Men va faan?

Jag sitter vid köksbordet och bloggar lite. Hemtrevligt och lugnt, dottern är hemma och har just krypit ned i sin säng. Trädgårdsmästaren har också gått och lagt sig. Låg och klagade lite över trängseln i sängen Atle under täcker och två katter utsträckata på sidan.

-Vad är det för ett jävla zoo vi har, inte ens sängen får man ha ifred.

Men tillslut somnar han och då kommer Tjorv utsmygandes från sovrummet tar ett skutt upp till diskbänken och sätter sig över hålet och KISSAR högt och ljudligt.

Jag hör bara ett strilande först och tänker att han slagit på kranen lite den begåvade kissen. Det är bättre upp. Han gör sin kvällstoalett i diskhon!

Jag vet att Nils, vår gammel katt, kissar i badkarsavloppet ibland när det krisar men aldrig att han skulle tordas sätta sig i mattes diskho.

Jag är ju pragmatiskt lagd så snabbt ser jag fördelen med att han satt just där och inte på mattan. Det lilla stycket lyckades pricka hålet också så hans tassar var helt torra!

Innanfönster och klisterremsor

Vi har jobbat lite med vinterstöket jag och Atle. Han håller koll på vad som händer och jag klättrar upp och ned på stolen. Idag sätter jag in innanfönstren som jag plockat bort i våras.
Har lovat mig själv att göra lite omsänder under veckorna så att allt inte samlas till söndagar när jag är ledig. Jag är väldigt nöjd med att jag tog ut alla i salen i våras, putsade fönstren och satte tillbaka alla utom ett. Vilken tur att jag inte föll för frestelsen att bara ha enkelglas hela sommaren för det är lite pyssligt det här med remsor. DET TAR TID.


Ljust och fint har vi haft hela sommaren. En liten hund kan kika ut åt alla vädersträck och skälla när han ser något konstigt, typ en man i en knallröd anorak eller inkräktande hund som går förbi på cykelvägen. Om det är en svart hund eller en med shäfer-aktigt trav så blir han helt rabiat för att inte tala om när travtränarna kör det långa passet förbi oss med två, tre ekipage på väg till Bodentravet då blir han helt galen.



Jag tar ut innanfönstren i maj och sätter tillbaka dem i oktober. Vi har gamla munblåsta glas i bågarna, sköra tunna och väldigt vackra. Lite repiga och med någon bubbla här och var. Det gör att jag aldrig kan få helt "rena" fönster. Ganska praktiskt för jag behöver aldrig vara tröttsamt noga med putsningen. Här är det moment blöta klisterremsan.


Så ska de klistras på plats. Remsan gör att det blir tätt in mot värmen alltså ingen kondens mellan rutorna. Det är ungefär 1dm mellan så den luft som "står" där håller värmen bra. Ibland blir det fukt t ex när det är slagregn eller kommer mycket blötsnö som kilar sig in utifrån. Men efter några timmar så torkar det upp igen.
Jag har iallafall skippat det där med fönstervadd, den suger upp vatten som gör att det blir lånvarig fukt så att färgen flagnar. Nä det ska vara renlav mellan det är bäst eller ingenting.




När man klistrat så stryker jag bort överflödigt vatten med trasan och putsar sedan rutorna. Kolla utsikten ned mot sjön, tidigare var här bara skog, man anade bara vattenblänket. Men trädgårdsmästaren och Olof har jobbat med röjning i sommar. Jag blir glad varje gång jag ser ned mot sjön det är så fint.


Så tänkte jag sätta upp lite gardiner som omväxling. Men jag vet inte, det blev så mörkt, ombonat men med dålig sikt så att säga.
Dottern tycker det är mysigt, -Mamma snart är det ju mörkt hela tiden hur som helst, du får ta ned dom när vårsolen kommer igen. Jag får väl vänja mig helt enkelt.

Skinnen har kommit

Våra första skinn från de lamm vi slaktade ifjol har kommit. Jag har valt att göra tre olika längder så vi kan se hur de blir. Ett ekoskinn också.

Vi ska salta om våra nuvarande skinn och skicka dem i tid i år. Förra höstens skinn kom inte iväg förrän i februari, trodde det skulle vara någon surskada eller annat men det gick finfint. Trädgårdsmästaren grälade på mig för att jag inte fick iväg dem och när vi väl skickade dom så var ett i princip frystorkat! Men som sagt det gick bra och alla är kritvita.


Här är det 35mm ekoskinn till vänster och tvättbart 17 mm pälsskinn till höger.
Ekoskinnet är finare i färg och känsla. Det tvättbara blir lite dött med en kall vit ton. Båda är väldigt mjuka och ulliga.
Skinnet som skymtar på korgstolens dyna är getskinn, små skinnbitar ihopsytt till en större "fäll".


Det tredje skinnet blev ett mattskinn, full längd på pälsen, mjukt och vitt.
Härliga skinn men lite sugen är jag på pälsfår just för skinnens skull de har en helt annan lyster. Men, men vita fina skinn till inredning, tofflor och barnvagnen finns det också behov av!
Dynan i den här korgstolen är ett tvättbart skinn inköpt på IKEA, jag kan säga att det är lite skillnad mot det tvättbara från våra finullare.


Kollade runt i trädgården på morgonen efter morgonprommisen med Atle, Rödluvan ger gigantiska äpplen iår, som köpe-äpplen!

Det blir lätt av man glömmer bort växthuset på hösten. Men vi har växter kvar här inne fortfarande. Tomater, chilli och någon pelargon som väntar på vinterförvaring. Cypresserna har stått ute hela sommaren och ska snart få komma in i värmen hos oss. De blir fina höstblommor i köksfönstret.
Lite höstvemod känner jag allt när jag är här inne sommaren är definitivt över.

Trojkan i hagen

Vi passade på att göra lite omgruppering i baggflocken när vi hade slaktaren här. Baxe har fått vandra vidare och 11:an och 7:an har flyttat ihop med Harald.
De bildar en trevlig liten flock. Harald går först och efter kommer parhästarna trippande. Tur att de har en rutinerad gubbe som kan visa dem runt stora bagghagen och extra hagen som vi har vid vägen. Harald verkar nöjd med sitt nya sällskap. Några åthutningar i början fick småkillarna stå ut med så de skulle föstå sin plats i ledet.
Till vänster är Baxes son och till höger Haralds, nr 07, som fick så fina poäng på Riksbedömningen.


Jag har börjat ge ensilage till tackorna. På morgonen får de torrhö och på kvällen ensilage. Det är för att deras magar ska vänja sig vid den kraftiga blöta kosten som jag varvar grovfodret. Än så länge så har det gått bra. Det är bara en av tackorna som är lös i magen.


Det hittar fortfarande grönt att äta i hagarna men kommer rusande så fort de hör att jag är vid foderbordet. Trädgårdsmästaren har sågat ned rönnstammar så de har barkgnag att pyssla med också.

Slakt på höjden

Två veckors semester innebär ju att det blir lite "korvstoppning" med allt när man kommer hem igen både hemma och på företaget. Det i kombination med jetlag har gjort att jag inte har bloggat på ett tag, men nu så ska jag försöka ta igen det.

Redan innan jag for så hade jag bokat tid med vår slaktare, det blev i senaste laget för alla bagglammen har vuxit mycket bra på återväxten. Nu ska jag ine klaga på höga slaktvikter med 24- 25 kg mot 19 kg ifjol är en viss skillnad och bra för att vara Finullsfår.

Nr 11 här på bilden har jag sparat, bara så att ni vet.

Sedan jag kom hem så har jag utfodrat med lite gottgott inne i deras vindskydd och vant dem med att bli instängda där en stund. Så också på deras sista dag. Lugnt och stilla mumsade de på finaste höet och lät sig klias och pysslas med.

Mina vänner frågar mig om det är jobbigt att slakta lammen. Jag är inte oberörd men samtidigt så har det ju varit planen för flera av dem sen de föddes. Vissa av bagglammen har börjat bli buffliga och det är mycket baggfasoner med stångningar i flocken och mot oss plus att betet snart är slut, så det faller sig ganska naturligt att sätta punkt.

Vi gör hemslakt än så länge. När vi har fler lamm så ska vi skicka till slakteri. Nu har vi fyllt familjens frys med finaste lammköttet och skinnen ligger saltade i ladan.

Finullsfår får ett fint marmorerat kött. Ifjol tyckte jag att det såg jättebra ut men i år har det blivit än bättre. Mer kilon men inte fetare, precis som det ska vara.

Vår slaktare Alf hade med sig sin pappa som jobbat som slaktare i många år.

-Att slakta lamm var aldrig populärt på slakteriet (Scan) berättar Alfs pappa.

Varför då undrar jag?

-Det är mycket jobb med att flå och en liten kropp att slakta tar tid, nöt är liksom snabbbare och större. Nej lamm var aldrig populärt, det fanns de som bytte skift när de såg att det var dags för lammslakt.

Lugnt och smidigt plockade vi ut ett lamm åt gången. Ingen stress och aldrig någon som blir ensam kvar. Jag sparade två bagglamm till avel och de tyckte förstås att de blev lite ensamma där i vindskyddet. När jag släppte ut dem och de inte såg till resten av flocken så bräkte de lite men började snabbt att beta som vanligt.

Hedda som är en Tysk jaktterrier satt i bilen och tittade på när husse jobbade med gobitarna. Lite fick hon smaka mellan varven.
Tur att det finns människor som vill utöva sitt hantverk på en ledig dag!

Semester, herregud vilket långt inlägg det här blev...

Vi har varit på semester med våra vänner. Resan gick till Florida och kryssning i Karibien med världens största kryssningsfartyg, Oasis of the Seas. För er som är intresserade så kan ni kolla mer om fartyget (som är helt ofattbart enormt på alla sätt) här http://www.royalcaribbean.com/

Här är vi på promenad i Fort Lauderdale, hamnstaden som vi startade vår kryssning från.

På stranden fanns det flera platser där havssköldpaddorna hade lagt sina ägg. Enligt anslag så kan man bli straffad med fängelse om man stör eller förstör deras bon.

Vårt frukosthak i Fort Lauderdale.

På "färjan" som trädgårdsmästaren envisas med att säga. Det här är Central Park, utomhus på 8:e våningen.

Vår sköna hytt med balkong och ständig havsutsikt, här ligger vi i hamn så man kan se över till ett annat kryssningsfartyg som ligger vid samma pir.

Balkongutsikt när vi närmar oss St Thomas.

Fina hatten som Anita fått av sin dotter.

Påfyllning av bränsle.

Från ett höstigt Norrbotten till fuktig, 35 gradig värme, det tar på krafterna, tur att de har så gott om fruktiga drycker i den här världsdelen.

I Nassau, Bahamas besökte vi ett fort som byggdes på 1700-talet. Vi är ju vana vid fort här i Boden men inte sådana som är varma och fuktiga. Problemet med ventilation och temperatur har nog varit lika i alla världsdelar.

Lite djurpark hann vi också med.

Osså Rom, det är Karibiens stora produkt i alla smaker och färger. Jag tycker att de inte ser riktigt pålitliga ut de här gubbarna. De planerar något brottsligt eller?

Havet är nästa outhärdligt blått, även i hamnen där man kan tro att det ska vara oljefläckar och annat grejs i vattnet.

Här är hon, Oasis of the Seas. 5000 passagerare och över 2000 i besättning Ett stort flytande all-inclusive-hotell, så fjärran det jag och trädgårdsmästaren är van vi. Men helt underbart, vi har verkligen haft det skönt med supergod mat och toppservice.

Soldäck i fören, under glastak. Helt outhärdligt varmt, vi föredrog att ligga högst upp på soldäck där man fick känna vinden och verkligen kunde se ut över havet.

Här är vår hytt.

Teater och underhållning på eftermiddagar och kvällar. Kasino, barer, jazzklubbar och dansgolv för alla smaker.

Musicalen Hairspray och Strawberry daiquiri i handen.

Barnpol med skuggande kramvänliga figurer.

Hytterna på insidan mot Central Park. Glastaket i botten är taket på Royalpromenade där butikerna, pubarna och caféerna ligger. Pizzeria fanns det också. Bara att hämta det man vill äta och dricka förutom alkohol och cocacola som man betalar för med sitt kort. Här används endast boardingcard med anslutet kreditkort/bankkort som betalning och identifikation. Aldrig några kontanter. Hela tiden kan man se sitt saldo på TVn i sin hytt!

St Maarten som en gång var Dansk koloni Det fanns fortfarande kvar gamla gatunamn på danska.

På kryssningen följer flera skepp samma rutt. Vi hamnade i oväder eller rättare sagt vi styrde till annan hamn för att undvika orkanen Igor, samma gjorde de andra kryssningsfartygen.

Nära till allt och smala gator som det är i städer som byggts på 1700-talet. Patrullerande polis på cykel i full mundering och med välfylld vattenflaska.

Alla av- och påstigningar har fungerat bra aldrig kaos eller trängsel. Superbra logistik och klara tydliga regler med tider för avgång och sista påstigning. Trots det så är det alltid någon som missar båten varje resa. Det kan bli dyrt för båten väntar inte.

Våra balkonger gick att öppna mellan varandra.

Restaurangen i tre våningar, där vi satt började bordsnumren på 700! Skulle velat kika in i köket för att se hur i hela friden de klarar av att serva så många med så god mat och perfekt timing två gånger varje kväll. Menyerna var helt utsökta och våra servitörer så proffsiga och trevliga.

Nu är det sallad och lättare mat som gäller framöver. Kan vara bra att deffa lite inför en sådan här resa. Man kan ju inte sitta och peta i maten och kommer det in en sådan här fin eftertätt så måste den avsmakas eller hur?

Trots 5000 passagerare var det aldrig trängsel. Det här är på förmiddagen, bara att välja var man vill ligga.

Lokal innevånare i hamnen på St Maarten.

Ett besök på en av världens vackraste stränder, topp 10 enligt National Geographic

Två dagar i Fort Lauderdale, sju dagar ute på havet och sedan tre dagar i Miami för att shoppa och sola lite mer. Vi har haft det toppen, kryssning blir det säkert någon fler gång. Ett nytt sätt att resa för oss, man kan vila och läsa bok, göra utfärder eller bara uppleva båten. Det finns saker att göra för den som är rastlös och äventyrlig. Jag kan verkligen rekommendera det!

Men nu är vi tillbaka i selen igen, det är jobb för hela slanten. Dottern, O och syrran har skött om gården och djuren jättebra, ny hage, färdigströat i fårstallet, slyröjt vid sjön, syltat och saftat och städat i ladan, det uppskattas verkligen. Att dottern också har hoppat in och arbetat på företaget i mitt ställe är verkligen en förmån för mig. Vi har haft semester!