Fårskallar

Våra lamm växer bra trots sommarens  torka och nedbetade hagar. De ökar med 300-350g per dag så nu har jag gjort en slaktanmälan. Förresten så är det inte torrt längre, det öser ned regn mest hela dagarna nu.

När vi kommit så här långt in på säsongen så är det dags för avskiljning av lammen från tackorna. Då tar vi lammen till ett nytt fräscht återväxtbete så de ska få växa till sig ordentligt de sista veckorna. Medan tackorna får gå på en mager vall för att sina av efter några dagar inne i stallet på mager kost..

Sagt och gjort, vi tar in alla i stallet sorterar ut lammen, det är alltid några mammiga som inte alls vill förstå det finfina med att vi vill dela på dom så det är lite bök och stök innan alla är i varsin fålla. Det underlättar arbetet om man håller fåren tätt tillsammans, blir lugnare så i flocken men varmt och trångt för oss tvåbeningar förstås.

Passar på att kolla lite kroppar och ull när vi står så här trångt, ljuset är inte det bästa här inne men man kan se strukturen på fällen ganska bra.

Hyfsat tydliga staplar och vacker gobelängkrus på den här ullen. Tätheten är helt ok även om jag föredrar den glesare i botten. Glansen är jättefin, som vackraste silket.

Nu kan jag bara meddela att årets avskiljning fick förhinder vid namn "synnerligen-mammiga-fårskalliga-lamm-". Hur vi än försökte så var det tre lamm som hela tiden smet genom hagarna tillbaka till stallbacken utanför fårhusets dörr. De fick med sig tre lamm till och efter ett tag så sprang hela gänget efter. När mörkret kom så avbröt vi hela projektet och släppte ihop alla igen.

Så vi har låtit dom gå tillsammans i några dagar och alla verkar nöjda särskilt tackorna för de har ju fått komma till det nya fina betet som inte var tänkt för dom. Tänker att vi gör ett nytt försök till helgen men då ska vi stänga in lammen i fårhuset och ta bort tackorna. Det blir liksom lite mer hemmaplan för lammen på det sättet, eventuellt låter jag smitarlammen ha kvar sin mamma för att få lugn och ro flocken och hoppas att tackorna trivs i sin  ny-gamla hage med fin utsikt ner mot sjön.

 Jaja dessa fårskallar de har liksom en egen ordning de lever efter. Mina tackor gillar sitt stall och kan vara ganska högljudda om de inte trivs med situationen så vi hoppas att de går med på att flytta istället för lammen..

Att frossa i grönsaker och bär...

Den här tiden är ju bara bäst! Vi äter inte mycket lagad mat under odlingsäsongen, vi har inte ens grillat så värst mycket den här sommaren. Däremot så har vi ätit sallader i alla former och blandningar. Så gott och precis vad man har orkat med i sommarvärmen.

Nu har ju rotsakerna blivit färdiga också. Så gott att få koka några rödbetor och bönor som man sedan kan äta med ett gott örtsmör.
Jag kan inte ta åt mig äran av allt nyskördat på bilden utan det är min syrra som levererat lite smått och gott från sitt stora trädgårdsland. Vi har ätit av allt utom squashen som jag tänkte prova baka kakor av. Jag gillar ju morotskaka och rödbetskaka så en kaka med squash borde också smaka bra.

Hallonsäsongen är över sedan någon vecka men som tur är har vi hunnit äta mängder av dom goda bären, både odlade och skogshallon. Godast att bara äta med en skvätt mjölk blandat med lite grädde. Dottern illustrerar storleken på finaste hallonen från Mockträskbär som vi hade ett litet utbyte med. Tomatplantor mot nyskördade hallon har trädgårdsmästaren ordnat, inte dumt att avnjuta i augustisolen med en kopp kaffe till.

Just nu försöker jag njuta av lediga helger och flextid på mitt företag. Märker hur jag sakta håller på att avprogrammera mig själv från mitt tidigare hektiska caféliv där jag alltid var på språng med någonting för händerna. Kan bara meddela att det går hur bra som helst men visst saknar jag gästerna och mina kollegor inom handeln. Vi delar ju inte vardagen på samma sätt som tidigare då vi alltid träffades och hade morgonfika tillsammans innan vi öppnade för dagen, så viss "abstinens" får jag nog dras med ett tag.

Kaffekonsumtionen har då helt klart gått ned och jag har inte druckit en mineralvatten på två veckor, vilket är väldigt ovanligt för den här kroppen :-)

Ett livstycke

Ett hemsytt livstycke till ett barn hittade vi bland ved och skräp ute i en av ladorna när vi började rusta den här gården för snart 20 år sedan.

Efter varsam tvätt, lite vattenånga och några drag med strykjärnet så pryder den nu en av väggarna ute i bagarstugan, ett minne om en barndom för länge sedan.

Hemsytt livstycke för en pojke eller flicka i 6-7 års åldern skulle jag tro. Sytt av grovt tyg som fodrats med mjukt bomullstyg från en skjorta eller blus. Knapparna i sidorna höll strumpebanden på plats. Min mamma som var född på 30-talet blev nostalgisk då hon såg den här lilla hemsydda skapelsen, den väckte många minnen till liv.
Alla vi som har föräldrar födda i början på 1900-talet har säkert hört deras historier om strumpor och livstycken som hasar och kliar.

Att den är kantad med bomullstyg känns omtänksamt för det var nog ett vasst tyg att ha nära kroppen även om man hade en undertröja på sig. Den är sydd både för hand och på maskin. Nu när jag ser på bilderna så ser tyget ut att vara av lin men det är ett grovt ylletyg. Den användes nog på 20-talet av flera av de barn som är född på den här gården, tänk vad det här plagget skulle kunna berätta!

Skriande Drongo och väder som bara pågår...

Helt galet varmt vi har nu, tropiska nätter är ovanligt på våra breddgrader. Vi har väl alltid någon natt varje sommar med värme över +18 grader men nu så radar dom upp sig vecka efter vecka! Hela juli har vi haft kanonväder och det fortsätter.
De senaste nätterna har vi haft 20-23 grader varmt och sedan under dagen blir det ytterligare några grader plus och gassande sol.
Som fatalistisk norrbottning *ironisk*  tänker jag att det här fina vädret kommer att straffa sig på ett eller annat sätt, nu eller till vintern

Luften är fuktigt varm på morgonen, påminner om Indien faktiskt. Det enda som saknas är Drongons skriande, vi får nöja oss med morgonpigga Kråkor istället. Baksidan av huset värms fort upp av morgonsolen.

Sjön ligger spegelblank och det är helt stilla ute. Står här och tänker på alla människor och djur som just nu måste evakueras i Västmanland på grund av den stora branden. Fy vad ruggigt, vi har också extremt torrt i skog och mark så det kan även drabba Norrbotten.

Efter den stora skogsbranden i Bodträskfors 2006 så är alla i kommunen medvetna om faran för brand i skog och mark, den gången brann det i 29 dagar från den 11/8 och framåt. Stora arealer (1900ha) med skog gick upp i rök och flera familjer fick evakueras. Jag kan tänka mig att delar av vår räddningstjänst är på plats för att bistå i arbetet med den brand som härjar nu.

Hur som helst så är det skönt att vara ute tidigt på morgonen, skuggan gör det behagligt att röra sig på gården. Senare mitt på dagen så gassar solen och vi håller oss under parasollet eller längre ut på gården där vi har några träd som ger behagligt solskydd.

Siesta har fått en tydlig innebörd även på våra breddgrader, det blir inte mycket gjort mitt på dagen, både vi och gårdens djur försöker bara vara utan att anstränga sig för mycket, något annat skulle bara vara dumt att utsätta sig för.

Helt klart så mår planteringarna bra i värmen. Längst bak i bild syns trädgårdsmästarens tomatplantor som han inte velat kasta bort, det var de som inte fick plats i växthuset. Men vad gör väl det för i den här värmen går det utmärkt att odla ute vid väggen.

Vi har nog aldrig varit med om en sådan här lång och varm sommar som bara pågår dag efter dag. Det har kommit lite regn då och då men värmen har hela tiden återkommit, det är ett väldigt stabilt högtryck som parkerat sig över vårt län. Fort vänjer man sig och tycker att så här ska det ju självklart vara, det är ju sommar. Vi njuter så länge det varar och fyller på med solenergi!