Slapp katt, vattenslangar och vi sätter igång växthuset.

 Nu har vi snöfritt och vårgrönska, äntligen har vi bästa säsongen här! Norrbottnisk vår är intensiv, den fullkomligt expoderar så man får verkligen stanna upp för att vara med om lövsprickningen. Vi har börjat förbereda betessäsongen. En del i det är att se till att det finns vatten till fåren på betena. Vattenposten har vi bakom huset, sedan har vi slang med ett antal förgreningar till grönsaksland, växthus och de olika hagarna. Slangar ska läggas ut efter att de varit vinterförvarade, fast i år så lät vi några ligga kvar under snön och det har gått bra det med.
Tjorv slappar i morgonsolen på baksidan av huset och håller koll på mitt fixande med kranar och kopplingar.

Växthuset är städat, här ska vi bättra på jorden i bäddarna genom att ta bort hälften och skopa i av fårens stallgödsel, Vi tar både brunnen gödsel och den som vi städat bort från vinterhagen. Den senare är lite urlakad av snö och slask men har tidigare år visat sig ha lagom med effekt till våra tomatplantor.

Tomaterna har trädgårdsmästaren drivit upp på jobbet. Skönt att slippa odlingsdjungeln som vi hade i fjol här hemma. Man ser ju att dom blir så mycket bättre med rätta odlingsförhållanden.
När man odlar tomater hemma inomhus så är det i första hand brist på ljus som gör att de ränner och blir taniga. Sedan kan man ju iofs glömma att tjuva och ha dom för tätt, det är inte heller så gynnsamt. Men utan bra ljus så blir det bara pannkaka av all odling.

Så nu har vi kommit igång med växthuset, det blir lite pyssel på kvällarna den här tiden på året fast nu borde vi hinna det mesta i helgen. Gurkan får vi vänta med att sätta ut till juni eftersom vi fortfarande har nattkallt och vårt växthus inte är uppvärmt.
Idag regnar det och är endast 6 grader varmt ute, inget kul väder med andra ord. Men i växthuset kan man ju alltid hålla till, kanske i sällskap med en kaffekopp och grep. Trevlig helg på er!

Lite husligheter och gräsbrand.

Mellan lamningarna har jag försökt få lite gjort hemma. Jag har kunnat ta ledigt från arbete men även jobbat hemifrån kombinerat med halva dagar på firman.
Så jag har varit lite huslig och putsat fönster, vädrat och dammat, städat bilar och fixat med sådant där som man gör när vårsolen börjar göra sig påmind. Vi har precis fått barmark och lite grönska så någon odlingsvår är vi inte inne i ännu, sneglar bara på trädgårdslandet och planerar lite flyktigt hur vi ska göra iår.

Timringen som Olof och trädgårdsmästaren flyttade i oktober ska färddigställas. All takplåt ska på plats, hängrännor monteras och dörrhålet stadgas. Månadsskiftet maj/juni ska fåren få komma ut på försommarbete, då ska deras sommarlada vara klar att tas i bruk.

Men det är några veckor bort fortfarande. I baggarnas vinterhage bakom lagårdsväggen ligger snön kvar fram till juni. Killarna ska få komma på bete i sin sommarhagen nere vid sjön så småningom. Vattennivån ska bara sjunka till det mer normala först. Än så länge är allt brunt och grått så inget grönt gräs lockar på andra sidan hagens stängsel. Vi får se om de är lika pigga på att ta sig ut hagen som de var i höstas...

Vi har bränt av lite gammal förna i gårdshagen. Ifjol var vi så överens om att vi skulle bränna alla äldre vallar denna säsong men det har antingen varit för blött i marken eller fel vind. Jag är livrädd för gräsbrand som hoppar runt och får fäste i någon gammal träbyggnad, såna har vi ju gott om på den här gården. Här har vi vattnat kanterna innan vi eldade eftersom det var extremt torrt och marken angränsar till gården. Vattenslangen räcker inte ut till kanterna så därför blev det enklast med vattenkannor för att nå. Det brann friskt och självklart friskade vinden i så elden fick upp ett rasande tempo innan vi avbröt.

Summering av årets lamning; 2,4 lamm per tacka.

Årets lamning har varit långdragen men ganska problemfri. Endast ett svårt felläge som slutade med insats från veterinär. De andra fellägena som mestadels har varit sätesbjudningar på trillingfödslar har jag klarat av utan problem. Nu ingriper jag snabbare, just när rumpan kommer först så blir det som ingen fart i värkarbetet och fosterblåsan uteblir samt att tacka gärna kissar och hukar stup i ett.

Lammen har varit pigga och i bra storlek mot fjolårets väldigt varierade kullar, även trillingar och fyrlingar har haft bra vikter.
Däremot har vi haft för trångt i vårt lilla fårstall, för många djur mot slutet så tackorna som varit kvar att lamma har jag verkligen fått passa på.
Oftast har det gått bra, som tackan på bilderna som lammade i grupp under "siestan" då de flesta lamm tar sig en tupplur.

Inte optimalt men med lite assistans så går det, man får hålla koll på att lammet inte försvinner bland alla andra lamm om man inte hinner boxa in henne då första har kommit. Mina tackor är förvånandsvärt dåliga på att sno andras barn som tur är. Efter att hon fått andra lammet boxade jag in dom så de fick lung och ro, sedan kom det ett tredje lamm också.

När sista tackan lammar är man lite blasé på lamningar men känslan är så skön för nu vet man att man lämnar perioden med vaknätter bakom sig.
Pinglan som är andra lammare valde att göra det ute i rastfållan medan övriga flocken låg inne i skuggan och idisslade.

Första lammet är välslickat och helt vitt innan hon sätter igång med andra som tar tid. Jag inser att något är fel och passar på att känna efter när hon lägger sig ner vid en värk och precis som jag trodde så kom den lille med rumpan först. Rättar snabbt och vid nästa krystvärk är han ute. Tredje lammet kom sedan av bara farten.

Det här blev en fin stund att minnas, riktigt vårväder med Storspoven som drillar i hagen och en sol som värmer. Mycket skönt att sitta hos den lilla fårfamiljen och njuta av hela situationen. Pinglan fick en 10 liters hink med ljummet vatten som hon tömde i ett svep och sedan finaste torrhöet att knapra på. Själv tog jag eftermiddagskaffet sittandes på backen mot ladugårdsväggen helt avslappnad och nöjd.

Summeringen av årets lamning blev 41 lamm på 17 tackor vilket blir 2,4 levande lamm per tacka. Utöver de så fick vi en dödfödd som inte var fullgången och en som dog precis vid födseln. Det var Pinglan (i texten ovan) som senare när jag boxat in henne fick ett fjärde lamm som inte klarade sig, jag tror att det blev något fel med syretillförseln då delar av efterbörden kommit ut innan lammet. Nu hade hon ju tre redan och det kan räcka med det.

Vår bruna bagge Putte gav svarta lamm, Lester har gett stora och kraftiga vita och skäckiga lamm medan Bruse vår renrasiga vita finullsbagge har fått kritvita lamm med rosa nosar, alla nästa identiskt lika varandra. 17 tacklamm och 24 baggar.

Sneakpeak hos dottern...

Försöker umgås så mycket vi kan med vår nyaste familjemedlem så det blir en del besök hemma hos dottern och Olof. Tillvaron just nu är så olik hur jag levde förra våren då jag var mitt uppe i försäljningen av mitt café och samtidigt laddade för en sista sommar-högsäsong innan jag avslutade det kapitlet. 

Nu kan jag flexa och jobba hemifrån, har inga öppettider som måste passas och kan vara ledig alla helger, det är sådan lyx för mig. Ovant och väldigt annorlunda ibörjan men nu har jag vant mig, det går fort att skaffa sig nya rutiner och vanor. Familjen, gården och fåren är sig lika iallafall. Det här året har varit vikt för omställning av mitt och trädgårdsmästarens liv. 

Det har fått ta sin tid att komma in i nya rutiner men nu när mannen jobbar i sitt gamla företag igen och lammningen pågår känns det nästan som vanligt. Den största förändringen är iallafall att vi blivit mormor och morfar! Det är helt annorlunda mot att få egna barn kan jag upplysa, man kan helt själviskt prioritera den mysiga delen av småbarnslivet.

På bilden ett stickprojektt i mjuk alpacka som min syrra knåpat ihop med sina "egna små händer" (som vi säger i den här familjen när någon är händig) . Lillkillen är så fin i de hemstickade plaggen.

Kök med fyndad loppisbabykorg vid järnspisen, iklädd nytt tyg förstås. Moderna mammor och pappor har liksom förvaringsyta för allt, även små barn :-), sedan är ju den här korgen grymt dekorativ också... och praktisk då den har små hjul och kan dras omkring. Kan sedan användas att samla ihop alla kringströdda leksaker i kom min gamla arbetskompis Barbro på. Då får den hänga med ett tag till efter det att babytiden passerats.

Vardagsrum med babyspjälsäng som dottern men även jag och mina syskon legat i som barn. Som sagt, medan de är små är det praktiskt och behändigt med sov och liggplats nära till hands.

Babykorg med babynest och liten babykille som sover gott! Babynest är (för mig och min generation skulle jag tro) en modernitet. Smart med en vadderad "insats" som kan användas i sängen, soffan, golvet, köksbordet ja över allt där en baby kan ligga utan att trilla ned. Vadderingen gör det ombonat och begränsat medan de är riktigt små. Ser framför mig att våra katter skulle tycka det var ett ypperligt ställa att rulla ihop sig i!! 

Nattmålet

Nja inte precis natt, sista målet ger jag vid 23-tiden. Att kliva upp kl 03.00 och ge nattmål gör jag bara de första tre dagarna då lammet får mat var 3-4:e timme, sedan går jag över till att ge 4 gånger varav det sista för kvällen någon gång efter 23.00.
Frukost serveras vid sju. Då är en liten ulltuss väldigt angelägen att få tömma sin vällingflaska.

Lite beroende på hur stor och hungrig lammet är går jag ganska snabbt över till lammbar. Oftast finns det något till lamm som behöver stödmatas lite då tackans juver inte räcker till trillingar och fyrlingar alla gånger. För det mesta klarar en tacka tre lamm om de är jämnstora, men så fort någon är lite mindre eller svagare på något sätt så slutar det med att lammet alltid kommer sist till spenen som redan är tömd på all fet mjölk. Det säger sig självt att det inte blir bra tillväxt på det. Men den här tjejen är ingen liten skrutt. Det blir nog en stor och fin tacka av henne, Finull blandad med bagge av Päls och Leicester.

Här lammas det och fluffig rybshalm

Lamningen är igång, några lamm har vi fått men det verkar bli utdraget iår, jag får ju ha i åtanke att det var helt nya ungbaggar vi använde oss av det här säsongen. Alla tre är fertila då det kommit lamm i varje betäckningsgrupp, alltid något att glädjas åt.

Skäcken fick tre, två bagglamm som är skäckar och en stor vit tacka som kom med rygg och rumpa först, ett felläge som är aningen besvärligt att rätta då det är första lammet. Men det gick tillslut.

Oj jag har verkligen lyckats ta kassa bilder, de här små typerna har enormt svårt för att stå still någon längre stund. Det ska iallafall föreställa en kull svarta trillingar...

Mia fick tvillingar där ena lammet varit dött sedan en tid. Slutade med veterinärbesök då det döda lammet och det levande hade trasslat in sig i varandras ben och jag gav upp mina försök att rätta bakåtslaget huvud på en kropp som hade 8 ben kändes det som. Veterinär Sofia trasslade ut det hela och lyckades få ut det levande lammet med bakbenen först.
Mycket bök med den rättningen, jag hade aldrig vågat ta i som hon gjorde för att lösa situationen, slaktmasken låg nära till hands ett tag kan man nog säga. Men nu några dagar senare med Penovet och Metacam är tackan som vanligt igen, hon var på benen redan samma kväll, något mör men väldigt omvårdande och pysslig med sitt tacklamm. Det blir en dyr lammstek det här kommenterade trädgårdsmästaren. Vi får väl se vad det blir av den här stadiga tjejen.

Nu väntar vi bara på att lamningen ska sätta igång ordentligt.

Under tiden har jag passat på att bunkra upp med lite råmjölk i frysen.

Det finns mer att hämta. Lillis har ett riktigt kojuver, inget att eftersträva men hon är vår förståndiga ledartacka. En sådan dam tar man inte bort hur som helst, stora fina lamm får hon och de får alltid nog med mat.

Hon är även dörrvaktare, ligger oftast vid dörren och håller koll på vad som händer utanför. Förresten så har jag precis sprättat en ny rundbal med halm som vi köpte av en annan fårbonde för någon vecka sedan. Vi har haft sådan otur med möglig och jordig halm den här säsongen, jag skrev ju tidigare att jag fortsättningsvis ska försöka köpa av de som har egna djur eftersom de begriper vikten av bra hygien i foder och strö! Hursomhelst var det en riktig fröjd att få strö med fluffig Rybshalm, den var precis som lovat kruttorr. Den nya bädden uppskattades mycket av våra tjocka tackor, skönt att ligga mjukt och fluffigt när man har mage och juver som är i vägen.

Nu förkultiveras och odlas det för fullt!

Sådder och omskolningar på mannnens arbete. Trädgårdsmästaren är åter i selen med sin odling inför vårens och sommarens säsong på Fagernäs Trädgård. Trädgården som han och hans kompanjoner sålde för två år sedan. Efter det är trädgården åter i familjens ägo då de som först köpte gick i konkurs efter en säsong.
Nu är det mannens systerson Lars som gått in som ägare för att driva familjeföretaget vidare i fjärde generation. Han har slimmat organisationen hårt och jobbar mycket samtidigt som han har uppbackning av sin familj och kan ta in trädgårdsmästaren som säsongsarbetare när det gäller odlingen.
Fördelen att vara född in i företaget är väl att man begriper hur mycket arbete som krävs, det finns inga längre semestrar inplanerade de första åren och man är alltid sist prioriterad på lönelistan.
Det är en fysisk och tidvis mycket arbetsintensiv bransch det här som kräver sin företagare för att få bra resultat både kvalitativt och på sista raden i bokslutet.

Jag och dottern tog en promenad hit en dag då jag tagit ledigt från jobbet. Det är så skönt att åter se trädgårdsmästaren i sitt rätta element. Här på trädgården har han sina tassemarker och trots krämpor i kroppen, så mår han som bäst då han håller på med sin odling.
Uppe på värmerören ställer han sina sålådor. De ska ha varmt om fötterna, här får de vara ifred, gäller bara att hålla koll på fukten. Då de börjar gro tar han bort pappret som han täckt med så ljuset hjälper till innan de ska skolas om.

Drivhusen är igångsatta med värme och håller på att fyllas med plantor, här kommer det vara knökfullt om några veckor. Det är fyra drivhus av den här storleken plus det gamla växthuset i anslutning till butiken som ska fyllas med växter. Vart efter våren kommer med mildare väder så slussas växterna ut i kallbänk med glas över.

Planteringsbord med jord, sålådor och bra belysning, här ska det planteras och fyllas flak. Arbetet inför årets plantsäsong har pågått sedan februari då man börjar fylla jord i krukor och bära ut flakvis i kallställda drivhus, sedan slår man på värmen i mitten-slutet på mars och kan efter några dagar börja plantera plugg i varm jord. Så värmer man upp drivhus efter drivhus vartefter man fyller på med sådder.

Dottern inne i växthuset som ligger i anslutning till butiken. Här finns det främst gröna- och blommande växter samt alla sticklingar som man kan köpa för egen framdrivning. Här är värmen på året runt, drivhuset är byggt 1922 och nedgrävt i backen ungefär en meter, allt för att ta tillvara värme. Drivhus på vintern kan man väl likställa med att försöka hålla värmen i ett tält med dubbla dukar, som att elda för kråkorna...

Tomatfröer ska sås, vet inte hur många sorter han planerar för men jag kan inte låta bli att minnas hur vi hade det ifjol då han hade sådde hemma. Vi fullkomligt svämmade över av olika planteringar och sådder, en hel del tog han ju med sig till dåvarande ägarna av trädgården men vi hade ändå växthuset fullt av plantor!

Jag vet iallafall att han som vanligt provar några nya sorter och gamla favoriter plus att "tomatexperten" Åke Truedsson skickade med några äldre fröer (sämre grobarhet på dom) utan kostnad bara så han kan göra nåt av dom.
Under långfredagen jobbade vi hela familjen med att få ner veckans plantor i jorden, 20 000 plugg satte vi på några timmar, det går undan då man är fler som jobbar intensivt några timmar. Skönt och rogivande att stå i drivhusen med fingrarna i jorden och lyssna på vinden utanför, äntligen är det vår.
Glad påsk på er allihop!!!