Jag och brorsan.

Jag och brorsan är dom bästa kompisar, för det mesta. När vi inte är ute och jobbar på gården så ligger vi helst inne på kökssoffan och myser på fårskinnet. Eller ligger på någon av våra människor som lägligt nog brukar sitta i någon stol eller fåtölj och drälla.

När vi är inne i värmen passar det bra med tvätt och putsning av vår tjocka vinterpäls. Vi hjälper varandra särskilt med mustascher och öron. Människorna får inte hjälpa till, vi blir lätt irriterade om dom kommer och förstör frisyren som vi precis rengjort och fixat, ingen gillar väl att bli omrufsad i håret, särskilt inte om man hållit och lägga det på rätt plats i en halvtimme eller mer.

Kloklipp existerar inte i vår värld det är bara den där jobbiga Atle som får pedikyr under tvång som det verkar, eftersom han alltid sjunger höga arior då det sker. Vi slipper till och med bli badade vilket vi verkligen uppskattar då vatten är onaturligt om det inte serveras i en pöl eller skål.
Ibland tycker vi att servicen, särskilt måltiderna, är alldeles för sölig på det här pensionatet. Men det brukar ordna sig då vi ihärdigt krafsar på skafferidörren.

När vi känner oss allmänt uttråkade så kan det bli lite action om man välter en blomkruka eller pillar ner något annat viktigt på golvet t ex glasögon, ett vattenglas eller en sån där platt sak som man kan ta bilder med och håller mot huvudet medan man går omkring och pratar rakt ut.
Men på det hela taget så har vi inte mycket att klaga på förutom att vi tycker det är lite trångt i den sköna sängen som människorna alltid envisas med att klämma ner sig i när vi redan ligger där på våra uppvärma platser, ganska fräckt faktiskt...