Gick en sväng runt gården under söndagen. Det har regnat de senaste dagarna men är varmt och skönt ute, tackorna har fått komma till nytt bete så de är nöjda och står i blötgräset och idisslar. Tjorv är mindre nöjd, gillar inte regn och gör allt för att hålla sig torr om tassarna. Tur att vi har stora ladan katterna kan hålla till i, de är både på vinden och under golvet och gör vad nu katter gör...
Nere vid sjön i hörnet på en av hagarna behöver ledet lagas med en ny stör. Kommer att kontrollera stängsel här eftersom vi släpper hit baggarna längre fram på sommaren och vi vill ju undvika att de stora gubbarna kommer ut på fel sida om stängslet. Jag vet att de går hem till gården så fort de kan, de vill inte vara ute på okänd mark någon längre stund men risken är då att de får syn på tackorna och vill ansluta till den flocken, något som vi vill undvika. Fårhållning med baggar handlar mycket om "vart ska vi sätta baggarna" större delen av året, de är ju bara i tjänst två-tre veckor varje år.
En av våra långliggande vallar ser ut så här, vi lär slå ut den om två veckor ungefär. Den här delen är gammal och full av gräs, örter, ogräs och annat mumsigt som får gillar. Helt klart kommer några av de smakligaste ensilagebollarna från den här vallen om du frågar våra tackor. Den som är van att odla kofoder tror jag tycker detta är skräp men jag blir varm och glad av den här "blomsterängen".
I kanten på ovanstående blomsteräng låter jag baggarna beta. Här har det varit fullt med hallonssnår, sälg, älgört, brännässla och gammalt ihoptrasslat fårstängsel/taggtråd. Men nu då de håller det ätbara nertuggat och jag slår med röjmaskinen det som de ratar så börjar det se riktigt bra ut. På köpet har vi även kommit åt att ta bort gammalt stängsel som vuxit fast i träd och buskar.
Mycket på den här gården har handlat om att sanera marken från gamla stängsel av taggtråd och fårnät, verkligen livsfarligt för får och lamm. Vi har fått bort det mesta men är långt ifrån färdiga, det dyker alltid upp nya gömmor av järntråd vartefter vi röjer.
Tanken är att kunna slå även den här delen av "blomsterängen" som foder. Johan som vi anlitar brukar inte vilja gå ut i buskagen med sina maskiner då han slår (verkligen klokt med tanke på alla gamla stängseldelar) men nu kan han snart lägga till fem meter på yttervarvet i den här delen av vallen/hagen. Det är sådant här jag blir så tillfreds av, när man ser resultat av betande och trampande, det gör stor skillnad efter några säsonger.
Nu hoppas vi bara att denna sommar får bli lagom blöt, vi har i början på juni haft flera dagars regnande i kombination med stormvindar upp till 24s/m vilket är mycket i dessa trakter. Just nu verkar det vara ett nytt regnområde som parkerat sig över oss dock utan stormvindar tack och lov. Vi håller tummarna, fyller våra vattenkar och inväntar lite mer soligt väder framöver.
söndag 19 juni 2016
lördag 18 juni 2016
Vad har vi gjort sedan sist?
I fjol satte jag jordärtskockor och de har minsann överlevt, förmodar att detta kan bli ett framtida problem ifall jag inte håller efter dom och begränsar deras yta manuellt. Men väldigt kul att den här knölen verkar trivas i vårt grönsaksland!
Trädgårdslandet är grävt, planterat och nästan klart, vi har bara några gångar som ska täckas med tidningar och ensilage för att hålla värsta ogräset borta, det blir mindre att rensa iallafall. Att vi är klar med detta jobb till 15 juni får nog räknas som en bedrift för mig och trädgårdsmästaren då vi är alltid sena. Men i år så har vi haft flera fina och varma dagar i maj så jorden hann torka och "reda" sig ordentligt, skönt att få gräva klart innan myggen invaderar. Nu sak vi bara hålla efter och komplettera med sådder vart efter sommaren framskrider och vi skördar.
Som sagt det är ett test, är det något vi har gott om så är det sälg/sly och det vore särdeles trevligt om den gick att använda till något dekorativt. Den är i vilket fall väldigt livskraftig då dessa pinnar har övervintrat i tre plastkrukor bortglömda under en snödriva och sedan blivit styvmoderligt behandlade utan vatten eller annan näring innan trädgårdsmästaren planterade dom här.
Målningsprojektet är inne på sista gaveln denna säsong. Vi har ju verkligen inte jobbat ihjäl oss med fasadmålningen. Vet inte riktigt vilket som är att föredra, att göra allting färdigt på en sommar och inte få tid för något annat (känns det som) eller sprida ut målningen över tre sommarsäsonger (som det blir den här gången, tanken var att göra det på två) så att det verkligen känns som ett långtidsprojekt.
Nåväl fjolårets juli var en blöt och regnig månad. Det regnade tre dagar ihållande och var uppehåll i tre eller fyra dagar i flera veckor. Så vi hade i vilket fall som helst inte hunnit med gaveln då den kräver mycket underlagsarbete. Här syns det att vi ändrat kulören till en mer ljusgul gulockra samtidigt som jag gjort den grå knuten varmgrå istället för den mer kalla nyansen av ljusgrå. Grönt är fortfarande kromoxidgrön.
Tidigare i vår så har vi såklart haft lamning på gården, den började en lördagskväll då vi hade gäster till middag och för att sedan pågå under tio dagar. Precis som vi vill ha det, en jämn ström med lamm som kommer under en kortare period. Målet var två veckor så tio dagar var ju över förväntan! Här ligger mannen under fällen och tar igen sig efter morgonens utfodring den där helgen i april då vi hade middagsgäster kvällen innan. Vi chansade nämligen att lammen skulle komma någon dag senare trots att jag visste att det kunde börja den lördagen. Jag brukar undvika att ställa till med kalas när jag vet att jag kan behövas ute i stallet. Nu blev det precis så iallafall, det gick bra men blev lite stressigt och maten kom inte på bordet förrän sent.
Vi har bara haft tolv tackor denna vinter varav elva lammat. Det blev totalt 28 levande lamm. En tacka fick tre ofullgångna plus en fullgången som dog i magen. Verkligen sorglig och jobbig lamning, att dra ut döda små lamm ett efter ett var inte kul. Tackan var helt slut efter det men repade sig efter några timmar och fick till sin lycka adoptera ett lamm då en annan tacka fick trillingar några timmar senare. Jag bara tog undan det sista lammet precis då det kom ut och lade in det hos Pinglan som var utan lamm. Oj så hon pysslade och pratade med lammet, hon fick helt klart ny energi av att få göra sin uppgift!
Den här säsongen har jag hållit olammade tackor i egen grupp, blev mycket lugnare på så vis. Tackor med lamm i egen storbox med sin fodergiva och olammade i en avdelning närmast ytterdörren med tillgång till rasthage så de kunde välja att ligga ute på dagarna eller vara inne.
Lamningen var i rätt tid men däremot så hann vi inte klippa innan lamning, så veckan efter sista lammat kom Martin förbi och klippte alla tackor och baggar. Vilken jobbig klippdag! Det gör jag aldrig om, dels så var de svårklippta med tät tjock ull på varma kroppar (i början på maj) men framförallt så var det stressigt för både tackor och lamm eftersom jag av hanteringsskäl skiljde av dem från varandra innan vi skulle plocka ut tackorna en och en. Just klippningen tyckte Martin var ovanligt tung och slitig men logistiken var det inget fel på, bara att ha öronproppar och koppla bort oväsendet enligt honom. Ja, jag är väl lite för blödig men jag såg att även tackorna tyckte det var stressigt men skönt att bli av med all ull förstås.
Baggarna är alltid ett kapitel för sig, blir lite rodeo innan vi har dom på rumpa, men men det går på något sätt varje gång tack vare att klipparen är så lugn och van att hantera stora baggar.
Valborgsmässoafton eldade vi upp resterande rishögar på det nya betet vi röjt under hösten och vintern, då såg det ut så här. Behöver putsas också men det får bli till hösten. I sommar ska fåren få beta det som går. Alla stubbar lär sätta nya skott så det är bra om tackorna håller efter det vi röjt bort.
Denna vår har vi eldat mycket gammalt gräs. Vi har aldrig tidigare behövt elda i den omfattning vi gjort i år. Det beror på fjolårets regniga sommar med översvämning av markerna som följd, det blev så blött och surt att våra låglänta partier på vallarna inte bar några maskiner och att slå med lie eller röjmaskin finns inte med på kartan, det var det för stora ytor för att klara av och för blött förstås.
Det blir hursomhelst fin grönska efter det att elden gjort sitt så jag gör det gärna även om det tar tid och inte alltid är genomförbart beroende på väder och vind. Ja, det var en lite resumé över det som varit på gården sedan april. Hej hej!
lördag 16 april 2016
Våren i antågande och handvevat.
Våren kryper sakta fram, än har vi gott om snö och is, det passar bra att sköta om lite verktyg sådana här dagar. Slöa yxor tycks vi alltid ha gott om på den här gården.
Handvevat men relativt lätt att dra runt om man bara ska stå en kortare stund och slipa.
Min pappas gamla slipsten som jag har vevat mycket som barn. Fastmonterad på en bock så den är lätt att lyfta fram då den ska användas.
Ja ni ser ju hur muntert det ser ut här. Snö och is i olika stadier av förfall. Vi har fortfarande minusgrader på nätterna så det tinar bara under halva dygnet, men det går ganska snabbt ändå. Sångsvan och Tranor flyger över hustaken trumpetande sin karaktäristiska sång, våren känns på riktigt nu!.
Inne i växthuset är det såklart varmt och skönt på dagarna. Har planterat några krukor med penséer bara för att få lite vårkänning. Här hos oss hoppar vi över lökväxter ute i "trädgården". Känns inte som någon stor idé då de oftast blommar först till midsommarafton. Men penséer är riktiga aprilväxter här hos oss, stryktåliga som de är med "växtglykol" i bladverket. Ha en fin lördag!
Handvevat men relativt lätt att dra runt om man bara ska stå en kortare stund och slipa.
Min pappas gamla slipsten som jag har vevat mycket som barn. Fastmonterad på en bock så den är lätt att lyfta fram då den ska användas.
Ja ni ser ju hur muntert det ser ut här. Snö och is i olika stadier av förfall. Vi har fortfarande minusgrader på nätterna så det tinar bara under halva dygnet, men det går ganska snabbt ändå. Sångsvan och Tranor flyger över hustaken trumpetande sin karaktäristiska sång, våren känns på riktigt nu!.
Inne i växthuset är det såklart varmt och skönt på dagarna. Har planterat några krukor med penséer bara för att få lite vårkänning. Här hos oss hoppar vi över lökväxter ute i "trädgården". Känns inte som någon stor idé då de oftast blommar först till midsommarafton. Men penséer är riktiga aprilväxter här hos oss, stryktåliga som de är med "växtglykol" i bladverket. Ha en fin lördag!
onsdag 13 april 2016
Godmorgon!
Morgonens fårhussysslor utförda, spatserar och balanser in igen på dessa spänger. Våran väldigt omysiga gårdsplan ser ut så här varje vår, nu har det iofs torkat upp betydlig, bilden är tagen för några dagar sedan. Vi har inte brytt oss om att göra någon fin plattbeläggning eller grusgång, det ser ut precis som det alltid har gjort på den här gården, övervuxen pinnmo som är stadig och hård att gå på även de mest blöta tiderna på året. Spången är mest för att undvika att dra in så mycket grus och boss, katterna uppskattar den också, de gillar att hålla tassarna torra och rena.
Vi väntar fortfarande på lammen, första lamning kan ske till helgen på lördag om jag har noterat tackornas betäckning rätt. Jag brukar ju hålla koll på hur baggen gör sitt jobb helt enkelt genom att se på tackans kors om hon haft någon bagge över sig, det brukar synas ganska tydligt när man vet vad man ska titta efter.
Det är blött och ganska lerigt ute i deras rastfålla så de hålls helst inomhus, vi fodrar allting inne sedan några veckor tillbaka. Alla ser ut att vara i bra form, det här året kommer vi att klippa alla efter lamning. Vi reste ju på semester i mars och sedan har dagarna rullat på så det blev lite snävt med tid helt enkelt. Inte optimalt men jag har iallafall sluppit våndas över snaggade tackor och kalla nätter, vi har ju ofta -20C på nätterna i mars så det har vi sluppit i år.
Foderanalysen vi gjorde på ensilaget visade något sämre värden på energi och protein än tidigare år så därför har vi ökat på givan samt ger mer kraftfoder än tidigare. Resultatet lär visa sig när lamningen kommer igång. Vi vill inte ha för stora lamm så tackan får problem vid lamning men de ska heller inte vara svaga av underutfodring, svår balansgång då vi inte scannar våra djur utan bara får anta att de får minst två eller tre lamm (eller fyra) som är vanligast bland Finullsfår.
söndag 10 april 2016
Röjning fortsätter och hävdad betesmark.
Vi har tagit ner träd för kommande eldingssäsonger. Eller vi och vi, rättare sagt jag har skött marktjänsten och servat men räknar med att vara mer behjälplig vid vedklyvning och stapling senare hemma på gården. I år så kapar de alla längder nere på skiftet och kör hem och tippar på hög, då slipper vi ha berg med sågspån hemma under våren och sommaren. Hur man än krattar och sopar så ligger det alltid kvar på gårdslplanen och i gräset.
Timmerhuggande svärson tar igen sig på en stubbe. Det här är i kanten av en åker som ligger höglänt och torrt, jag räknar med att vi på sikt kan öka på odlingsyta och slå vall även här om några år. Nu till våren släpper vi baggarna på bete här så får de gå och trampa och äta av det som börjar växa. Räknar med att ta röjsågen några varv för att hålla bort sly och hallonsnår också.
Det blir nog bra med tiden. Man måste ibland stanna upp och tänka efter vad vi uträttat på den här gården som stått obrukad i så många år innan vi skaffade djur. Ingenting går fort när det ska göra för hand. Man blir lätt otålig och vill helst bara meja ner all busk och sly på en gång men det finns ju en finess i att samarbeta med betesdjur, de återerövrar marken bit för bit och ser till att hålla den öppen och hävdad med lite hjälp av oss.
Innan vi hade får gjorde vi några röjningar för att öppna upp, det blev ju ett riktigt sisyfosarbete då det bara på tre-fyra år stod manshög sälg på samma plats igen. Den här marken är inte någon produktiv skogsmark utan rätt och slätt impediment så någon produktiv skog kan det aldrig bli tal om, den är bitvis väldigt olämplig för får (på de blöta och sumpiga partierna) men lite dungar med sälg och rönn får vi leva med, bin och andra polinerare ska ju ha sitt de med. På det hela taget så finns det gott om bete för våra får, det gäller bara för oss att öppna upp och stängsla så de kan få komma åt alla godsaker när det grönskar.
Timmerhuggande svärson tar igen sig på en stubbe. Det här är i kanten av en åker som ligger höglänt och torrt, jag räknar med att vi på sikt kan öka på odlingsyta och slå vall även här om några år. Nu till våren släpper vi baggarna på bete här så får de gå och trampa och äta av det som börjar växa. Räknar med att ta röjsågen några varv för att hålla bort sly och hallonsnår också.
Det blir nog bra med tiden. Man måste ibland stanna upp och tänka efter vad vi uträttat på den här gården som stått obrukad i så många år innan vi skaffade djur. Ingenting går fort när det ska göra för hand. Man blir lätt otålig och vill helst bara meja ner all busk och sly på en gång men det finns ju en finess i att samarbeta med betesdjur, de återerövrar marken bit för bit och ser till att hålla den öppen och hävdad med lite hjälp av oss.
Innan vi hade får gjorde vi några röjningar för att öppna upp, det blev ju ett riktigt sisyfosarbete då det bara på tre-fyra år stod manshög sälg på samma plats igen. Den här marken är inte någon produktiv skogsmark utan rätt och slätt impediment så någon produktiv skog kan det aldrig bli tal om, den är bitvis väldigt olämplig för får (på de blöta och sumpiga partierna) men lite dungar med sälg och rönn får vi leva med, bin och andra polinerare ska ju ha sitt de med. På det hela taget så finns det gott om bete för våra får, det gäller bara för oss att öppna upp och stängsla så de kan få komma åt alla godsaker när det grönskar.
Lärt sig gå och kloka föräldrar.
Vi var ju bortresta på semester i Mauritius de två första veckorna i mars. När man sen kommer hem och möts av en kille som har lärt sig att gå så känns det ju som om man varit borta i evigheter!
Självklart världens sötaste unge med världens bästa humör, småpratig och glad nästan jämt. Spana in tofflorna han har på sig, inte de mest praktiska att gå i men de ger ett bra grepp och är, hmm väldigt dekorativa, supersöta helt klart.
Ekologiska och Fairtrademärkta ulltofflor från Nepal. Ett jättefint handarbete i stadig tovad ull, mjuka och sköna med små dekorativa bjällror högst upp. Helt hopplösa att gå omkring i men ett så mycket bättre alternativ än de tofflor i fuskpäls och fleece som man kan köpa till barn lite överallt.
Dagens unga föräldrar är så kloka när det gäller materialval och kvalité. När jag var nybliven förälder så fanns inte det tänket på samma sätt, ja utbudet var ganska begränsat vill jag minnas. Träleksaker och tvättbara blöjor höll man på med då, möjligtvis stickade och sydde man också.
Självklart världens sötaste unge med världens bästa humör, småpratig och glad nästan jämt. Spana in tofflorna han har på sig, inte de mest praktiska att gå i men de ger ett bra grepp och är, hmm väldigt dekorativa, supersöta helt klart.
Dagens unga föräldrar är så kloka när det gäller materialval och kvalité. När jag var nybliven förälder så fanns inte det tänket på samma sätt, ja utbudet var ganska begränsat vill jag minnas. Träleksaker och tvättbara blöjor höll man på med då, möjligtvis stickade och sydde man också.
fredag 25 mars 2016
Påskhelg och plantering
Ugnsstekt röding på bakad potatisskiva, ägghalvor med olika fyllningar också lite charkuterier.
God plockmat som kombinerades med en quiche och sallat. Lammstek får det bli senare i helgen.
Långfredagen är en arbetsdag i den här familjen. Ja det vill säga jag är ledig från mitt företag men brukar hjälpa mannen på hans jobb, det är precis som förr i världen med andra ord. Så idag har vi planterat 6000 pensésticklingar av totalt 10 000.
Trädgårdsmästaren och hans kompanjoner sålde ju företaget för två år sedan. Tanken han hade var att jobba lite hemma och ta ströjobb i kombination med sin pension, men så blev det ju inte riktigt...
Ägarna som tog över behövde snart hjälp med att odla inför sommarsäsongen. Det är klart att har man inte odlat i stor skala själv så är det nog i princip omöjligt att ro iland en större handelsträdgård. Så han ryckte in och försökte göra det bästa av den säsongen vad gäller odlingen av sommarblommor och köksväxter. Hursomhelst efter 9 månader lämnade de nya ägarna in konkursansökan, hela drömprojektet för de två entusiastiska tjejerna blev en katastrof som nog får sägas vara ett typexempel på hur hur fel det kan gå när två kompisar blir kompanjoner och ska driva företag tillsammans.
Efter några månader köptes konkursboet av Lars som tidigare varit anställd och är son till min mans syster. Så nu jobbar trädgårdsmästaren säsong som anställd hos sin systerson. Det är livet på en pinne för mannen som älskar sitt jobb! Från mars och fram till midsommar är det nu odling som gäller. Plantor och sådder vet ingenting om helger så därför har vi arbetat med att få dom i jorden idag, trädgårdsmästaren kommer ju hem fortare om vi är fler som ser till att få arbetet gjort... så efter tre timmar var alla planterade. Nu återstår en lugn och stillsam långfredag, lite så där småtråkig som den var när man var barn och man inte fick göra någonting utöver det som måste uträttas. Trevlig påsk på er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)