Semester...igen

Ja det är nästan så man skäms, vi har ju hunnit med en semestertripp till Sri Lanka under de två första veckorna i februari. Så om någon tyckt att mina inlägg varit lite väl generella så beror det på det. Schemalagda och bestämda i förväg blir de ju inte så synkade med verkligheten. Vår resa var bokad och klar långt före jul så det blev lite omtumlande med en pappa på sjukhus och hans bortgång på det. Man kan väl säga att när vi väl insåg faktum så var det bara att fullfölja resan och se den som en välbehövlig semester efter allt kaos i familjen och intensiva dagar på jobbet med för den delen.

Jag ska lägga in fler bilder från vår resa men här kommer några från den dag vi gjorde en tur till teodlingarna i "highlands". Här är vi ca 1600 meter över havet det är fuktigt och svalt, ett utmärkt läge för odling av högkvalitativt ceylonte.

Den teplantage vi besökte heter Glenlock. Vi fick en guidad tur i fabriken och sedan gjorde vi ett besök i deras butik och restaurang där vi köpte med oss exklusivt te.

Teet som plockas är två blad plus toppskottet som är så färskt så det inte har slagit ut riktigt.
Processen att göra ett svart te tar 24 timmar från de att de tamilska teplockerskorna, det är enbart kvinnor som plockar, levererar sin säck med färska skott till att det är klart och står svart och väldoftande i sina pappsäckar klara att levereras till auktionen för vidare försäljning till grossisterna och tetillverkarna.

Man kan väl enkelt beskriva processen i fyra steg, 1. mekanisk torkning på långa banor med varmluft, 2. krossning för att lösgöra resterande vätska (det sker på bilden) .3 slutlig upphettning/torkning för att avstanna fermenteringen. 4. sortering i olika storlekar.

Alla maskiner är gamla men väl fungerande, det doftar te med en touch av hö och slåtter här inne. Väldigt friskt och behagligt med andra ord men det är hög ljudnivå, .

En av de nyare maskinerna som tillkommit under 60-70 talet är den här fläkten som blåser/sorterar tebladen efter storlek. Man kan väl enkelt säga att den gjort det möjligt att ta tillvara de sämre delarna av broken pekoe som blir fannings och dust. Dust, det minsta pulverartade teet är det som vi har i tepåsarna (teabags) Det teet går inte att filtrera med en vanlig sil och blir starkare vi bryggning än en exklusivare tesort av t ex orange pekoe som har en mildare aromatisk smak.

Så här ser teet ut som kommer från de olika tebladen. Det ljusbruna överst till vänster blir kompost, det är stammar och stjälkar som inte används som te.

Säckar med svart te av O.P (orange pekoe) och B.O.P (broken orange pekoe) som ska säljas på teauktionen. Teplockaren ska leverera minst 20kg färska blad per dag och trots att Sri Lanka har följt med bra i utvecklingen och numer odlar organiskt te så har de tamilska teplockarna låg status och lever fattigt, de tjänar ungerfär 3-4 dollar om dagen vilkt är 2/3 av vad de sämst betalda statligt anställda tjänar. Det var inga Fairtrade-odlingar där vi åkte runt, det känns sorgligt för det här är ett riktigt hantverk utfört av kvinnor i gamla lokaler med maskiner som är avskrivna för 150 år sedan, helt klartt finns det marginal för vettigare löner.

Uppe i bergen träffade vi på såna här småkillar, makaker som skyggt höll koll på vad vi gjorde.

Första veckan blev en åtehämtningsvecka, precis som det brukar vara när man tar semester, luften gick fullkomligt ur mig och min syster som också var med på resan. Vi orkade ingenting ville bara ligga under palmerna i skuggan och njuta av värmen medan trädgårdsmästaren piggt undersökte stranden, staden och omgivningarna. Här på Sri Lanka är det väldigt vackert, varmt och tropiskt med hög luftfuktighet, stor skillnad mot vädret i Indien som är betydligt torrare.