Frånskiljning och baggsele.

I Fredags lyckades Baxe baxa upp grindarna och gå över till Harald och hans damer. Det blev ett jävla liv milt sagt, det man i dessa betäckningstider inte vill vara med om hände. Nu var båda baggarna klar med betäckningen så på den fronten blir det nog inga problem men däremot så är det ju allmänt jobbig för att inte säga VÄLDIGT BESVÄRLIGT att hantera två hormonstinna baggar.
De hade nog hållit på ett tag för det var blodstänk på inredningen av deras sönderstångade pannor, sedan var både bogar och länder stämplade med blodiga avtryck.

Som tur är så gillar dom mat, så när trädgårdsmästaren började utfodringen i boxen som var tom så smet Baxe och hans harem tillbaka in samma väg de smitit ut. Då var det lätt att stänga till grindarna och försegla dom med extra remmar.
Själv låg jag inne under filten med migrän helt ovetande om kalabaliken i stallet medan trädgårdsmästaren ordnade upp i oredan.

Här är filuren Baxe med två av sina tackor någon dag innan utbrytningen. Jag tror inte han med vilje försökt buffa upp grindarna. De har nog glidit isär under en längre tid eftersom det kan gå ganska vilt till när han uppvaktar tackorna, det smäller i boxväggarna minst sagt.

Förresten kan jag tänka mig att det är uppfinningsrika Flinga som har ledsnat på sällskapet och hittat en glipa att tränga sig igenom, hon är särdeles smart den tackan.

Vi skiljde från 1:a advent efter att jag jobbat klart på caféet. Det blev en rekordsnabb betäckning denna gång, avklarat på 10 dagar. Jag har noterat eftersom vilka tackor som är "stämplade". Alla utom de två minsta som vi hållit i egen box ska nu lamma i april om de blir dräktiga.

I större fårbesättningar använder man baggsele med färgad stämpeldyna som lämnar ett avtryck på korset när tackan blivit betäckt. Vi kör den naturella varianten av stämpel. Det liksom, hmm, syns att de råkat ut för något... Mer eller mindre tydligt, på en del blir det också märken på sidorna efter baggens framben.

Det blir förresten väldigt snopet för mig ifall det visar sig att flera tackor går tom nu när jag är så säker på att alla blivit bokstavligt talat påsatta! Hehe, det lär ju visa sig, då får jag nog ompröva min naturella stämplingsmetod med osynlig baggsele.

På baggarna märker man att de är klar med jobbet eftersom de blir rastlösa, påhittiga och lite stångiga mot tackorna. De mopsar sig och tar plats helt enkelt.
Baggsläpp och frånskiljning är starten på det nya fåråret som nu går in i en lång och spännande väntan på lammen, de första borde komma kring den 11:e april.

Efter lite ommöblering i stallet under söndagkvällen så lade sig lugnet hos tackorna, de kan åter ligga och idissla i lugn och ro eller stå helt i fred vid foderbordet och sortera bland gosakerna utan att bli jagade eller trängda. Men bäst av allt är ju att jag åter kan umgås med dom och röra mig i boxen utan att jämt ha ett "getöga" bakåt...

Baggarna har fortsatt att bråka och stångas i sitt krypin men i  morse låg båda två helt lugnt och stilla i varsitt hörn och idisslade, ordningen är återställd.