Härlig gobelängull på ett av våra korsningslamm. I fredagskväll öppnade jag upp fårhuset till lammen så de fick komma in och torka upp ordentligt efter de senaste dygnens regn. Betet är slut, det som är kvar är mest bukfylla dvs ganska näringsfattigt. Så sedan en vecka kan man säga att vi utfodrar med ensilage fullt ut. Det var hursomhelst ett gäng nöjda lamm som boade in sig och tömde foderbordet medan regnet öste ner utanför.
Vår slaktanmälan som vi gjort i god tid till v37 flyttades fram av slakteriet till v40. Eftersom vi har dåligt med bete så här på sluttampen (det hade ju räckt bra om vi fått skicka som vi bokat) och lammen blir mer och mer självständiga är det ett himla jobb med att hålla dom mätta och belåtna så de inte hoppar över till grannens fina gröna vallar. Igår släppte jag in dom på nästa års välkomstbete något jag aldrig behövt göra tidigare år, surt och jag kommer förmodligen få ångra det men vad ska man göra, nu har de något att pyssla med och hinner förhoppningsvis inte hitta på nåt ofog, som att rymma tex.
Finullsbaggar på bilden. Ullen har härliga staplar och är överlag väldigt jämn. Men ännu är vi inte i hamn med tätheten i fällen, eller rättare sagt glesheten. Jag vill ha lite glesare mellan stapeln för att uppnå bättre skinn.
Till veckan ska vi märka lammöron för återtag av kött och skinn så har vi det gjort i god tid innan slaktbilen kommer. Det här lammåret går mot sitt slut och som vanligt är det både vemodigt men skönt. Nu gäller det bara att ha alla kvar i hagen sista veckan, fårhuset är alldeles för litet för 40 djur så där kan de bara vistas under natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar