Vilka är dom här människorna?

Men här tänkte någon fel eller som Stenne skulle säga: Vilka är dom här människorna? Ja, vad är det för smartingar som far ut i skogen och kastar barr och löv förpackade i en plastsäck? Kanske samma kategori som förpackar hundbajs i plastpåse och sedan låter den ligga.
Fast det är nästa värre när jag kommer hem och irriterat berättar för Trädgårdsmästarn och han svarar: Ja vilka idioter! Du tömde väl säcken och tog med den hem? Ehe, nej, hmm det skulle jag naturligtvis gjort, men jag och Sprattlen var på väg så att säga.
Men lugn den ligger säkert kvar nästa gång vi tar den svängen, då kan jag göra en insats, troligtvis har det blivit fler säckar med skräp. Klusterbildning. Aha här är det en tipp för trädgårdsavfall, vi lämnar vårt skräp här vi också.

-Vilka är dom här människorna?

Världens bästa bil, Kingen, får sig en ansiktslyfning rosten på flaket utrotas. Helt klart är att det kommer att ta år innan den skrotas på grund av läckande flak...

Under dagen fixade O eltråden i hagen som jag körde av med "snöret" då jag tog ner lite vegetation under stängslet på måndagkväll. I morse när vi tog morgonkaffe på jobbet så berättade några av mina affärskollegor om det förträffliga med att ligga på spikmatta, man sover så skönt sedan.
Att kroppsarbetade några timmar på kvällskvisten är mitt tips till god sömn. Man kan göra lite tankearbete samtidigt eller meditera. Att ligga på en spikmatta skulle nog göra mig stressad just nu...

Jag har varit förbi Bodenrör och visat bilder på rörsystemet till brunnarna i stallet.

Rådet blev att ta bort allt, borra nytt brunnshål och installera ny pump med isolerade rör osv. Jag ska ta in pris så får vi se. Det blir dyrt initialt men sedan är vattnet "gratis".

Tidigare idag, här tuggas det.

Ikväll, tittar ut och ser min lilla hjord rusa runt i hagen. För någon kväll sedan var det samma spring men "på riktigt" . Jag tror att det var en älg eller kanske en räv i buskarna då, de var rejält uppstressade. Nu är det mer busspring, tackorna drar iväg och lammen efter, sen vänder dom och rusar tillbaka. Ser rätt kul ut. Efter några varv så återgår allt till det vanliga bestyret att beta.

Vi planterar och Atle testar elen i stängslet igen.

Lite "pynt". Mina favoriter just nu som pryder sin plats i köksfönstret. En fin ask i keramik inköp på Deigntorget för ett år sedan och en av mina glaskulor/brevpressar, jag har en lite samling av dem. Dottern tyckte jag var kufig i början men nu har hon vant sig vid min samlarvurm för det här glas-pyntet.
Här ser man också att husmodern inte tagit bort innanfönstren i köket. De ska få sitta i år. Jag lyfter ur de som sitter i sovrummet i år och de i badrummet för de ska målas.

Situationsbundet lärande.
Atle testade elstängslet på ett annat ställe idag. Han förstår inte att den otäcka elen sitter i hela stängslet och i alla trådar som går runt fåren, men nu kanske han har förstått (fåren har ju fattat så det ska väl han också göra förhoppningsvis...).

Han har mest varit rädd att närma sig hagen där han fick en elsmäll första gången, vi grinden Jag tycker inte det är kul när han sätter nosen, örat eller som idag nacken mot eltråden, han ylar och gnyr så det skär i hjärtat. Här vilar han lite efter den hemska upplevelsen. Dumma eltråd.

Trädgårdsmästaren har mycket att göra på jobbet det är högsäsong. Det är öppet alla dagar i veckan fram till midsommar så han är ganska trött när han kommer hem på kvällarna. Men lite plantering i det egna växthuset hinns alltid med. Det är gurka som planteras. Det är liksom hans grej det här med plantering så vi hjälps åt.

Meloner planterades också. Fixade lite utomhus med krukor och sommarmöbler. Nu kan värmen komma så vi kan sitta ute i solen eller slappa i hammocken

Rogivande med betande får, nu är alla nyfikna och kommer gärna fram till mig när jag är i hagen. Det ska klias och klappas lite, lammen smakar på kläderna och tackorna kollar om det finns något gott.

Kväll i soffan.

Det är helg nu.

Nordlig vind, aningens kämpigt att få upp flaggan. Ingen snygg hissning men praktfull när den är på plats. Lite trix med att spänna linorna så de inte smäller och slår hela dagen.

Isigt och kallt ute idag, efter en snabb tur vänder vi hemåt till frukosten.

Mätt och belåten. Matte piffade frukosten med lite grekisk färsbiff, då blir man så här proppmätt.

Vi har öppet idag, ingen ovanlighet, vi har nästan aldrig stängt. Igår var den här tjejen och hjälpte till. Möhipporna duggar tätt så här på vårkanten. Efter lite arbete hos oss hade hennes väninnor ordnat med "mellanmål", starköl och smörgås.

Snart ska jag åka till jobbet och garnera kakor med svenska flaggan!
Nu haglar det ute, muntert...

Orm

Jag tog med Atle på skogspromenad idag. Han har mest varit hemma på gården för vi har ju haft lite får och lamm att pyssla med, så idag hade jag bestämt att vi skulle fara till skogen på min lediga dag. Sussie, matte till Atles tjejkompisar, har sett huggorm där vi bor. Förra sommaren såg jag två döda och överkörda på vägen som går genom byn. Annars är huggorm förknippat med somrarna hos mormor i Snårbäcksliden.

Nu for jag upp till berget för att vandra efter stigar och militärvägar som mest används till träningsrundor för travhästarna vi har i byn. Atle fick springa lös, drog genast iväg på VVU*.

*väldigt viktigt uppdrag

Jag strosar på och försöker hitta någon fin sten att slå mig ner på så att han kan snusa runt hur han vill. När jag kommer där och går så får jag se den här konstiga grenen mitt på "vägen".

Atle har redan sprungit förbi den och är helt ovetande om den levande pinnen. Jag kallar in honom och kopplar honom vid ett träd.

Måste kolla in ormen. Är den död eller? Den ligger still i solen och gonar sig, har ett litet matsmältningsprojekt på gång ser jag. Troligtvis en näbbmus eller liknande. Tur att den låg stilla för då upptäckte inte Atle Sprattle den! Den här var ca 50 cm lång. Jag har alltid trott att de ska var minst en meter. Den lilla tallkotten på första bilden ger en hint om hur STOR den lilla ormen är.

Hur som helst slutade jag att leta efter en "lämplig" sten att slå mig ned på. Atle fick fortsätta att vara kopplad.

Hmm, går jag och muttrar för mig själv, hur stor är chansen att jag stöter på fler ormar? Var inte löjlig, släpp hunden och gå vidare. Nä, jag behåller honom i koppel, man vet aldrig.

Å hej åhå, en till lustig pinne. Ormhassel, här i en ny rörlig skepnad. Det kanske är som med kantareller, har man väl börjat se dem så finns de överallt? Men den här var inte proppmätt. Föst låg den stilla, jag stannade också för att se hur den reagerade. När vi gick fram så slingrade den iväg, snabbt som ögat, den här var mörkgrå och mindre. Den här gången fick Atle syn på den när den försvann i riset och hans reflex var att sätta efter! Hjälp, tur att jag kopplat honom.

Här skyndar den sig ned i riset. Atle sitter fot och tittar på mitt bestyr med kameran som jag har i godisfickan. Sedan när bara svansen av ormen är kvar på vägen kastar han sig fram. Jaktreflex på det som rör sig är inte alltid så bra.

Atles mamma, Posita, har fångat och dödat huggorm, hon är skarp hon!

Ormar väcker lite blandade känslor, mest rädsla för att någon ska bli biten i nosen eller tassen. Men också nyfikenhet, ormar trivs antagligen i det mildare klimatet som varit de senaste åren. Där vi promenerade idag är det torrt och steningt, blandad terräng med grusiga stigar och tallskog. Vi kommer nog att få se fler av dessa sligrande typer. Fridlysta är dom väl också?

Ät

Dom är här nu, svåra att fånga på bild men många var det! Får tänka på något bra som kommer av dessa blodsugares invasion.

Svalorna i ladan har gott om mat...

Morsdag, morsornas dag

Lillisen i fårflocken strök med, han klarade sig inte. Som tur är så var det tvillinglamm så tackan har en kvar att ta hand om. Nu betar lammen duktigt men de diar fortfarande. Här är de, fårmorsorna. De gillar kullen utanför stallet, höglänt, torrt och fin utsikt över hagen. Vi har börjat stängsla andra hagen nu.

Jag gjorde en tårta till oss på morsdag. För det mesta bukar vi gå ut och äta den här helgen men i år så kom O:s föräldrar och bror på besök!

Söndagen var rekordvarm (28 grader kl 14.00) och blåsig, här sitter vi skyddade från blåsten men ändå ute, Olof, Marianne och Nils-Arne i växthuset. Morsornas dag blev en mixad heldag med besök på Handelsträdgården grillning, fårpyssel och stängsling

Järnspikar också!

Eller: gud förbannat helvetes jävlar...

Jag är uppvuxen med svordomar. Min pappa är en fena på att svära långa haranger när det jävlas, det har han alltid gjort.
Nu för tiden så svär han inte så mycket men när han var i 60-70 årsåldern och hjälpte oss syskon med våra husrenoveringar eller när han byggde på de egna projekten då kryddades spikandet och sågandet med diverse svordomar i olika kombinationer, gärna uppblandat med lite muntert visslande när arbetet flöt på.

Vi får oss en lektion i spikens utformning och revolutionen med dyckertens inträde på snickeriscenen.

Här fnissar han och svär lite över de hopplösa tofflorna som han lånat av Trädgårdsmästaren för att ta sig till kaffebordet i växthuset på lördagkväll.



SENARE LÖRDAG KVÄLL

Fy farfar vad smutsig jag blev om tassarna! Jag och syrran har gosat med fåren lite.

Landkrabbor och sötvattenspirarter, ge mig lite rom!
Blir lite nostalgisk när vi smakar den mörka Old Monk från Goa, Indien. Citron och lime är gott i men det går utmärkt utan. I Indien är Coca colan den dyra ingrediensen.