Det blir inte alltid som man planerar

Nu snöar det, blöta trista flingor, det har kommit 5 cm redan. Jag har vänt upp alla ekfat vi har under stuprören så de kan samla upp smältvattnet, de är fortfarande fuktiga efter att ha varit gömda i djupsnön hela vintern. Vi ställer dom alltid upp och ner på hösten så de inte ska frysa sönder av all is som annars blir i dom. Men annars vet jag inget bra med det här vädret. Det är en väldig kontrast till hur det är på hösten, då är det helt tyst i naturen, nu är det full fågelsång ute. Fåglarna låter sig inte nedslås iallafall!
Penseer har egen glykol i ådrorna, bra sådana här dagar..,

Gurka!

Vi skördar de första gurkorna, så goda och solvarma. Tomatplantorna har tagit sig bra, ca 30 olika sorter. Chilisorterna är färre, mannen fick hejda sig lite så han nöjde sig med 15. Det finns inte plats för hur mycket som helst. Men nyttoväxterna ökar, kunderna vill odla ätbart nu för tiden och gärna nya spännande sorter.

Några frågor...

Dottern värmer sig vid elden, här ska bakas, hösten 2009.

Jag fick ett kedjebrev med några frågor av Katarina som har Ordvindensblogg. Nu ska jag försöka svara på frågorna hon ställde mig och några andra bloggare...

1. Vilken är din favoritbok?
Sjöfartsnytt av Annie Proulx toppar fortfarande listan men även en kioskvältare som Patient 67 av Dennis Lehane har bitit sig fast som läsupplevelse. Sedan blir det olika faktaböcker, boken Får ligger alltid framme så här på vårkanten.

2. Vilken av dina hobbies skulle du vilja ha som levebröd?
Hmm, det har jag redan, producerar fika och mat till vardags och kött som bisyssla, det är verkligen levebröd. Blir lite ull och skinn också för den delen. Men rena hobbies har jag inte.

3. Varför bloggar du?
Började som dagbok, jag gillar att göra återblickar det får mig att inse att jag har uträttat något. Sedan så är det kontaktskapande, lärorikt och allmänt trevligt. Min blogg är ju om vårt liv med betoning på gård och får även min blogglista speglar de intressena.

4. Skriver du bättre än du talar, eller tvärtom?
Jag är ingen talare gillar inte att vara i centrum men prata kan jag, brukar förstås bara öppna mun om jag har något att säga. Skriva blir jag bättre och bättre på, det är roligt att skriva, det tyckte jag inte när jag var yngre.

5. Vad tror ni är det bästa med Överkalix?
Det verkar vara ett plats med många möjligheter för den som är en som får saker gjorda.
Vackert och genuint med stor potential om man vill verka och bo där. Antagligen behövs det en politisk omruskning för att nå dit fullt ut.

6. Om jag köpte er 50 får och fixade en gård i Överkalix – hur skulle det vara ?
Toppen, jag skulle nog verkligen fundera på ett sådant erbjudande. Men i verkligheten är jag ganska nöjd med min tillvaro här i lilla Boden. Ska förresten testa idén på mannen, vem vet?

7. Varför/varför inte är det viktigt att äta svensk mat i Sverige?
Det är väl det mest naturliga att äta av våra egna råvaror som också är godast, lite protektionistisk får man väl vara?  Gynna den närproducerade maten, vi har trots allt billig mat i Sverige. Självklart får vi importera annan mat också, t ex sådant som vi inte odlar här eller vissa förädlade produkter, men kött från Brasilien och kyckling från Thailand det går bort.

8. Äter du allt som serveras om du är bjuden på middag, oavsett vad som serveras (förutsatt att maten inte är extremt dåligt eller fel tillagad)?
Jag är väldigt väluppfostrad när det gäller sådant men Tigerräkor vägrar jag att äta och Dansk fläskfilé har jag präntat in i våra vänner att de inte får köpa så jag slipper bli bjuden på det. Sedan skulle jag vägra att äta hund även om den var väl tillagad.

9. Tyckte du om skolan som barn?
Ja.

10. Om ni fick tre barn till, vad skulle de heta?
Kanske Irma, Joel och Thea...

11. Är människan ett flockdjur? Utveckla?
Ja, och vissa är ledare med egenskaper som att gå en egen väg. Gruppdynamik och hur vi finner vår roll är intressant. Jag kan dra många paralleller med min fårflock och grupper jag medverkat i, UGL på idisslarnivå. ;-)

Ha det gott alla/Annelie

Nu har alla lammat!

Äntligen får man väl säga, det blev långdraget motför ifjol då alla lammade inom 10 dagar. I år tog det tre veckor. Fast vi har få tackor så är väntan på alla lamm minst sagt spännande, man kan liksom inte slappna av förrän alla är ute.  Här på bilden är två av lammen i fyrlingskullen som Lotta lammade igår, lördag. Redan mycket stadigare och nyfikna, alla fyra är pigga och verkar få dia ordentligt.

Minitackan som mest bara är ben och huvud men självklart stallets sötaste just nu! Den här gången missade jag hela skådespelet då jag jobbade, men eftersom jag såg att något var på gång på morgonen så ställde mina bästa barnmorskor, dottern och min syrra, upp för att hålla koll. Tur var väl det då de blev till att rätta ett litet lamm som kom baklänges. Bakbenen ville liksom inte hitta ut av sig själv.

Men när väl det var ordnat så kom de med jämna mellanrum. Pigga och snabbt på benen när de landat i halmen. Lotta har extre stor box då hon haft egen kupé ett bra tag. Jag trodde hon skulle lamma redan för en vecka sedan men nej hon har hållt sig och ätit alla mål jag serverat med god aptit.

Här är tre av lammen i första fyrlingskullen efter Alva. De är tre veckor och riktigt stora nu, äter lite pellets och hö, stångas och klättrar. Vill bli kliade av matte och är alltid framför fötterna på en när man ska göra något i stallet. Den svarta killen har för vana att alltid stå uppe på foderbordet när tackorna får sin mat.

Skäcken som gick tom ifjol fick trillingar i år, hennes första lamm någonsin. Nu är de också snart tre veckor och hon har visat sig vara en supertacka som tar hand om alla tre, har bra juver med mycket mjölk är social och lugn, exemplariska modersinstinkter helt enkelt. Hennes mamma är fina Sally som bor hos Katarina i Överkalix sedan i höstas

 Fler trillingar.

Här har jag försökt ta en bild på en hög lammisar som tupplurar i en solfläck, men genast när jag närmar mig så vaknar de till och undrar om det är nån mat på gång.

De har sin lammkammare de kan gå in i. Där har de eget fint hö, saltsten, och ett fodertråg där vi ger lite pellets som de kan vänja sina magar med. Men en solstråle vid dörren är bästa stället att ta sin middagsrast i, bara det blir torrt utanför så kan alla få komma ut, ska bara städa bort lite fårlortar innan dess.

Summering av lammningen denna gång. Vi har fått 25 levande lamm på 9 tackor, två har dött kort efter födseln. Den tionde tackan kastade sitt lamm tidigar i vår.
Det blev tre kullar med fyrlingar. Fyra kullar med trillingar. En kull tvillingar och en enfödd.
14 är tacklamm, det känns ju bra när vi nu ska rekrytera några nya till vår lilla flock.
En tacka hade en jobbig lammning med ett besvärligt felläge där lammet låg med ryggen mot öppningen. Två andra var enklare fellägen med korrigering av framklövar och nos och rättning av bakben som inte hittade ut.
Nu väntar vi bara på att snön ska försvinna och att det börjar grönska, under tiden så är det hösilage som gäller och jag ska sova väldigt gott kommande nätter!

Samling i baren

Lammbaren är populär, tre flasklamm plus någon fyrling som får dia lite hittar hit. Inte optimalt med dyr extra välling då man har äkta vara hos tackan men vilken tur att det finns för hur hade det annars gått för de här fina lammen?

Lillis

Nu har Lillis fått sina lamm. Måndagar verkar betyda problem. Förra måndagen lammade Greta, där var det väldigt jobbiga fellägen dom tog tid att reda ut. Inte förrän kl 4 på morgonen la jag huvudet på kudden. Då hade syrran och jag hållet på hela kvällen och sedan när vi packat ihop så visade det sig att hon hade en till som jag fick hjälpa ut. Jag nyduschad och i morgonrock för jag skulle bara gå ut vid midnatt och titta att alla mådde bra, det blev tre lamm totalt. Jag fick anstränga mig för att få den siste att klara sig, därav den sena timmen. Värmedyna också råmjölk i små portioner så han tog sig men efter nån dag var han rask igen om än lite stel i nacken! Nu idag så studsar han runt med de andra som vilket lamm som helst.

Så igår var det samma visa, värkar som bara höll på och höll på. Nu ingrep vi snabbare, syrran assisterar när jag rättar till, den här gången var det enklare. Vika frambenens klövar framåt och lägga huvudet på frambenen, sedan klarar hon det ganska bra själv även om jag hjälper till så det inte blir så långdraget.
Även andra lammet låg med frambenen bakåt då blir det liksom ingen dykning ut i friska luften mer som kullerbytta inåt igen. Fast jag har varit med om huvudstupa lammning. det är väldigt jobbigt för tackan men det går om lammet inte är för stort.

Lillis med sin första för i år, hon har ett väldigt stort juver som blir mindre, tack och lov, efter några dagar. Det har inte varit några problem med att få lammen att dia, efter ett tag så hittar de själva.

Sedan kommer brorsan han är också vit och pigg, ska upp på benen direkt.

Tre timmar senare så var båda hyfsat torra och mätta efter att ha diat i omgågnar. Lillis drack en hel hink vatten och började äta av höet. Vid sista titten klockan 23 låg lammen under lampan med sin stolta mamma bredvid. Jag rafsade ut lite hinnor och jox från ströbädden och halmade mer, fyllde på vatten och kikade lite på den fina lilla familjen innan jag gick och lade mig.

I morse när jag kom ut så låg ett dött lamm i halmen, hon hade fått ytterligare ett lamm under natten, det låg kvar i sina hinnor.

Så onödigt och slarvigt av mig, nu har jag lärt mig det. Kolla alltid när det är fellägen så det inte är kvar ytterligare lamm i magen som inte hittar ut eller kommer felvänd. Fy vad trist! Men hon har ju två präktiga kids som tur är.

Sjukstuga

En juverinflammation och ett lamm som fått en sticka i klövspalten med infektion som följd. Tack vare den första åkomman har vi Penovet hemma så lilla lammet får sig en kur och omlagt sår med litet bandage så det hålls rent och torrt. Idisslare har väldigt känsliga magar så penicillin ges i muskeln med spruta, 8 dagar till vuxen och 5 till lamm. På lamm ger jag den i triceps, hur och varför har jag skrivit om här.

Atle han är så fin med lammen, ska hjälpa till och helst leka lite.

Lilla Pyret som vi kallar henne, en från sista fyrlingskullen.

Snyggt svart banadage av flexilinda och bomull. Man får inte linda för hårt men det ska sitta så det tål lite skutt och spring. Jag lindar om varannan dag och byter bomull, det läker fint efter det att jag klämt ut allt var och gett penicillin.

 

 

 

Olof och lilla Pyret.

Nu är hon pigg igen och har slutat halta, springer runt med de andra och busar. Ligger i lammkammaren och vilar eller tar sig en slurk från lammbaren. Hon blev ett flasklamm när mamma Kajsa fick juverinflammation.  Nu har hon, helt på egen hand, lärt sig hur hinken med nappar fungerar så jag slipper passa med nappflaskan.