Löp-tik-veckan from hell...

Atle sprattlen har haft en jobbig vecka nämligen löp-tik-veckan from hell! Vi har nästan blivit tokiga på hans gnällande, ylande och ständiga försök att få gå ut. Här sitter han på en av sina utkikspunkter i salen och spanar ner mot våran uppfart. Pigg och alert på minsta lilla rörelse som kan skymtas mellan träden borta på vägen. Jag kan inte minnas att vi haft det så här jobbigt tidigare, om man säger så här han var ganska billig ja rent av gratis ett tag.

Finaste vännen som fått en ofrivillig bantningskur på köpet. Ingenting utom löptikar är intressant sådana här gånger. Tillslut när vi har tagit kväll och gått och lagt oss har han somnat av ren utmattning för att vakna pigg och utvilad med samma enkelspåriga fokus efter 6-7 timmars sömn.
Några morgnar innan jag åkte till på arbetet så meddelade trädgårdsmästaren att "idag skjuter jag hunden bara så att du vet"... Man måste känna min man för att förstå att det här är sagt med viss ironisk sarkasm.


Sedan så slutar gnällandet, på någon dag så avtar intresset och sedan är han sitt gamla vanliga glada matfriska hund-jag igen. Denna gång var det nog 10-12 dagar som de värsta hormonerna svallade. Hursom så kom trädgårdsmästaren förbi jobbet igår och tog en kaffe med oss.
-Jag har varit förbi veterinären och kollat vad en kastrering av hunden kostar, det var dyrt, skulle gå på 3 500:-, jag glömde förresten att fråga vad avlivning kostar...


Nu ikväll har de två varit ute på promenad i vinterkylan, vi har minus 28 så här på kvällskvisten, och sitter nu tillsammans i soffan i salen, jag hör hur trädgårdsmästaren frågar om han ligger bra på fårskinnsfällen och om han vill ha filten på sig samtidigt som han lägger in mer ved i öppenspisen, man kan väl säga att ordningen är återställd och dessa jobbiga dagar redan suddats ut som om de inte existerat.
Det finns så mycket hemskare saker man kan råka ut för än det här lilla hundproblemet men ni som har hanhundar vet hur det är, man vill helst ta sin hund och flytta till månen ett par dagar!