Busfrö och ny familjemedlem

Lammen som Sparris fick efter trettonhelgen har nu blivit två stora busfrön som studsar runt i fårhuset och hittar på alla möjliga upptåg. Alla tackor är väldigt toleranta och snälla med dom små. Här är tacklammet med sin lilla frisyr.

En morgon hade Prinsessan, vårat flasklamm från ifjol, buffat upp stora grinden och kommit ut på stallgången. Med sig hade hon de små och en till ungtacka. Smålammen hade hittat tillbaka medan de större inte kunde pressa sig förbi grinden som bara stänger sig om man försöker tränga sig emellan från utsidan. Antagligen hade försökt hoppa igenom hålet där vattenkaret står. Det funkade då de var små men nu är de några storlekar större. Gissa om det är kul med utspillt vatten på betongglov då det är -15C... Blev till att städa det värsta innan jag åkte vidare till jobbet.

Magarna växer på alla flickor och tanter, vi har doserat ut första dosen selen och börjat utfodra med kraftfoder och helkorn. Här ser man hur stora lammen har blivit. Upplever att de vuxit bättre än dom gör på våren. Konstigt, men de får ju all mat serverad förstås och slipper ströva omkring på betet med sina mammor. Det ska bli spännande att se vad dom väger vid tre månader. 

Paus mitt på dagen, alla ligger inne och idisslar och tar det lugnt. Skönt väder gjorde att vi fick en hel del gjort utomhus i stall och loge. Öppnade de nya halmbalarna för att ströa men fick avbryta då de var fulla med jord, torr jord förvisso men ändå nedslående.

Man märker direkt när halmen är tagen av någon som inte har egna djur, då verkar det vara lite si och så med kvalitetstänk vad gäller mögel och jordbakterier.
Jag såg ut som om jag hade jobbat i ett potatislager efter de att jag försökt bre ut halmen på loggolvet för att få jorden att falla av.
Måste se mig om efter ny halm, den här kanske duger till vuxna men inte när det blir små lamm i fårhuset.
För övrigt var lördagen en lång väntan på vår nya familjemedlem. Vi gick hela dagen och väntade på barnbarnet som tillslut kom kvart i ett natten mot söndagen. Alla mår bra och den lilla killen är värdens sötaste, finaste lilla bebis som någonsin skådats. Nu börjar vårt nya liv som mormor och morfar, det ser jag verkligen famemot!