Slår vallarna

Nu visar väderprognosen hyfsat i flera dagar. Sol och vind vill vi ha till på fredag, okej vädergudarna? Johan kom förbi i eftermiddag och slog som vi kommit överens om.
Det är alltid jobbigt att bestämma när det blir bäst skörd för oss och våra djur. Här ikring är det många hästgårdar plus mjölkproducenter som arrenderar åkrar. De har helt olika krav på foder. Hästägarna slår sent och mjölkbönderna tar flera skördar så de håller på längre in på hösten. Så det är ingen idé att kolla hur dom gör.
Vi kör vårt eger race, här i Svartbyn är vi först ut och ändå känns det sent efter denna kalla och blöta försommar. Men markerna var hyfsat torra, bara på ett ställe, runt kallkällan, var det omöjligt att köra. Där körde Johan ned sig med storplogen för några år sedan, var nära att han måst hämta grävaren för att lyfta upp ekipaget. Den gången räckte det med att bröderna kom med två traktorer och drog upp honom så det hörnet är liksom en igenvuxen blötmark för det mesta.

I år har vi inte gödslat något, vitklövern har vuxit ordentligt men det har tyvärr också smörblomman. Vi låter den nog ligga en säsong till men sedan vete sjutton om vi inte måste göra om den. Vi betar  vår vall med rotation så djuren alltid har välkomstbete och ett hyfsat "rent bete" när lammen växer som mest. Det året vi plöjer upp så kan vi nog inte ha några lamm för det kommer inte att räcka till med både bete och foder till en större flock.

Det är mycket att lära sig om vallodling men väldigt intressant. Rödklöver som är bra för kor är inte alls lämpligt i större mängd till får då den innehåller växtöstrogen som ökar risken för framfall på tackan. Timotej är inte alls så populärt hos fåren då den lätt blir för grov och träig.

Bäst är faktiskt örter, lite ogräs av olika sorter också gräs förstås. Får äter och sorterar sin mat, ganska smart för de äter det näringsrikaste och godaste först sedan går de neråt på skala, kvar blir det dom inte alls vill ha, det är liksom ingen idé att ödsla idisslings-energi på näringsfattiga pinninga stån som kostar mer än det smakar och det är ju synnerligen klokt

. 

Mina tackor älskar mjölkört, maskrosor, sursöta och hallonsnår. Sälg som inte är förvuxen springer dom nästa genom stängslet för att få. Men bäst är nog ändå Rönn, den kan de vandra långa vägar för att få toppa några gånger per sommar. Vitklöver som är proteinrik är ingen optimal betesväxt, är nog inte så smaklig och gör att de får väldigt lösa magar men i hösilage och hö är den väldigt populär.

Våra trilling- och fyrlingskullar detta år hänger antagligen ihop med ett väldigt bra grovfoder. Så egentligen  gör det ingeting ifall det är lite mer medelmåttiga näringsvärden i årets skörd, Vi behöver inte få sådan utdelning på lamm varje år!  

Vi tänker ibland att man skulle ha egen maskin, men det är så enkelt att leja, det stressiga är väl att få det gjort när man vill för oftast så kommer ju alla andra på det samtidigt. Men det är mycket pengar i inköp och bara underhållet, kan tänka mig att det är precis när man behöver grejerna som det börjar knasa.

Hundkex, hundloka, drottningens spetsar (queen Anne) och allt vad den kallas, den växer som bara den iår, eller är det så att i vår kommun, som har det väldigt ansträngt ekonomiskt, ser man den för de slår inga grönområden nu förtiden, jag passerar flera "fält" med sådan här när jag åker in till jobbet och reflexmässsigt tänker jag att här kunde mina får gå och beta, vad det skulle bli fint!

Gårdens jägare får middagen serverad på bron, de är mycket utevistelse för dessa tre killar nu. Men helt klart är det inget sorkår iår. Ifjol var det rentav jobbigt med alla arga sorkar som katterna släpade hem för att "leka" med, det slutade alltid med att vi fick slå ihjäl dom då de var så stora så katterna var lite skraja för deras anfall med blottade tänder. Men en och annan tar de ju förstås, de är nyss avmaskade just på grund av den menyn.