och ger ett socialt intryck. Våmmen går och avföringen ser normal ut. Kreotonmätare 0,9.

Infektion? Hypokalcemi?

Behandling

Ger antibiotika, vitaminer och smärtstillande i muskeln samt lägger lite kalk under huden. Fortsatt pc-giva i minst 4 dagar.

Idag har jag gett henne andra pc-sprutan och utfodrat kraftfoder som vanligt samt lurat i henne grovfoder som jag klippt i cm stora bitar och blandat med lite energibalans. Ja, jag vet, KLIPPT maten! Men det var enda sättet att få henne intresserad av att äta, gick lättare att slicka i sig och tugga lite lätt, kanske hon har lite ont i käken ändå?

Men inte är hon piggare, det kan man inte säga, var ut nu i kväll och såg till att hon åt lite mer och drack ljummet vatten. Örat hänger men för övrigt är hon inte stel i ansiktet/käken eller ögat och svälja det kan hon.
När jag står där lutad mot henne i boxen och hör på alla andra som idisslar och suckar så känner jag hur små klövar sparkar i hennes mage, lammen lever ju än så länge. Usch hur ska detta sluta, inte kul att måsta avliva en tacka med pigga lamm i magen, huj vad hemskt. Nä, det här måste gå vägen, hon har kanske en inflammation i käken eller har fått en stroke, eller har åkt på en smäll av någon annan tacka så hon har hjärnskakning, det senare inte så troligt då får är extremt tjockskalliga... eller ja vad då?

Det kan ju också vara listerios sa veterinär Björn, den bakterien är en luring och sjukdomen ser olika ut från fall till fall. Det är bara att fortsätta behandlingen och hoppas den biter.

Slafs och klafs, nu tinar det!

Med mildväder följer blötlagd gård och geggig stallplan. Tjälen gör ju att vattnet inte tar vägen någonstans förutom dit vi leder det. På bilden skiner solen och allt är ganska trevligt men nu i kväll spöregnar det och alla, även husbondfolket håller sig inne i värmen.

Kurre håller sig på snökanten, viktigt att vara torr om tassarna, leriga stigar går bort.
Under två veckor är vår gårdsplan verkligen hopplös och jag tänker varje år att den kommer aldrig att bli normal igen. Vi har grusad uppfart men på gårdsplanen är det som förr i tiden dvs hårdstampat jordgolv med mager växtlighet. Bilarna kör runt brunnen och det blir riktigt trista hjulspår som äter sig ner i backen.

Pisstofflorna är ett måste sådana här gånger. Det blir små sjöar som vi lägger spångar över för att man ska ta sig till bilen och stallet torrskodd.

Sedan är det ju annat som syns väldigt bra när snöhögarna försvinner och solen skiner. Fasaden är i stort behov av målning, tänkte beställa linoljefärg från Ottossons den här gången, väldigt skönt att de blandar kulören och levererar färdiga burkar.

När vi restaurerade fasad och fönster så köpte vi färg från Gysinge Byggnadsvård, vi fick bryta kulörerna själv, dvs blanda/riva färgen själv till rätt kulör. Lite meckigt och ganska spännande men nu har vi provat på den metoden så jag går gärna tillbaka till det mer bekväma med färdigbland färg. Ska bara plocka ut rätt nyanser i NCS-skalan. Fasaden är målad med bruten guldockra och de gröna fönsterbågarna är "kromoxidgrönt", man ser att färgen har kritat lite men för övrigt hållit bra, karmar runt fönster och dörr är vitt blandat med kimrök till en ljus grå nyans.

Skrapa hus är trist men sedan när färgen stryks på så får man lön för mödan. Trädgårdsmästaren tyckte inte vi skulle ändra färgssättning (jag förstår precis hur han tänker arbetsmässigt) men det kliar lite i fingrarna att göra något nytt.
Huset har ursprungligen varit helt vitt, snyggt men smärtsamt vitt ska jag tillägga. På sommaren när solen sken var det en plåga att vistas ute med fasaden som reflektor av allt ljus, gick inte att vara i närheten utan solglasögon.

Vänder man bort blicken från fasaden så hamnar den ofta på den här tråkiga delena av gårdsplanen. Tur att Olof hann köra upp delar av långveden som ska kapas till innan det blev helt blött och snöfritt. Det ligger kvar fler träd på hygget men de får vänta till barmark och fyrhjuling med timmervagn. Nu blir det en tekopp framför brasan tror jag, ruggigt väder ute och inga lamm än så länge.

Redan hemma?

Avrundade lite tidigare på jobbet idag och kom hem till en förväntansfull vovve och dåsig katt i form av Nils som slapppade i en solstråle. Det är verkligen skönt att komma hem till solljus mitt på eftermiddagen, man hinner med både promenad och middag innan mörkret kommer.

Efter solig promenad i vårslasket så placerar han sig här, brevid sin matplats. Sedan några månader tillbaka så får han maten vid kökssoffan för där är det minst spring av oss tvåbenta. Han blir så lätt stressad om man håller på runt omkring honom när maten serveras. Det är det lite vardagslyx att få torrfoder på en av mattes assietter, fina Atle med sitt krokiga framben.

Anledningen att jag pep iväg hem tidigare än vanligt var årets SAM ansökan. Den ska vara inskickad till 18:e april så jag är ute i god tid, hehe. Nu gör jag inga större ändringar, lägger bara till ett nytt arrende för betesmark och vallodling men det är ändå alltid spännande med dessa digitala kartor och dokument. Ganska snabbt var den ifylld sedan får den ligga till imorgon innan jag trycker på "skicka" knappen, det finns alltid tid till att göra ändringar sedan.

Här skymtar förresten lathunden för "beräknad lammning" som Fåravelsförbundet skickar ut varje år. Det är en fickbok där vi kan göra noteringar om lammningen, antal bagg- och tacklam, det är också där jag skriver vilka som får resp öronnummer vi märkning och födelsevikt som senare ska försas in i Elitlamm.